Mot våld och gäng Kunskapsbaserade behandling inom SiS

En presentation över ämnet: "Mot våld och gäng Kunskapsbaserade behandling inom SiS"— Presentationens avskrift:

1 Mot våld och gäng 2006-12 Kunskapsbaserade behandling inom SiS
Nils Åkesson

2 Kunskapsläget Tidigare byggde socialt arbete på tradition, rättsuppfattning och moral. Idag har vetenskap blivit ett rättesnöre i stort som smått t.ex. mat dryck, trafik, behandling. En enorm ökning av kunskapsproduktionen. Kunskapsmassan har blivit svår att överblicka Metastudier, riktlinjer, kunskapsöversikter har blivit nödvändiga

3 Brå undersökning av brottsaktivitet i åk 9

4 Brå undersökning av brottsaktivitet i åk 9

5 CAN undersökning av drogvanor i åk 9

6 CAN Drogutvecklingen i Sverige, 2004

7 SiS målgrupp är allvarligt antisociala ungdomar
I Sverige finns ca 1 miljon ungdomar i åldern 13-21 Den 1 nov i 2005 fanns av dessa i socialtjänstens heldygnsvård 3396 fanns på institution, privata och offentliga. 533 av dessa fanns på särskilda ungdomshem 89 fanns i LSU vård SiS svarar för 15 % av institutionsvården

8 ADAD 2005 se SiS hemsida www.stat-inst.se
Tidigare placerad 52%, 18% placerade 3 eller fler ggr Separation eller saknar relation 76%. Utländsk bakgrund 49% Alkohol 87% hasch 62% ecstasy 30% osv. Kriminalitet senaste året 86%, 27% före 12 års ålder Psykisk ohälsa: psyk.vård flickor 50% pojkar 35 % Utsatt för fysisk misshandel flickor 49% pojkar 30% Negativ attityd till skola 75% misslyckats i skola 54% vill ha hjälp med skola 51%

9 Tidig eller sen debut av antisocialt beteende efter Stattin, Magnusson
Hög Låg

10 I åldern 6-11 I åldern 12-14 Kriminalitet .38 Svaga sociala band .39
Prediktorer för våld och/eller allvarlig kriminalitet under 15-25, Lipsey & Derzon i Serious and violent offenders Farrington & Loeber, 1999 I åldern I åldern Kriminalitet Svaga sociala band .39 Missbruk Antisocialt umgäng .37 Kön Kriminalitet .26 Familjens soc/ek .24 Antisociala föräldrar .23 Aggression Aggression .19 Etnicitet Skola attityd/prest .19 Psyk. välbefinnande .19 Föräldra /barn rel. .19 Kön .19 Fysiskt våld .18

11 Prediktorer för våld och/eller allvarlig kriminalitet under 15-25, Lipsey & Derzon
I åldern I åldern Psyk. välbefinnade .15 Antisociala föräldrar .16 Föräldra /barn rel Brott mot person .14 Svaga sociala band .15 Beteendestörning .12 Beteendestörning .13 IQ .11 Skola attityd/prest. .13 Fys/Psyk hälsa .13 IQ .12 Familje karaktäristika .12 Splittrade familjer Splittrade familjer .10 Övergrepp föräldrar .07 Familjens soc/ek .10 Antisocialt umgänge .04 Övergrepp föräldrar .09 Familje karaktätistika .08 Missbruk .06 Etnicitet .04

12 Riskfaktorer för återfall i brott och misskötsel under placering/påföljd, Andrews & Bonta
Faktorer Antal studier korrelation med återfall Umgänge Antisociala värderingar Antisocial personlighet Etnicitet Kriminell historia Föräldraskap/uppfostran Skol- arbetslivs anpassning Relationskonflikter Ålder Missbruk Intelligens Psykisk ohälsa Socio ekonomiska omst

13 Effektstorlek för interventioner i öppna former
Kännetecken för Andel av Behandlingen förklarad effekt ______________________________________ Egenskaper hos ungdomen .40 Mängd behandling .20 ( främst varaktighet över tid) Typ av behandling .26 Generella drag i behandlingen .15

14 Effektstorlek för interventioner på institutioner
Kännetecken för Andel av Behandlingen förklarad effekt ______________________________________ Egenskaper hos ungdomen .10 Mängd behandling .27 ( främst varaktighet över tid) Typ av behandling .26 Generella drag i behandlingen .36

15 Slutrapport från behandlingshemsprojektet, B-Å Armelius, Umeå univ

16 Deviant peer influences in Intervention Dishion, Dodge, Landsford 2006
Hur undviker man antisocial kamratpåverkan i behandling ? ( Deviant peer infuences, DPI) 1. Lågriskungdomar får inte blandas med högrisk 2. Tid i grupp bör begränsas 3. Tillfällen för ostrukturerad samvaro skall begränsas 4.Program-/behandlingsansvarig skall skapa och upprätthålla en prosocial ungdomskultur 5. Gruppsittningar skall vara välstrukturerade och ledas av välutbildade/tränade vuxna gruppledare.

17 Kostnadseffektivitet Washington State Institute for Public Policy www
Kostnadseffektivitet Washington State Institute for Public Policy låg komp kompetens effekt cost-benefit effekt cost-benefit FFT , ,69 ART , ,66 (30 sessioner 3 ggr i veckan) Vinst i USA för att rädda en högriskungdom 12 – 16 milj skr Kostnad under 30 år för en missbrukare i Sverige milj skr

18 Utbildning 2006 Ökat stöd till grundläggande och legitimationsgrundande psykoterapeututbildning ART utbildning av utbildare samt lokala, regionala utbildningar MI både centrala och utbildning av utbildare Återfallsprevention både centrala och utbildning av utbildare CRA FFT utbildning i Södra regionen samt Familjer i Väst Dialektisk beteendeterapi Kognitiv psykoterapi Orienterande utbildning i psykiatri Avdelningsföreståndarutbildning både ledarskap och chefsutbildning Utbildningsdagar för arbetsgrupper och lärare, psykologer, sjuksköterskor och läkare Beroendelära både introduktion och högskolekurs 10p

19 Utveckling 2006 MultifunC har startat på 2 institutioner
Utveckling och utbildning av ¨ SiSKomet ¨ Strukturerad risk och behovsbedömning YLS Vårdkedjeprojektet fortsatta utvecklingsinsatser LVM SiS-utredning LVU (LSU) SiS-utredning Kvalitetsutveckling inom SiS MTFC ADAD koppling In, Ut & Upp, DOK samarbete med IMS kring ASI.6 Skolutveckling både ungdom och vuxen Neuropsykiatriska funktionshinder, samverkan Familjebehandling ART utvärdering

20 Bevaka kunskapsläget/ kunskapsspridning 2006
Genomföra seminarier i samband med avrapportering av utvecklings- och forskningsprojekt Konferens angående pågående/ avslutade forskningsprojekt SiS behandlardagar Att hantera våld och risk i ett längre och kortare perspektiv Regionala seminarier kring relevanta forskningsresultat, Konferenser som arrangeras av andra enheter, arbetsgrupper och institutioner PsycInfo samarbete CAN Kunskapsöversikter

21 Ett urval av forskningsprojekt som mäter resultat av SiS vård och behandling
Pågående forskning MTFC, Kjell Hansson ESS projektet, Mats Berglund Två till treårs uppföljning Lunden, Mats Fridell Vårdkedjeprojektet, Kerstin Stenius 24-års uppföljning av ungdomar, Jerzy Sarnecki Återfall i LSU jämfört med fängelse, annan påföljd, Eckart Kühlhorn IKBT+ inom LSU, Martin Larde’n Nya projekt Effekter av utredning, Mats Fridell Hur genomförs socialtjänstens insatser efter LVM, Bengt Svensson Eftervårdsinsatser ur socialtjänstens och missbrukarens perspektiv, Mats Ekendahl Utvärdering av vårdkedjeprojektet, Kerstin Stenius