Svensk alkoholpolitik

En presentation över ämnet: "Svensk alkoholpolitik"— Presentationens avskrift:

1 Svensk alkoholpolitik
98 ekr Den upptäcksresande romaren Tacitus beskrev detta fenomen när han år 98 reste genom Sverige. ”Att fördriva ett dygn med oavbrutet drickande länder ingen till skam. Såsom att vänta bland rusiga män uppstå titt och tätt gräl, som sällan görs upp genom ordskifte, menoftare med banehugg och sår. Om man efterkommer deras dryckesbegär genom att skaffa demså mycket de vilja ha, kommer de besegras minst lika lätt genom sina laster som genom vapenmakt”. 1638 Drottning Kristina införde skatt på hembränning 1830 Totalförbudsprincipen Nykterhetsrörelsen stark. Kommunalt veto mot handel o servering. Många kommuner ”torrlagda”. 1850 Några bergsmän i Falun bildade det första Systembolaget i "sedlighetens intresse". Vinsten skulle gå till "allmännyttiga ändamål". Konsumtionen runt 40 liter sprit/persår 1855 Desintresseringsprincipen En ny brännvinsförordning antogs som syftade till att skapa ordning i handeln med brännvin och reducera det enskilda vinstintresset. 1860 En ny tillverkningsförordning stoppade husbehovsbränningen. 1865 AB Göteborgssystemet bildades 1905 Beslut att all brännvinsförsäljning i landet skulle handhas av särskilda bolag under viss statlig kontroll. Husbehovsbränning kopplades till jordabalken och äganderätt Statens vinst systembolaget: 1/5 del av totala statsinkomsten IOGT 1879 Motbok 21 år 4 liter per månad

2 Svensk alkoholpolitik
1912  AB Göteborgssystemet började sin verksamhet med att införa  anmälningsbevis och individuell registrering av spritinköp. AB Stockholmssystemet (1914) började sin verksamhet med att införa motbokstvång och individuell ransonering. 1917 AB Vin & Spritcentralen bildades och övertog all partihandel. Starkölet förbjöds. 1919 Bratt-systemet i hela landet Motbok. Systembolagen fick monopol på vinförsäljningen. V &S bolaget på tillverkning o partihandel 1922 Folkomröstning om ett totalförbud av alkohol röstade för och mot förbud 1955 Motboken avskaffades och systembolagen slogs samman till ett riksbolag. Starkölsförbudet upphörde. Måltidstvång på krogen.

3 Svensk alkoholpolitik
1965 Mellanölet, klass IIB, infördes. 1969 Inköpsåldern sänktes till 20 år på systemet. 1977 Totalkonsumtionsmodellen Mellanölet och spärrlistorna avskaffades. 1979 Skärpta regler om marknadsföring av alkohol med bl.a. förbud mot annonsering annat än i branschtidningar. 1981 Ny lag mot langning och överlåtelse till ungdom 1982 Beslut om lördagsstängt.

4 Svensk alkoholpolitik
1995 Förfinad totalkonsumtionsmodell En ny alkohollag trädde i kraft varvid Vin & Sprits monopol på import, export, tillverkning och partihandel avskaffades. Även Systembolagets monopol gentemot innehavare av serveringstillstånd avskaffades. Ansvaret för utredning och tillsyn av serveringstillstånd överfördes till kommunerna. Tillståndsplikten för detaljhandel 1997 EG-domstolen beslutade att Systembolaget får behålla sitt detaljhandelsmonopol. Sänkning av alkoholskatt på öl. Konsumentombudsmannen stämde tidsskriften Gourmet för brott mot förbudet mot alkoholreklam. 1999 Taxfreehandel med alkoholhaltiga drycker avskaffades inom EU.

5 Svensk alkoholpolitik
2000 Systembolaget införde lördagsöppet på försök i ett antal län. Sveriges undantag från EU:s införselbestämmelser förlängdes till utgången av Införselkvoterna utökades för resenärer 2001 Från och med den 1 januari ökades införselkvoterna. 2002 Dom avkunnades i "Gourmetmålet" efter vägledning från EG-domstolen. Domen öppnar för alkoholreklam i svenska tidningar och KO överklagade. 2004 Full införselkvot 10 liter sprit 20 liter stark vin 90 liter vin 110 liter starköl 2007 Översyn av alkohollagen, matkrav/kökskrav uteserveringar 2008 Införsel av alkohol från EU länder via mellanhand (Internetköp) lagligt (29 Maj) 2011 Nuvarande alkohollag träder i kraft JMF 1 lit sprit 5 lit vin 15 liter öl

6 Svensk alkoholpolitik
Grundstenarna i svensk alkoholpolitik Syfte Låg konsumtion Kontrollerad konsumtion Skydd för ungdom Verktyg Lagar: Alkohollag Marknadsföringslag Skattelagstiftning Pris instrument (Skatter) Systembolaget Opinionsbildning Tillgängligheten Åldersgränser Införsel

7 Ju högre totalkonsumtion ju fler högkonsumenter
Totalkonsumtionsprincipen 1977—1994 En generellt minskad konsumtion leder till generellt minskade skador o kostnader i en population Ju högre totalkonsumtion ju fler högkonsumenter skador Volym

8 Förfinad (riktad) Totalkonsumtionsmodell Nu En minskad (över) konsumtion för vissa grupper har bäst genomslag på effekterna Barn och unga Ungdomar (Förhindra rekrytering till högkonsumenter) Högkonsumenter Specifika miljöer (bilkörning, idrott mm) skador Volym

9 Svensk alkoholpolitik
Totalförbudsprincipen 1830 Desintresseringsprincipen 1850 Ivar Bratt. Statliga, kommunal o privata vinstintressen begränsas Subventioner (Först 1963 fick krogen bestämma pris själva på alkohol) Vin o spritcentralen (Statlig partihandlare) och systembolagen (Statlig detaljhandel) Totalkonsumtionsmodellen Förfinad (riktad) Totalkonsumtionsmodell 1977-Nutid

10 Svensk alkoholpolitik
2009/10:125 En ny alkohollag Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet ska nås genom insatser som motverkar skadligt dryckesbeteende och bidrar till en minskad total alkoholkonsumtion. Ett av de främsta och mest grundläggande politiska instrumenten för att nå detta mål är en restriktiv lagstiftning på alkoholområdet. Med en väl fungerande lagstiftning har samhället möjlighet att kontrollera hanteringen av alkohol i samhället och särskilt begränsa tillgängligheten till alkohol i vissa miljöer och sammanhang. Det är särskilt angeläget att regelverket ger barn och unga det skydd de behöver. Alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet är de enskilt viktigaste alkoholpolitiska verktygen för att nå målet. Förutom en väl fungerande lagstiftning krävs också, för att det alkoholpolitiska målet ska nås, ett samordnat och aktivt förebyggande arbete som involverar såväl offentliga som ideella aktörer. Det är framför allt det lokala samhället som är det förebyggande arbetets arena.

11 Alkoholkonsumtion

12 Alkoholkonsumtion