Industrialiseringen Startade under 1700-talet i England.

En presentation över ämnet: "Industrialiseringen Startade under 1700-talet i England."— Presentationens avskrift:

1 Industrialiseringen Startade under 1700-talet i England.
Spred sig runt om i Europa. Nådde Sverige under mitten av talet. Kallas för ”revolution” trots att den inte var snabb. Anledningen är att den på ett mycket avgörande vis ändrade människors sätt att leva.

2 Det måste finnas produktionsfaktorer Dessa är:
Förutsättningar för en industrialisering: Det måste finnas produktionsfaktorer Dessa är: Kapital Arbetskraft Råvaror

3 Produktionsfaktorerna är:
Man kan alltså säga att de tre produktionsfaktorerna kan användas för att beskriva all typ av produktion. Arbetskraft behövs i produktionen Arbetskraft Råvaror förädlas till en färdig produkt. Råvaror Kapital är maskiner, verktyg m.m. som behövs för att producera. Kapital Skall man producera vete behövs bönder… Skall man producera bröd behövs bagare… …ägg, mjöl m.m… …utsäde… … en lokal, en kavel och en ugn. …marken, en plog och en skära m.m.

4 Varför startade industrialiseringen just i England?
England hade just gott om: Arbetskraft Råvaror Kapital I England producerade storgods jordbruksprodukter i stor skala. Storproduktionen gjorde att England blev ett råvarurikt land. I och med den ökade handeln med bl.a. Amerika kom många att bli rika och kunde investera i kapital Bilden beskriver den s.k. triangelhandeln, som gjorde många engelska köpmän rika. Småbönder klarade inte konkurrensen utan kunde bli arbetskraft i de framväxande industrierna.

5 Dessutom Det måste finnas en efterfrågan, eller en marknad, d.v.s. människor måste vilja köpa det du säljer. Under talet ökade befolkningen p.g.a. det som tidigare tagits upp, d.v.s. effektiviseringen av jordbruket. Detta ledde till att efterfrågan ökade. Tabellen beskriver hur många personer 100 bönder kunde förse med mat förutom de själva. Notera skillnaden mot Frankrike.

6 För att en industrialisering skall kunna starta brukar man ibland tala om att det krävs ett speciellt typ av tänkande, eller en ”kapitalistisk anda”, om man så vill. Hur kom denna mentalitet att skapas i England? För att förklara det måste vi gå tillbaka ett antal år.

7 talet Den ökade handeln (med främst Amerika) medförde följande: Köpmännen skickade skepp över atlanten… ..som hämtade varor Köpmännen blev rika.

8 talet Den ökade handeln (med främst Amerika) medförde följande: Idén att på det här viset hela tiden nyinvestera i kapital kallas kort och gott för kapitalism. För pengarna köpte köpmännen fler skepp… …och skickade dem över Atlanten …och fortsatte att köpa skepp och tjäna ännu mer pengar. De tjänade ännu mer pengar…

9 Hur hade det sett ut innan?
Möjligheterna för en ”kapitalistiskt anda” skapades i och med handeln. Ett samhälle som bara lever på jordbruk har små möjligheter att utveckla ett kapitalistiskt tänkande. Vad beror det på? En bonde är begränsad till vad jorden kan ge och kan därför inte nyinvestera. Ett samhälle som enbart lever på jordbruk har därför begränsningar vad gäller rikedom.

10 Sammanfattningsvis… …behövs det god tillgång på arbetskraft, råvaror och kapital för att en industrialisering skall kunna ske. Dessutom krävs efterfrågan och ett kapitalistiskt tänkande. England hade alla dessa förutsättningar. Till detta kan man tillföra att de som ägde fabrikerna (Englands borgare) hade stor makt i Englands parlament och kunde därför styra politiken.

11 Varför utvecklades produktionen?
Det har bl.a. att göra med s.k. ”flaskhalsar”. Begreppet är en liknelse. Flaskhalsen gör att vätskan inte kan rinna så snabbt som om halsen hade saknats Inom den industriella utvecklingen är ”flaskhalsar” en beskrivning av faktorer som gör att produktionen minskar i fart.

12 Exempel Att väva innebär att man för en s.k. ”skyttel” mellan trådar.
En revolutionerande uppfinning under industrialiseringens barndom var den s.k. ”flygande skytteln”. Idén var enkel men genial. Helt enkelt: Man hjul på skytteln. Genom att slå till på skytteln rullade den över varptrådarna. Detta ökade vävningstakten.

13 Flygande skytteln (vävning)
Problem: Man fick inte fram garn (flaskhalsen blir garnframställningen) Det skapas ett behov av att s.a.s. ”öppna flaskhalsen”. Spinning Jenny (garnframställningen ökar) En vanlig spinnrock kunde spinna tråd från en ”slända”… …medan ”spinning Jenny” hade flera sländor… …och dessutom en vev på hjulet som gjorde produktionen effektivare.

14 Spinning Jenny blev en försäljningssuccé
Delar av maskinen bestod av järn… …och plötsligt blev järnframställningen en flaskhals. Det fanns järnmalm, men dåligt med träkol som kunde värma malmen till en formbar massa. Det fanns visserligen stenkol, men gruvorna var ofta fyllda med vatten. Detta var den stora ”flaskhalsen”.

15 Om man kunde lösa problemet med de vattenfyllda gruvorna…
…skulle man kunna få fram stenkol… …och därmed kunna värma upp järnet…. …och göra maskiner som…. ….skulle kunna öka takten i textilindustrierna. Ångmaskinen uppfanns för att pumpa ur vatten ur gruvorna.

16 Maskinen revolutionerade utvecklingen
Ångmaskin Genom att koppla ångkraft till vävmaskiner och spinnmaskiner kunde produktionen öka. Att få fram mer råvaror blev också möjligt genom tåg drivna av ånglok. Högre spinningstakt Högre vävningstakt Tåg

17 Följder… Genom industrialiseringen skapades grunden till Europas välstånd. Revolutionen förändrande människans levnadsvillkor på många avgörande vis. Arbetsförhållanden, löner, familjeförhållanden m.m. förändrades nämligen radikalt. I samhället skapades en helt ny social struktur, där industriarbetare och de som ägde fabrikerna blev viktiga grupper.

18 Tekniskt sett har industrialiseringen haft oerhört stor betydelse.
Som exempel kan vi titta på denna karta som beskriver utvecklingen av järnvägsnätet i Europa under slutet av 1800-talet.