Långtidsarbetslöshet och arbetslöshetstider i ett konjunkturperspektiv

En presentation över ämnet: "Långtidsarbetslöshet och arbetslöshetstider i ett konjunkturperspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Långtidsarbetslöshet och arbetslöshetstider i ett konjunkturperspektiv
Johnny Zetterberg

2 Bakgrund Delvis begränsad statistisk dokumentation av
långtidsarbetslöshetens omfattning och utveckling över tiden i Sverige. ”Långtidsarbetslöshet” kan reflektera olika aspekter på längden av en arbetslöshetsperiod. Tiden i arbetslöshet kan mätas i termer av - andelsmått - tvärsnittstider i arbetslöshet - vistelsetider i arbetslöshet - sannolikheter att lämna arbetslöshet – ”utflödessannolikheter”

3 Syfte att för perioden beskriva den konjunkturella utvecklingen av långtidsarbetslösheten och arbetslöshetstider generellt och för olika grupper av arbetslösa (kön, etnicitet, ålder osv)

4

5

6 Vistelsetiden och tvärsnittstiden i arbetslöshet
Vistelsetiden mäter den genomsnittliga tiden av samtliga påbörjade och avslutade arbetslöshetsperioder under ett visst tidsintervall. D = (S1+S2+S3)/3 Tvärsnittstiden mäter den genomsnittliga längden av pågående och ännu ej avslutade arbetslöshetsperioder som observeras vid mättillfället. T = (T2 + T3)/2

7 Skillnaden mellan måtten
Tvärsnittsmåttet inkluderar inte alla arbetslöshetsperioder varken de som har avslutats innan mättillfället av arbetslöshetstiden eller de som uppkommit efter mättillfället. Konsekvens: tvärsnittsmåttet innehåller en överrepresentation av arbetssökande med förhållandevis långa arbetslöshetstider jämfört med vistelsetidsmåttet. Måtten har olika tolkningar: Vistelsetiden mäter den genomsnittliga arbetslöshetstiden för den som blir arbetslös och hur snabbt arbetslöshetsperioden i genomsnitt avslutas  indikator på arbetsmarknadens funktionssätt. Tvärsnittsmåttet mäter den genomsnittliga arbetslöshetstiden för de som vid mättillfället är arbetslösa  indikator på att bördan av arbetslöshet inte är lika fördelad mellan de arbetslösa.

8 Tabell över arbetslöshetsveckor i AKU
ÅR MÅNAD VECKOR SAMTLIGA

9 Empiriska mått på arbetslöshetstider
Beräkning av vistelsetidsmått utifrån tvärsnittsdata: vistelsetiden = beståndet arbetslösa / inflödet till arbetslöshet Förutsätter antagande om s k steady-state-jämvikt på arbetsmarknaden (inflödet till arbetslöshet = utflödet från arbetslöshet). Mindre lämpligt antagande under perioder med stora konjunktursvängningar  kan underskatta vistelsetiden i konjunkturnedgångar och överskatta den vid uppgångar. En mer generell beräkningsmetod bygger på att vistelsetiden beror av utflödessannolikheten att lämna arbetslöshet. I detta fall beräknas vistelsetiden som en vägd summa av olika sannolikheter av att kvarstå i arbetslöshet.

10 Relationen mellan andelsmåttet på långtidsarbetslöshet och arbetslöshetstiderna
Tvärsnittstidsmåttet: ett vägt genomsnitt av den frekvensfördelning av arbetslöshetsveckor som gäller för beståndet av arbetslösa under t ex en månad. Beräknas antalet arbetslösa med en tvärsnittstid om minst 26 veckors (6 månaders) arbetslöshet i förhållande till totala antalet arbetslösa i beståndet är detta ekvivalent med det ”vanliga” andelsmåttet på långtidsarbetslöshet.

11 Mer generellt samband är:
andel långtidsarbetslösa = f (tvärsnittsfördelning) / g (vistelsetidsfördelning) Eftersom vistelsetiden beror av utflödessannolikheten att lämna arbetslöshet  andelen långtidsarbetslösa påverkas av utflödet från arbetslöshet. Man kan visa att andelen minskar (ökar) om det genomsnittliga utflödet ökar (minskar). Sambandet gäller över hela varaktighetsfördelningen: t ex om utflödet för korttidsarbetslösa minskar och utflödet för långtidsarbetslösa är oförändrat ökar ändå andelen långtidsarbetslösa

12 Konjunkturperspektivet
Nedgångar och uppgångar i ”arbetslöshetskonjunkturen”. Nedgång: sammanhängande perioder när arbetslöshetsgraden börjar öka varaktigt under minst två kvartal tills arbetslösheten upphör att öka. Uppgång: arbetslöshetsgraden minskar på motsvarande sätt. Identifierar fyra nedgångsperioder under perioden : 1990-talskrisen Q2 – 1993Q4 15Q Budgetsaneringskrisen 1995Q3 – 1997Q Q 2003-årskrisen Q3 – 2005Q2 12Q Finanskrisen Q2 – 2009Q Q

13

14

15

16

17

18

19

20

21 Några slutsatser Långtidsarbetslösheten varierar positivt med arbetslösheten med en viss cyklisk eftersläpning: innan långtidsarbetslösheten börjar minska fortsätter den att öka även när arbetsmarknadsläget har börjat förbättras. Långtidsarbetslöshetens variationsmönster för olika grupper av arbetslösa är tämligen likartad som det generella mönstret. Finns nivåskillnader i andelen långtidsarbetslösa mellan olika grupper med högre andelar för utrikes födda och äldre arbetslösa. Tvärsnittstiden har en likartad konjunkturell utveckling som andelsmåttet för långtidsarbetslösheten eftersom måtten är mycket snarlika.

22 Vistelsetiden ökar med försämrad arbetslöshetskonjunktur men tenderar att minska innan konjunkturnedgången är över. Vistelsetidens utveckling för olika arbetslöshetsgrupper är i flera fall likartad med den genomsnittliga men avviker för äldre och utrikes födda som periodvis har ett acykliskt utvecklingsmönster. Vistelsetiden och tvärsnittstiden är längre för utrikes födda och äldre arbetslösa än för övriga grupper: Speglar att de har de förhållandevis lägsta utflödessannolikheterna att lämna arbetslöshet. Utflödessannolikheterna för utrikes födda och äldre arbetslösa har dock inte minskat efter 1990-talskrisen utan snarare ökat något.