Den nya specialiseringstjänstgöringen för läkare

En presentation över ämnet: "Den nya specialiseringstjänstgöringen för läkare"— Presentationens avskrift:

1 Den nya specialiseringstjänstgöringen för läkare

2 Kontaktpersoner Socialstyrelsen
Anna Sundberg Bernhard Grewin

3 Nyheter från den 1 juli 2006 1. Specialiteterna har ändrats avseende
- struktur (bas + gren + tillägg) antal - vissa benämningar 2. Meriter från forskarutbildning får tillgodoräknas enligt närmare föreskrifter från Socialstyrelsen 3. Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring

4 Vad gäller för uppnående av specialistkompetens?
Vidareutbildning under minst fem år Tjänstgöring under handledning (specialiseringstjänstgöring) Deltagande i kompletterande utbildning Tillgodoräknande av ev meriter från forskarutbildning – NYHET att det ska regleras 4 kap 1 § förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

5 Kompletterande föreskrifter
Socialstyrelsen ska meddela föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för varje specialistkompetens (målbeskrivningar). Socialstyrelsen får också meddela ytterligare föreskrifter om vidareutbildning för specialistkompetens. 4 kap 3 § förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

6 Meriter från forskarutbildning
Meriter från forskarutbildning får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen enligt de närmare föreskrifter som meddelas av Socialstyrelsen.

7 Övergångsbestämmelser
Läkare med legitimation före ikraftträdandet har rätt att få bevis om specialistkompetens enligt äldre bestämmelser om ansökan görs senast den 31 december 2013

8 Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring
Ett rådgivande organ till Socialstyrelsen. Ska bistå styrelsen med att utarbeta målbeskrivningar stödja huvudmännen för att uppnå hög kvalitet i specialiseringstjänstgöringen främja utbildning av handledare utarbeta kriterier för utbildande enheter bistå styrelsen i frågor om enskilda läkares kompetens i förhållande till målbeskrivningar 11 c § förordningen (1996:570) med instruktion för Socialstyrelsen

9 Rådets sammansättning
Rådet består av en ordförande och sju andra ledamöter som utses av regeringen för en bestämd tid. Minst en på förslag av: Svenska Läkaresällskapet Sveriges kommuner och landsting Sveriges läkarförbund Universitet och högskolor genom Högskoleverket Socialstyrelsen 13 d § förordningen (1996:570) med instruktion för Socialstyrelsen

10 Rådets ledamöter Utsedda på två år:
Bo Lindblom, Socialstyrelsen, ordförande Börje Haraldsson, Universitet och högskolor Hans Hjelmqvist, Läkarförbundet Anna Engström-Laurent, Läkaresällskapet Kerstin Sjöberg, SKL Charlotta Sävblom, (SYLF) Nina Rehnqvist Lennart Persson

11 Syftet med ändringarna
Ökad kvalitet i utbildningen genom: Bättre underlag för bedömning vid prövning av ansökan om specialistkompetensbevis Förbättring av processen vid utfärdande av specialistkompetensbevis Mer samlat ansvar för utbildningsfrågorna Kriterier för kvalitet i utbildningen Stöd till huvudmännen

12 Överlämnade av beslutanderätt
Regeringen avser att i ett senare skede överlämna uppgiften att besluta om läkarspecialiteternas antal och benämningar till Socialstyrelsen. Överlämnandet är inte aktuellt förrän de nu beslutade ändringarna är verkställda.

13 Vad har gjorts hittills?
Nationella rådet har haft ett konstituerande sammanträde Ett nätverk av målbeskrivningsansvariga har upprättats En ny modell för målbeskrivningar har tagits fram Möten och informationsträffar är planerade under hösten 12 december planeras ett möte för samtliga målbeskrivningsansvariga Information finns på På Socialstyrelsen finns en kanslifunktion

14 Det fortsatta arbetet Nya målbeskrivningar i ny föreskrift
Särskilda frågor; tillgodoräknande av forskarutbildningsmeriter, baser till tilläggsspecialiteter, ”övergångsregler” Nya intyg och ny process för granskning för erhållande av specialistkompetensbevis

15 Den nya specialitetsstrukturen I
56 specialiteter: 31 bas 23 gren 2 tillägg 5 avreglerade: Klinisk näringslära, skolhälsovård, klinisk cytologi, barnradiologi samt koagulations- och blödningsrubbningar

16 Den nya specialitetsstrukturen II
3 nya: Kärlkirurgi och barnonkologi samt akutsjukvård som tillägg 4 nya genom sammanslagningar: Hörsel- och talrubbningar, klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk bakteriologi och virologi samt arbets- och miljömedicin 1 ny som tillägg: Smärtlindring

17 Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring
Nya målbeskrivningar för läkares specialiseringstjänstgöring – ny modell, Socialstyrelsen, januari, 2005, Art nr Utarbetad i samarbete med specialiteterna: Allmänmedicin, kirurgi, internmedicin, psykiatri och klinisk kemi

18 Den nya målbeskrivningsmodellen I
Övergripande kompetensdefinition A Definition av kompetensområdet B1 Kompetenskrav: Medicinska B2 Kompetenskrav: Kommunikation, ledarskap samt medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete C Utbildningsstruktur

19 Den nya målbeskrivningsmodellen II
Delmål Kompetens Mål Metoder för lärande Uppföljning Medicinska 12 Kommunikation max 3 Ledarskap max 3 Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete max 3

20 Kvalitetsaspekter på specialiseringstjänstgöringen (ST) I
Socialstyrelsen ska, med bistånd av det Nationella rådet: stödja sjukvårdshuvudmännen för att uppnå hög kvalitet i ST främja utbildning av handledare inom ST

21 Kvalitetsaspekter på specialiseringstjänstgöringen (ST) II
följa upp kvaliteten i ST utarbeta kriterier för utbildande enheter för att säkerställa att verksamheten harv den bredd och inriktning som behövs för att erbjuda ST av hög kvalitet