Lars Joelsson, överläkare Karin Dahlin, socialpedagog PBU Luleå/Boden

En presentation över ämnet: "Lars Joelsson, överläkare Karin Dahlin, socialpedagog PBU Luleå/Boden"— Presentationens avskrift:

1 Barnpsykiatriska problem hos asylsökande barn i Luleå/Boden en retrospektiv studie
Lars Joelsson, överläkare Karin Dahlin, socialpedagog PBU Luleå/Boden Läkartidningen Nr 48, 2005

2 Antal asylsökande barn 1/1 1998 – 1/4 2005
På förläggning barn Till PBU barn Måste matats/sondats barn

3 Bakgrund Flyktingförläggning sedan 1992
Ökat antal asylsökande from 2000 Behandla som svenska barn Kunde inte avsluta behandling Ofta inläggningar Barnet var ”bärare” av problemet Vanmakt hos personalen

4 Förändring Flytta fokus från barnet Mer fokus på familjen
Mer fokus på asylsituationen Flera instanser måste hjälpas åt Hjälpen måste samordnas

5 Nätverket bildas BUP Vuxenpsykiatrin Primärvård Skola Socialtjänst
Migrationsverket Barnmedicin

6 Nätverket

7 Hemländer Procentandel av alla barn som varit på förläggning, sökt PBU och som behövt hjälp med matning eller sond.

8 Tillstånd före ankomst till Sverige
Alla asylsökande barn som sökte PBU 40 % har varit med om traumatiska händelser 19 % ”problem” Barn som behövt näringstillförsel 55 % har varit med om traumatiska händelser 22 % ”problem”

9 Tillstånd vid ankomst till Sverige
Alla asylsökande barn som sökte PBU 89 % av alla 6-19 år gick i skolan Barn som behövt näringstillförsel 89 % gick i skolan

10 Symtomdebut Alla asylsökande barn som sökte PBU
64 % debuterande efter negativt besked Barn som behövt näringstillförsel 85 % slutade att äta efter negativt besked

11 Diagnoser Alla asylsökande barn som sökte PBU
Oro/ängslan 39 % Depression 31 % Apati 12 % PTSD 6 % Miljöfaktorer 6 % Beteendestör. 5 % Mental retard. 1 % Barn som behövt näringstillförsel Oro/ängslan 4 % Depression 40 % Apati 56 % PTSD 0 % Miljöfaktorer 0 % Beteendestör. 0 % Mental retard. 0 %

12 Självmordsförsök Alla asylsökande barn som sökte PBU
22 % Barn med näringstillförsel 44 %

13 Permanent (PUT) och Tillfälligt (TUT) uppehållstillstånd
Alla barn på förläggningen 32 % Alla asylsökande barn som sökte PBU 60 % Barn med näringstillförsel 74 %

14 Tillstånd utan PUT Alla asylsökande barn på PBU

15 Tillstånd efter PUT Alla asylsökande barn på PBU

16 Tillstånd utan PUT Barn med näringstillförsel

17 Tillstånd efter PUT Barn med näringstillförsel

18 Kontakt med PBU Alla asylsökande barn som sökt PBU

19 Kontakt med PBU Barn med näringstillförsel

20 Kontakt med PBU Alla asylsökande barn som sökt PBU
Median 9 mån före och 1 mån efter PUT/TUT Barn med näringstillförsel Median 7 mån före och 2 mån efter PUT/TUT

21 Familj Alla asylsökande barn som sökte PBU Barn med näringstillförsel
48 (39 %) mödrar kontakt med vuxenpsykiatrin Barn med näringstillförsel 5 (19 %) mödrar kontakt med vuxenpsykiatrin 23 mödrar hade nedsatt omsorgsförmåga före PUT Ingen efter PUT

22 Barn med näringstillförsel
11 barn som matats 7 i hemmet 4 bara på avdelningen 16 barn med sond 10 i hemmet 6 bara på avdelning

23 Sondutsättning efter PUT fram till i dag 2/12 05
1 barn före PUT Vårdats på barnmedicinska avdelningen 9 barn inom 1 vecka 5 av dessa har vårdats hemma med sond månader 1 barn inom 2 veckor Vårdats hemma i 5 månader 1 barn inom 3 veckor Vårdats hemma med sond i 8 månader

24 Sammanfattning (1) De flesta är deprimerade eller ångestfyllda
Överrepresentation från fd Sovjet Nästan alla fungerade bra när de kom till Sverige Negativt besked utlöser ofta symptomen Förbättring och tillfriskning när man fått PUT

25 Sammanfattning (2) Tiden till tillfrisknande är oberoende av vårdform
Självmordsförsök vanligt bland barn som inte äter Mödrarnas omsorgsförmåga förbättras efter PUT

26 Slutsats Som två olika tillstånd före och efter uppehållstillstånd
Före PUT svarar barnen dåligt på vår behandling Efter PUT svarar barnen på omvärldens omsorg och vår behandling Asylprocessen viktigare faktor än tidigare trauma Blir det för mycket fokus på det ”sjuka” barnet? Stötta, trösta och aktivera familjen Förändring av asylprocessen