Fler äldre med högre krav - kan primärvården möta behoven?

En presentation över ämnet: "Fler äldre med högre krav - kan primärvården möta behoven?"— Presentationens avskrift:

1 Fler äldre med högre krav - kan primärvården möta behoven?

2 Health care cost per year of age (SEK), 2004
Primary care Outpatient visits Inpatient care

3 Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
3

4 Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre
Stärka incitament och förutsättningar för landsting och kommuner Resultatbaserade mål Integrerad del av ordinarie verksamhet Satsning drygt fyra miljarder 4

5 Mål Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. 5

6 Fokusområden God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt
God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg 6

7 Grundläggande krav Struktur för ledning och styrning i samverkan
Gemensamt politiskt förankrat beslut om aktuell handlingsplan Dokumentera hur det systematiska förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering ska bedrivas

8 God vård i livets slutskede
Ca 80% dör en sk förväntad död För alla personer, oavsett diagnos Nationella riktlinjer Nationellt vårdprogram Svenska palliativregistret

9

10 Förbättrad vård i livets slutskede 5%

11 Förbättrad vård i livets slutskede 10%

12 Preventivt arbetssätt
Fallolyckor Trycksår Undernäring Munhälsa Kvalitetsregistret Senior Alert

13 Fallolyckor Vanligaste orsak till skada hos äldre
Träning kan minska risken med 40% Äldres fallolyckor beräknas kosta 11 miljarder/år Fler omkommer till följd av fallolyckor än i trafikolyckor och bränder Negativ inverkan på äldres känsla av trygghet Isolering i hemmet Behov av särskilt boende

14

15

16 God vård vid demenssjukdom
Ca personer i Sverige Årligen insjuknar ca personer Går ej att bota Tidig diagnos innebär rätt omvårdnad och rätt medicinska insatser Kan klara sig i eget boende längre Bättre välbefinnande

17 Antal bef och anslutna Vårdcentraler 130822 (781st)

18

19

20 BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens
Drabbar 90% av alla med demenssjukdom Aggressivitet, oro, apati, hallucinationer, sömnstörning Stort lidande för personen det drabbar men också för anhöriga o vårdpersonal BPSD-registret

21 Registrerande kommuner, BPSD-registret ansluten kommun anmält intresse

22 Antal registrerade personer Antal registreringar tom 2013-05-21

23 Exempel, Silverängen, Trelleborg
Så här mådde denna man i oktober Vi konstaterar att ingen kroppslig åkomma finns, förutom värk i en axel. För detta ges Panodil och riskudde Han får tillräckligt med mat, men kanske lite sent på morgonen, han är väldigt irriterad vid morgonbestyren. Kan han vara hungrig. Man börjar med frukost på sängen. Han får regelbunden massage, detta ger en egen stund, närhet och trygghet Ni ser hur han mår i januari 2012, och då har dessutom Haldol satts ut. Här syns ju tydligt att det är personalen som är medicinen. Men nu ska vi inte tro att han stannar här alltid, han har ju sin demenssjukdom, vi nästa mätning kanske vi ser att sömnen försämras, ja då får vi ta reda på varför och sätta in åtgärder. Så någon personalminskning går ej att införa, de är verktygen Gunilla viktigt med planeringstid Frukost på sängen Massage Utevistelse Delta vid musikstund Varm riskudde/Panodil vid värk Haldol sänkt

24 Ännu ett exempel Ytterligare ett exempel, Det är 3 månaders skillnad på skattningarna. Ni ser att det är enkla åtgärder, men strukturerat, alla gör lika. Har man tid? Ja, ge tid så vinner du tid! Gunilla/ Där man säger att man har för mycket att göra, det är just här man behöver hjälp med detta register för att kunna strukturera upp sitt arbete.

25 Samtidigt halverades förbrukningen av neuroleptika
Samtidigt halverades förbrukningen av neuroleptika! Antalet fall hos vårdtagarna minskade Så här har vårdtyngden minskat sen vi började med registret. Samtidigt som lugnande mediciner sänktes. På köpet minskade antalet fall. Den medicin vi ökat är det smärtstillande och det är ju gott. Vi vet att demenssjuka får betydligt mindre smärtstillande än motsvarande icke demenssjuka äldre. Gunilla / Vi har fått mer tid till aktiviteter. Personalen säger att de har bra anhöriga, men det blir ju bra anhöriga där det fungerar bra. Det är du som gör skillnad.

26 God läkemedelsbehandling för äldre
Vi lever längre, fler diagnoser, fler läkemedel Begränsad kunskap om polyfarmaci Omfattande läkemedelsbehandling ger ökad risk för död, akutbesök, magtarmblödning och fallskada Antalet läkemedel är värdefull riskmarkör

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36 Sammanhållen vård och omsorg
Individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg Rätt vård på rätt nivå vid rätt tid Arbeta förebyggande för att behovet av slutenvård ska minska Många äldre har väldigt många olika vårdinsatser

37 Resultat per län – undvikbar slutenvård
Siffrorna i tabellen visar skillnaden i procentenheter mot motsvarande månad 2012.

38 Resultat per län – återinskrivningar
Siffrorna i tabellen visar skillnaden i procentenheter mot motsvarande månad 2012.

39 Nya initiativ Psykisk ohälsa hos äldre Inkontinens Svårläkta sår Rehab

40 Följ äldresamordnarens arbete
Blogg Twitter @mestsjukaaldre Hemsida 40