Jan Persson Länsstyrelsen Östergötland

En presentation över ämnet: "Jan Persson Länsstyrelsen Östergötland"— Presentationens avskrift:

1 Jan Persson Länsstyrelsen Östergötland

2 Gemensam syn på översvämningsrisker
ÖSAM – Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS – Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar med fysisk planering. Ska prata om rapport om översvämningsrisker.. som vi, sju lst i Mellansverige tagit fram. 7 länen ingår i en samling kallad ösam -> undergrupper – agris – som arbetat fram denna rapport. Som hjälp för att kunna hantera översvämningsrisker vid t.ex. detaljplanering, översiktplanering, bygglov samt vid planering av vägar och järnvägar.

3 Bakgrund Centrala riktlinjer för beaktande av översvämningsrisker saknas. Ansvar – kommuner, länsstyrelser osv. Sprida kännedom om karteringar (SRV). Klimatsimuleringar visar på blötare klimat. Norges Vassdrags- og Energidirektorat. Varför? (s.6-7)Kommunen har ett samlat ansvar för den lokala samhällsutvecklingen och bebyggelseplaneringen, länsstyrelsen har ansvar att på regional nivå samordna statliga och mellankommunala intressen i planeringen. Då det saknades ett bra planeringsunderlag (enligt en undersökning av Boverket, 2001) för kommunerna, så valde vi att gemensamt ta fram rekommendationer för markanvändning vid ny bebyggelse, för att på så sätt stödja kommunerna. Klimatförändringar (s 13) – Dessutom … SMHI har genomfört Klimatsimuleringar som entydigt visar på ett mildare och blötare klimat i Sverige i framtiden. Vidare ser Naturvårdsverket att trenden med ökad årsmedeltemperatur är tydlig och att nederbörden under det närmaste seklet kommer att öka. Arbetet med att ta fram rekommendationerna har delvis utgått från en modell som Norges Vassdrag- og Eneridirektorat tagit fram. Modellen har anpassats till de förutsättningar som råder i Mellansverige.

4 Avgränsning Rekommendationerna omfattar i huvudsak planering av ny bebyggelse och ny infrastruktur. Dvs. omfattar inte befintliga bebyggelsemiljöer. För dessa bör vidtas skadeförebyggande/-avhjälpande åtgärder. … För befintlig bebyggelse inom översvämningshotade områden bör skadeförebyggande och skadeavhjälpande åtgärder vidtas, men det behandlas inte närmare i rapporten.

5 Höga flöden och översvämningskarteringar
100-årsflöde 63% sannolikhet att flödet inträffar under en 100-årsperiod. Högsta dimensionerande flöde Finns ingen statistisk återkomsttid men bygger på en mängd faktorer som bidrar till ett flöde. Översiktliga karteringar – bra för grovanalys. Detaljerade karteringar – utförligare besluts-underlag. (Sid 11) Många översvämningsområden längs älvar och sjöar är kända. Där översvämningar inträffar ofta ses det som en naturlig variation över året. Andra områden översvämmas mycket sällan, men när det inträffar blir skadorna stora och översvämningen upplevs som en naturkatastrof. SRV har låtit genomföra översiktliga översvämningskarteringar på ett fyrtiotal vattendrag. Analyserna grundar sig på dagens klimat och tar inte hänsyn till framtida klimatförändringar. För de karterade vattendragen visas områden som är utsatta för 100-årsflödet och beräknat högsta dimensionerande flöde. 100-årsflödet har en statisk återkomsttid på 100 år. Sannolikheten att flödet inträffar under en 100-årsperiod är 63% vid den plats i vattendraget som flödet är beräknat för. Högsta dim. flöde ges ingen statistisk återkomsttid. Beräknas enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering. Beräkningen bygger på systematisk kombination av alla kritiska faktorer som bidrar till ett flöde. (regn, snösmältning, hög markfuktighet och magasinsfyllning i reglerade vattendrag) Övers. kart. Bra för att se VAR man bör titta närmare. En viktig detalj är att karteringarna är beroende av noggrannheten i höjdata. Felmarginalen är 0,5 meter, vilket kan ge stora felmarginaler när det gäller översvämningsområdenas utbredning på marken. Detalj. Kart. Ger en bra bild över mark som faktiskt drabbas … och ofta behöver man kommunen göra en mer detaljerad kartering för att få ett utförligare underlag.

6 Översvämningskarteringar i Östergötland

7 Översiktlig översvämningskartering
Översiktlig översvämningskartering för Mälaren, bilden visar Ekerö kommun. Rödrandigt fält markerar områden som är hotade av 100-årsflöde. Blårandigt fält markerar områden som är hotade av högsta dimensionerande flöde. Som vi ser är det ganska grovt, då det är långt mellan mätpunkterna och höjddatat kan vara bristfälligt. Ofta behövs en detaljerad kartering, för att få ett bättre beslutsunderlag. ->

8 Fördjupad översvämningskartering
Fördjupad översvämningskartering för Ekerö kommun. Rödrandigt fält markerar områden som är hotade av 100-årsflöde. Blårandigt fält markerar områden som är hotade av högsta dimensionerande flöde.   Visar mer en verklig utbredning.

9 Översvämningsrisker vid Roxen

10 Översvämningsrisker vid Boren

11 Översvämningsrisker vid Glan

12 Översvämningsrisker vid Svartån

13 Rekommendationer för markanvändning
Peka på nivån för (normalt vattenstånd) Högsta dimensionerande flöde och för 100-årsflöde. Beskriv kortfattat. Vad rekommendationerna går ut på att man ska kunna se var man inte ska bygga vad. Man ser de olika vattenstånden. Dvs. vilka områden som men olika sannolikheter kan översvämmas… kommer närmare in på det senare.->

14 Markområden med låg sannolikhet för översvämning
Endast i områden som inte hotas av 100-årsflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentliga byggnader, t.ex. sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el- /teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde. Normalvattenstånd ► Nivå 100-årsflöde ► Nivå högsta dimensionerande flöde ►

15 Markområden med viss sannolikhet för översvämning
I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år, kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel på detta är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus samt mindre industrier med obetydlig eller liten miljöpåverkan. Normalvattenstånd ► Nivå 100-årsflöde ► Nivå högsta dimensionerande flöde ►

16 Markområden med stor sannolikhet för översvämning
I områden som hotas av 100-årsflöde, där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. Normalvattenstånd ► Nivå 100-årsflöde ►

17 Författningar av betydelse
Enligt plan- och bygglagen (1987:10) ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bl a de boende och andras hälsa och till aktuella jord-, berg- och vattenförhållanden (PBL 2:3) Bebyggelsemiljön (inom tätbebyggelseområden) ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser (PBL 2:4) En del av översiktsplanens obligatoriska innehåll är att redovisa miljö- och riskfaktorer som kommunen anser ska beaktas vid planläggning och byggande m.m.

18 Författningar av betydelse, forts
Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva en detaljplan om man anser att en bebyggelse blir olämplig m h t behovet av skydd mot olyckshändelser (PBL 12:1) Enligt miljöbalken (1998:808) ska mark- vatten och fysisk miljö i övrigt användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. (MB 1:1) För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan lats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. (MB 2:4)

19 Författningar av betydelse, forts
Kommunen har enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) skyldighet att verka för skydd mot bränder och andra olyckor (LSO 3:1). Ansvaret gäller såväl liv och hälsa som egendom och miljö. Lagens intentioner är att stimulera till tvärsektoriellt säkerhetsarbete för att höja den allmänna säkerhetsnivån samt att samordna olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet inom kommunen.

20 Tillämpningar Länsstyrelserna rekommenderar alla kommuner att i den översiktliga planeringen se över vilka områden som ligger i riskzonen för översvämning. Vidare bör hänsyn tas i detaljplaner, bygglov samt planering av vägar och järnväg Länsstyrelserna rekommenderar alla kommuner att i den översiktliga planeringen se över vilka ev. områden som ligger i riskzonen för översvämning. Inom områden som är intressanta för nybebyggelse och samtidigt bedöms vara översvämningshotade kan en lämplig inriktning, som sagt, vara att göra en fördjupad översvämningskartering.

21 Erfarenheter Vad stöter man på om man inte beaktar detta?
Vad har hänt/kan hända? Utslagen eller nedsatt funktion på industrier, VA-anläggningar, elförsörjning och kommunikationsanläggningar. Risk för inläckage av föroreningar i dricksvattenledningar Översvämmade vägar får tas ur bruk och områden isoleras. Skador på byggnader och konstruktioner. Risk för rasolyckor till följd av minskad markstabilitet mm. Ökad algtillväxt efteråt pga. ökad uttransport av näringsämnen och föroreningar från mark och avloppssystem. Berörda människor mår psykiskt illa av oron över sin egendom Varför ska man göra detta? Behöver inte ens titta ut mot Europa … egna erfarenheter från Sverige …

22 Riskanalys Som alternativ väg, om man inte följer rekommendationerna och projekt ligger inom översvämningshotad mark, rekommenderar länsstyrelserna att man genomför en riskanalys. En riskanalys kartlägger vilka åtgärder som behöver vidtas för att konsekvenserna vid en översvämning ska bli tolerabla. Om projekt ligger inom översvämingshotad mark så behöver det inte betyda ett automatiskt stopp, utan att en riskanalys bör genomföras som klarlägger vilka åtgärder som behöver vidtas för att konsekvenserna vid en översvämning ska bli acceptabla. Om de åtgärder som som krävs enligt riskanalysen inte är ekonomiskt eller tekniskt genomförbara bör projektet genomföras på en lämpligare plats. Slutligen … Lst:s avsikt inte att förhindra all nyproduktion inom översvämningshotade områden. Målsättning är att höja medvetenheten om översvämningsrisker…