- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv

En presentation över ämnet: "- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv"— Presentationens avskrift:

1 - nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv
GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING - nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv Annika Jervgren

2 Möjligheter Eleven Individanpassad utbildning
Mer arbetsplatsförlagd utbildning (APU)  ökar studiemotivationen  bättre studieresultat Tidig kontakt med arbetslivet ökar elevens sociala kompetens. Underlättar för eleven att komma in på arbetsmarknaden

3 Möjligheter Skolan Motiverade elever  bättre studieresultat
Ökad kontakt med företag  Yrkeslärare får en kontinuerlig kompetensutveckling Utrustning och lokaler behövs ej i samma utsträcking Genom ökad samverkan med företag utvecklas flexibiliteten i lärandet

4 Möjligheter Företag Utökad APU  ökar kontakten mellan skola – näringsliv Genom samverkan anpassas utbildningen efter företagens behov Motiverade elever Underlättar rekryteringen av framtida potentiella medarbetare

5 Regeringsuppdraget Bakgrund Propositionen (2003/04:140):
Kunskap & kvalitet – elva steg för utveckling av gymnasieskolan 2 steg som direkt berör yrkesutbildningen: - Förstärkt kvalitet på yrkesutbildningarna i gymnasieskolan - En modern lärlingsutbildning förnyar yrkesutbildningen

6 Myndigheten för skolutveckling Uppdrag att implementera:
1. Idéskolor för yrkesutbildningen En idéskola har tillsammans med Myndigheten & Yrkesutbildningsdelegationen i uppdrag att stödja kompetensutveckling och sprida erfarenheter inom gymnasieskolans yrkesförberedande program. Målet är att 20 idéskolor bildar nätverk mellan skolor genom att erbjuda erfarenhetsutbyte & kompetensutveckling inför GY –07. För mer information:

7 Att samordna och stödja 6 modellskolors utvecklingsarbete
2. Att samordna och stödja 6 modellskolors utvecklingsarbete Att anordna regionala & nationella konferenser/workshops Att informera om den nya gymnasiala lärlingsutbildningen och modellskolor vid regionala & nationella konferenser

8 Att bistå modellskolorna med information & marknadsföring
Att dokumentera modellskolornas verksamhet Att utveckla konkreta ”verktyg” för andra skolor ska ha möjlighet att införa gymnasial lärlingsutbildning: - Avtal/utbildningskontakt - Handledarutbildning - Skola-arbetsliv (lärlingsråd)

9 Modellskolorna Göteborgs praktiska gymnasium Hultsfreds gymnasium
Katedralskolan, Skara Leksands gymnasium Luleå gymnasium S:t Görans gymnasium, Stockholm

10 Generella urvalskriterier
Lång erfarenhet Spridning över landet Variation mellan program / sektorer Små och stora skolor Pojk- och flickprogram Skolor som jobbar med lärlingsutbildning inom flera program

11 Framgångsfaktorer Individanpassad utbildning för eleven
Studier i mindre grupper med verklighetsbaserad undervisning Mer arbetsplatsförlagt lärande ökar motivationen  bättre studieresultat Att skolans enhet är liten ger bra kontakter mellan skola-elev-företag

12 Framgångsfaktorer Avtal/utbildningskontrakt mellan skola & arbetsplats
Väl fungerande programråd Handledarutbildning för företag Kontinuerlig och tät kontakt mellan skola & arbetsplats Samverkan mellan yrkeslärare & handledare vid utbildningsplanering och betygssättning

13 Alliansens förslag En modern & flexibel lärlingsutbildning
Huvuddelen av utbildningen ska vara arbetsplatsförlagd Utbildningen ska vara kopplad till en gy.skola för att de elever som vill ska ha möjlighet att läsa kärnämnen Lärlingsutbildningen ska avslutas med lärlings-examen eller gesällbrev Elever på utbildningen ska vara garanterade att läsa in grundläggande högskolebehörighet Arbetsgivare som tar emot lärlingar ska få ekonomisk kompensation

14 Bugetpropositionen 2007 Yrkesförberedande programmen
Regeringen förslår att 20 miljoner avsätts för utvecklingsinsatser inom yrkesutbildningen respektive år Avser att utveckla kvaliteten på de yrkesförberedande programmen, genom fördjupning av karaktärsämnena Yrkesprogrammen kommer inte leda till grundläggande behörighet till högskolan, men eleven ska ha möjlighet att läsa

15 Bugetpropositionen 2007 Lärlingsutbildning
70 miljoner kr avsätts per år från 2009 för en modern lärlingsutbildning Fortsatt utveckling av regionala yrkesutbildningscentrum avsätts 5 miljoner per år

16 Vad innebär detta i praktiken?
Att skolan är aktiv i förändringsarbete för ett flexibelt lärande Yrkeslärarens roll förändras till att få större arbetslivsanknytning Det krävs både lokal & regional samverkan mellan företag, kommuner och arbetsmarknadens parter Att en yrkesutbildning blir attraktiv och speglar näringslivets behov av arbetskraft

17 Målsättningar En modern, individanpassad utbildning i nära samarbete med näringslivet Där yrkesutbildningen bygger och utvecklar kompetens och egenskaper som efterfrågas i dagens och morgondagens arbetsliv Där eleverna lockas av en undervisning, som utgår från en företagarverklighet med långa perioder med lärande i arbete och som leder till anställning efter avslutad utbildning

18 Tack för visat intresse!