Dygd- och plikt Elin Palm.

En presentation över ämnet: "Dygd- och plikt Elin Palm."— Presentationens avskrift:

1 Dygd- och plikt Elin Palm

2 Repetition Deontolgi; to deon, det som bör göras och logos, lära samt ethos, sedvänja. Utgångspunkten i moralen är vissa (på olika sätt grundade) otvivelaktiga regler - plikter. Vissa handlingar utgör plikter (deras motsats är förbjudna), andra handlingar är tillåtna (det är rätt att utföra dem och att avstå från att utföra dem). Plikter är kategoriska d.v.s inte villkorade på något vis. Förgrundsfigur: Immanuel Kant,

3 Pliktbegreppet Tanken att något utgör en plikt kan uttryckas på olika vis. Du är (moraliskt) skyldig att underrätta kunden. Det är din (moraliska) plikt att underrätta kunden. Du måste underrätta kunden. Du bör underrätta kunden.

4 Vilka plikter finns? Vanliga uppfattningar:
Aldrig döda oskyldiga människor. Aldrig ljuga. Aldrig bryta löften. Aldrig behandla andra människor som medel/verktyg utan som ”mål i sig själva”.

5 Plikter är kategoriska
Moraliska plikter är kategoriska, de är nödvändiga, inte villkorade på eller beroende av andra målsättningar eller omständigheter. Ex. Ljug inte om du vill bli omtyckt (Villkorat). Ex. Ljug inte! (Kategoriskt) Vi har inte plikter för att vi vill uppnå något annat utan plikterna föreligger oavsett vad vi vill eller önskar.

6 Vad motiverar reglerna?
Vad garanterar att just dessa regler är de rätta? Oftast: Gud - jag kan känna plikten att följa budorden och att det är rätt att följa dem pga det är Guds vilja Samvetet - min inre röst säger mig vilka regler det är min plikt att följa Förnuftet - säger mig vilka regler det är rätt att följa.

7 Vad gör något till en plikt?
Kant: plikter följer ur det Kategoriska imperativet. Handla bara enligt den maxim som är sådan att du samtidigt kan vilja att den skulle bli allmän lag. Maximer (handlingsregler) ska kunna universaliseras, dvs man ska kunna tänka sig att alla agerar likadant i samma situation. Ur det kategoriska imperativet följer absoluta plikter. - Men hur preciseras vad som är samma situation?

8 Immanuel Kant ( ) Det kategoriska imperativet - gäller oberoende av individens egna syften och mål. Jmfr. hypotetiska imperativ - gäller under vissa villkor eller förutsättningar: "Om du vill bli omtyckt bör du vara artig". Behandla alltid andra människor som mål i sig aldrig som medel. Universaliserbarhet - det finns eviga principer som det alltid är fel att bryta mot oavsett konsekvenserna därav - "det är alltid fel att ljuga". Dessa hör inte ihop med pliktetiken utan med konsekvensetiken.

9 Immanuel Kant (1724-1804) Frihet – autonomi
Rationalitet & förnuft = den goda viljan är den kompass vi ska styra efter för att resonera rätt i moraliska frågor. Kant menar att med förnuftets hjälp, finner vi våra plikter – vi ger lagar åt oss själva. Dessa är nödvändiga – vi inser nödvändigheten. Handlingar skall utföras av plikt – av viljans princip. (Om bara ett lögnaktigt beteende fanns, så skulle vi inte förstå vad det innebär att handla sanningsenligt. Och lögnaren ljuger ju för att bli trodd, alltså måste vi förstå vad det innebär att bli trodd.) (Men om lögnaren handlar efter det hypotetiska imperativet kan det vara förnuftigt för honom att ljuga; förnuftigt i betydelsen att han genom lögnen kan uppnå något han eftertraktar.)

10 W.D. Ross metod för att avhjälpa det dilemma som pliktkollisioner kan ge upphov till. prima facie-plikter (vid första påseende plikter) och kvarstående plikter (all things considered). Vilken av två prima facie plikter som blir faktisk plikt inser vi enligt Ross intuitivt. Kritik: intuitionen är subjektiv Prima facie plikter är primära plikter som man har som utgångspunkt för det moraliska handlandet - faktiska plikter tar överhanden då prima facie plikter kolliderar.

11 Typer av plikter Prima facie-plikt Plikt vid första påseendet
Kvarstående plikt Den plikt man har när allt är inräknat Restplikt Plikt att ersätta när annan plikt har övertrumfat

12 Moralisk övergodhet Vanlig plikt Övergod plikt (supererogatory duty)
Vanlig distinktion i vardagsmoral Distinktionen finns inte för utilitarister

13 Pliktetiken skiljer vanligen mellan
Handlingar Det är fel att knuffa en icke simkunnig människa i djupt och iskallt vatten= utsätta henne för risk att drunkna. Underlåtelse Mindre felaktigt att inte hoppa i vattnet för att hjälpa samma person som ovan om hon ramlat i vattnet. Jmfr. här har handling och underlåtelse samma konsekvens - den icke simkunnige drunknar, så för konsekvensetikern är båda lika oriktiga.

14 Bikupa: Barn föds för att rädda syskon
Läs artikeln ”Barn föds för att rädda syskon” och diskutera utifrån ett Kantianskt perspeketiv om detta kan anses vara moraliskt försvarbart eller ej. Motivera varför/varför inte.

15 DYGDETIK  Hur ska vi leva? Dygdetiken försöker visa hur vi ska vara som människor snarare än vilka handlingar som är rätt/fel. Utvecklandet av en moralisk kompass och natur är i sig viktigt. Dygdetiken delar upp människonaturen i olika karaktärsdrag, där vissa är moraliskt eftertraktansvärda – dygder - och andra moraliskt förkastliga – laster. Kardinaldygder/Teologiska dygder.

16 Vad kännetecknar en dygd?
Dygder är egenskaper som: får oss att ”blomstra”, leva ut vår mänskliga natur väcker vår oförställda beundran har med vårt förnuft att göra är bra för oss själva och för samhället

17 PLATON Den mänskliga själen består av tre delar: (1) förnuftsdelen
(2) viljedelen (3) driftsdelen Mot dessa delar svarar tre dygder: vishet, mod, måttfullhet

18 Rättrådighet En rättrådig person behärskar sin vilja och sitt begär mha förnuftet. Rättrådighet = förnämsta dygden. Det grekiska ordet för dygd är areté - krigsguden Ares. Som krigsgud behärskar Ares krigskonsten, på samma sätt behärskar en hantverkare sitt hantverk. En dygdig människa är duktig på att vara människa vilket kräver kunskap om de idéer som är grunden för värdena.

19 Allmänbegreppet godhetens idé
existerar oberoende av de enskilda situationer då vi använder begreppet "god" för att exempelvis beskriva en handling eller en person. Godhetens idé är den måttstock vi använder oss av i de enskilda situationerna för att avgöra om de är goda - gemensam måttstock. Hästens idé – idealhästen utan fel och brister - den goda hästen.

20 ARISTOTELES Den Nicomacheanska etiken Platons lärjunge.
Själen = tredelad. I grunden ligger idén om förverkligande. Eftersom växter har förmågan att ta upp näring, som stenar inte har måste de ha något som ger denna förmåga och därmed en viss sorts själar. A ser djuren som mer förverkligade än växterna, som i sin tur är mer förverkligade än det livlösa. Det som skiljer växterna från det livlösa är att de har en själ. Människan i sin tur är mer förverkligad än djuren och har en mer förverkligad själ. Själen ="platsen" för en förmåga.

21 Aristoteles funktionsargument
Växtsjälen + att ta upp näring Djursjälen + förmågan att förnimma och röra sig Förnuftssjälen endast människan har denna som ger henne förmågan att tänka rationellt Realisera inneboende potential/bestämning För att identifiera vad som är gott för oss måste vi först identifiera vad människor är. Mänsklig lycka beror på våra förutsättningar – vad som är gott för oss beror på vår disposition, hur vi är skapta, vår ERGON – hur vi är ämnade. Vår ERGON = ESSENS vad som särskiljer oss från djuren.

22 Eudaimonia Dygden är vägen till ett fullständigt liv - Eudaimonia - i harmoni med människans natur. Två typer av dygder: (1) karaktärsdygder och (2) intellektuella dygder. De senare är viktigast. Går från Är till BÖR

23 Med hjälp av förnuftet kan vi avgöra vilken handling som är den bästa. Vi väljer mellan ytterligheterna. Dygden mod finner vi till exempel mellan ytterligheterna feghet och dumdristighet: Sofrosyne – den gyllene medelvägen  Eudaimonia – god demon, gott samhälle, förverkligande av dispositions.

24 Fonesis Fonesis (phronesis/practical wisdom) - förmågan att avgöra vad som är rätt eller fel i en situation. Förståelse för vad moral är och vad den specifika situationen kräver. Det gäller att utveckla karaktären (process) för att kunna identifiera handlingsalternativ.

25 G.E.M Anscombe dygdetiken = uppsving iom artikeln Modern Moral Philosophy kan inte anta att det kan finnas moraliska regler utan att förutsätta ett övernaturligt lagstiftande väsen. Den enda vägen för modern ateistisk eller agnostisk moralfilosofi ligger i dygdetiken. Det bästa vi kan hoppas på är att etiken kan inspirera oss till att bli bättre människor. Det finns dock flera teorier som hävdar att moraliskt rätt och fel existerar utan förekomsten av ett lagstiftande väsen; antingen moralrealistiska teorier eller konstruktivistiska.

26 Martha C. Nussbaum Neoaristoteliker och dygdetiker.
Mot den traditionella moralfilosofins fokus på hur vi bör handla – istället: vilket slags liv bör vi leva? Målet för människans liv är självförverkligande vilket uppnås genom att vi lever ett gott mänskligt liv sådant vi själva förstår det – förutsatt en basstruktur.

27 Problem Relativism? Bristande hänsyn till situationer där dygdiga personer utför ohyggliga handlingar samt sådana där odygdiga personer utför dygdiga handlingar. Dygdetiken låter oss avgöra huruvida en persons handlande i en viss situation är rätt eller fel – enbart inspiration att utveckla moraliska karaktär. Möjligen finns inte något handlande som är rätt/fel per definition enligt dygdetikern. Detta åberopas ofta av dygetikens motståndare, vilka hävdar att ett etiskt system som inte låter oss analysera rätt och fel handlande inte uppfyller de förväntningar som man rimligen bör kunna ställa på ett etiskt system.

28 Dygdetikens vara eller icke vara
handlar om huruvida det är rimligt att förvänta sig att ett etiskt system skall kunna besvara frågorna om vad som utgör rätt och fel handlande eller om det högsta syfte är att inspirera oss att bli bättre människor - i enlighet med våra egna föreställningar om vad som utgör en "bra människa".