Boverkets byggråd 2013-12-10.

En presentation över ämnet: "Boverkets byggråd 2013-12-10."— Presentationens avskrift:

1 Boverkets byggråd

2 Nuvarande energiregler i BBR
Krav på byggnadens specifika energianvändning (ex. 55 eller 90 kWh/m2 och år i zon III) - Olika kravnivåer för bostad och lokal - Olika kravnivåer för elvärme resp. annat än elvärme - Olika kravnivåer i landet (3 klimatzoner) Krav på max eleffekt för elvärme (ex. 4,5 kW) Krav på värmeisolering (max 0,4 W/m2 K) Alternativt (enklare) krav finns för små byggnader som är högst 100 m2

3 Förslag till förändringar av energi-hushållningskraven i BBR
Med anledning av Student och ungdomsbostadsuppdraget Förenklade regler för byggnader som är mindre än 50 m2 Anpassade regler för byggnader som är större än 50 m2 och innehåller små lägenheter Förberedelser med anledning av uppdrag om skärpning av energikravet Avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4 slås samman Fler byggnadskategorier införs Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner

4 Förenklade regler för byggnader som är mindre än 50 m2
Föreslagen regeländring Det ställs enbart krav på värmeisolering och täthet av byggnadens klimatskärm En och samma kravnivå för hela landet Motiv Underlätta byggandet av student- och ungdomsbostäder Rimlig kravnivå för denna byggnadstyp

5 Förenklade regler för byggnader som är mindre än 50 m2
Konsekvens Ändring medför att det blir enklare projektering och billigare att bygga byggnader som är mindre än 50 m2 Underlättar flyttning av byggnaden inom hela landet då kravnivån är densamma oavsett klimat Ökad energianvändning men uppfyller ändå gällande EU-direktiv (I direktivet kan byggnader < 50 m2 undantas från regler om energiprestanda)

6 Anpassade regler för byggnader som är större än 50 m2 och innehåller små lägenheter
Föreslagen regeländring För byggnader större än 50 m2 och innehåller små lägenheter (< 35 m2), medges en högre kravnivå: För elvärmda bostadsbyggnader ökas kravnivån med 5 kWh/m2 och år (ex. 55+5=60) För bostadsbyggnader med annat uppvärmningssätt ökas kravnivån med 10 kWh/m2 och år (ex =100)

7 Anpassade regler för byggnader som är större än 50 m2 och innehåller små lägenheter
Motiv Underlätta byggandet av student- och ungdomsbostäder Byggnader med små lägenheter använder förhållandevis mer tappvarmvatten

8 Anpassade regler för byggnader som är större än 50 m2 och innehåller små lägenheter
Konsekvens Den nya förhöjda kravnivån innebär att konstruk­tions-lösningar och installationer inte behöver ändras för byggnader med många små lägenheter Ändring medför att det blir enklare och billig­are att uppföra byggnader som till övervägande delen innehåller små lägenheter om högst 35 m2 Ökad energianvändning med ca 10 % Kravnivån ligger fortfarande inom gränsen enligt EU- direktiv om kostnadsoptimala energikrav

9 Avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4 slås samman
Föreslagen regeländring Kraven i avsnitten 9:2 Bostäder och 9:3 Lokaler struktureras om och sammanförs i ett nytt avsnitt 9:2 Kraven i avsnitt 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning överförs dels till nya avsnitt 9:2 och ingår dels i avsnitt 9:9 (ändringsregler)

10 Avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4 slås samman

11 Avsnitt 9:2, 9:3 och 9:4 slås samman
Motiv Förberedelse för framtida översyn av energikraven i samband med regeringsuppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning Konsekvens Underlättar de administrativa insatserna vid framtida skärpningar av energikraven

12 Fler byggnadskategorier införs
Föreslagen regeländring Kravnivån för bostäder respektive lokaler underindelas i flera byggnadskategorier. Strukturen anpassas till EU-direktiv 2010/31/EU Småhus Småhus/lokaler där Atemp är < 50 m2 Flerbostadshus Flerbostadshus med lgh. ≤ 35 m2 Kontor, förvaltning Skola, förskola, universitet Vård, sjukhus, serviceboende Hotell, pensionat, elevhem, restaurang Idrotts-, bad-, sportanläggning Butik, lager, köpcentrum Övrig energianvändande byggnad

13 Fler byggnadskategorier införs
Motiv Underlätta byggandet av student- och ungdomsbostäder Ett utökat antal byggnadskategorier möjliggör fler differentierade kravnivåer vilket kommer att behövas för anpassning till framtida översyn av kravnivåerna på energihushållning

14 Fler byggnadskategorier införs
Konsekvens Möjliggör en framtida skärpning genom en bättre anpassning av kraven på energihushållning Underindelning i flera byggnadskategorier medför ett mer omfattande regelverk och följer direktiv 2010/31/EU

15 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner
Föreslagen regeländring En ny tabell 9:2c införs innehållande geografiska justeringsfaktorer för byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning Justeringsfaktorerna ersätter de tidigare tre klimatzonerna (I, II och III) som landet varit indelat i Justeringsfaktorerna anpassar kravnivån till klimatet i varje kommun

16 Exempel: En kravnivå inom en klimatzon

17 Geografiska justeringsfaktorer anpassar kravnivån till kommunens klimat
90 * 1,6 = 144 90 * 1,0 = 90 90 * 0,9 = 81

18 Exempel: småhus i Avesta, inte elvärmt
BBR kravnivå: 90 * 1,1 = 99 kWh/m2 år

19 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner
Motiv Att få en bättre anpassning av kraven på byggnadens specifika energianvändning till de lokala klimatförutsättningarna ner på kommunnivå Förberedelse för framtida översyn av kravnivåerna på energihushållning

20 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner
Konsekvens Nya geografiska justeringsfaktorer medför en bättre anpassning av kravnivån till de lokala klimatförhållandena, ner på kommunnivå En och samma typ av byggnad kan lättare uppföras på valfri plats i landet och uppfylla energihushållnings-kraven Förutsättningarna för ett standardiserat byggande ökar

21 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner
Konsekvens Kommuner i södra Sverige och i Värmland, som har ett gynnsamt klimatläge med dagens indelning i klimatzoner, får en skärpt kravnivå för energianvändningen För elvärme skärps kraven för hela klimatzon I och II Några kommuner får en något generösare kravnivå Det totala utfallet av energianvändningen i nya byggnader blir sannolikt lägre än tidigare

22 Förändrade kravnivåer pga. geografiska justeringsfaktorer
90 * 1,6 = (130) Värmland: 90 * 1,1 = (110) 90 * 1,0 = (110) 90 * 1,0 = (90) 90 * 0,9 = (90)

23 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner (annat än elvärme)
Kartan visar kommuner där kravnivån förändras mer än ± 4 %

24 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner (elvärme)
Kartan visar kommuner där kravnivån förändras mer än ± 4 %

25 Geografiska justeringsfaktorer istället för klimatzoner
Avsikten med den aktuella revideringen är inte att skärpa energihushållningskraven Den nya finmaskigare indelningen på kommunnivå gör dock att det blir en skärpning av energikraven i vissa kommuner. Det gäller de kommuner som har generösare kravnivå med dagens klimatzoner Några kommuner får lättnader i kravnivån Jämför Cypern som har sju klimatzoner

26 Sammanfattning Föreslagna förändringar i BBR:
Underlättar byggandet av student- och ungdomsbostäder Förbereder framtida översyn av energikraven Förutsättningarna för ett standardiserat byggande ökar Remissförslag och konsekvensbeskrivning:

27 Uppdraget Boverket ska se över och skärpa nivåerna för energihushållning i Boverkes föreskrifter Boverket ska redovisa uppdraget i form av en rapport med analys och förslag till nivåer för energihushållning Vid behov ska Boverket föreslå ändringar på lag- och förordningsnivå Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2014

28 Uppdraget Översynen bör omfatta samtliga klimatzoner och uppvärmningssätt för både bostäder och lokaler Hänsyn bör tas till: - förutsättningar för olika boendeformer (småhus, flerbostadshus) - effekter på övriga tekniska egenskapskrav - samhällsekonomiska, fastighetsekonomiska och miljömässiga aspekter Inriktningen ska vara att de nya bestämmelserna ska träda ikraft den 1 januari 2015

29 Bakgrund för uppdraget
Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) Regeringen: ”Flertalet remissinstanser framhöll i sina yttranden att det utifrån dagens byggnadstekniska förutsättningar finns stora möjligheter för skärpta nivåer för energihushållning.” ”Mot bakgrund av detta finner regeringen det lämpligt med en översyn och skärpning av nivåerna för energihushållning i Boverkets föreskrifter.”

30 Boverkets arbete Boverket verkar för lönsam energieffektivisering
Boverket har som uppdrag att ha ett helhetsperspektiv på byggnaden Som regelskrivande myndighet måste Boverket ha "mycket på fötterna" när olika krav skärps, inklusive energikrav Utvärdering av faktiskt genomförda projekt nödvändiga - Vad blev energianvändningen? - Vad blev kostnaderna? - Hur påverkades de övriga tekniska egenskaperna?

31 Boverkets och Energimyndighetens utredning om dagens energikrav i BBR
BBR är i nivå med den kostnadsoptimala nivån för energikrav enligt direktiv 2010/31/EU Källa: Optimala kostnader för energieffektivisering (Boverket, Rapport 2013:2)

32 Genomförande av regeringsuppdraget
Uppföljning av lågenergihus – energideklarationer, energistatistik, fallstudier Fastighetsekonomisk utvärdering (Cost Optimal 2010/31/EU) Samhällsekonomisk utvärdering inklusive miljöaspekter Seminarium om nya kravnivåer Rapport till regeringen med analys och förslag till nivåer för energihushållning Sida 32

33 Vad blir resultatet? I början av nästa år föreslår Boverket vilka kravnivåer som ska gälla. Dessa kommer att remissbehandlas under våren Nya krav i BBR tidigast 1 juli 2014, dock senast den 1 januari 2015 Sida 33

34 UT - Energideklarationer Ny sammanfattning Tillsyn:
Klass ABC grundas på BBR Klass DEFG grundas på statistik Boverket får ge ut ny klassning Tillsyn: Deklarationer Reaktiv via anmälningar Proaktiv via Gripen Uppvisande Överlämnande Annonsering System för experter Certifiering av kompetens Oberoende Kompetensen via Certifieringsorgan Oberoendet via Boverket UT - Sida 34

35 Energiprestandadirektivet, EPBD
Nära-nollenergibyggnader Svensk tillämpning av NNE-begreppet Systemgränser för NNE-byggnader Vad ska finnas i BBR och vad behöver regleras ngn annan stans. Vad är mycket hög när det gäller energiprestanda Vad är mycket hög andel när det gäller förnyelsebar energi Vad omfattar begreppet ”nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ” Utvärdering av utförda projekt Demonstrationsprojekt

36 Energieffektiviseringsdirektivet, EED
Förslag till nationell strategi för energieffektiv renovering av befintlig bebyggelse Hinder för energieffektivisering Individuell mätning och debitering Fortsättning följer