Torben Kudsk Jordbruksverket

En presentation över ämnet: "Torben Kudsk Jordbruksverket"— Presentationens avskrift:

1 Torben Kudsk Jordbruksverket
Klimatkollen Torben Kudsk Jordbruksverket

2

3 Jordbrukets växthusgasutsläpp
Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till 2020. i Sverige 2007 Lustgas från mark Metan från fodersmältning Energianvändning Metan från gödsellager Koldioxidavgång från mark Lustgas från gödsellager Källa: Berglund, M. et al Rapport 2010:3 Agrifood economics centre

4 Jordbrukets växthusgasutsläpp
Påverkan i andra länder -markanvändning -energianvändning -utsläpp i industri -avskogning… i Sverige 2007 Lustgas från mark Metan från fodersmältning Energianvändning Metan från gödsellager Koldioxidavgång från mark Lustgas från gödsellager Källa: Berglund, M. et al Rapport 2010:3 Agrifood economics centre

5 Jordbrukets klimatutmaningar
Greppafokus i nuläget

6 Jordbrukets klimatpåverkan -inte som andras påverkan
Metan från djurhållningen Kol i mark Lustgas från kväve Utsläpp från inköpta varor Koldioxid från fossil energi I klimatsammanhang handlar det ofta om koldioxid från fossila bränslen. Jordbrukets klimatpåverkan är dock inte som andra samhällssektorers klimatpåverkan. Dels är det andra växthusgaser, nämligen metan och lustgas, som bidrar till det mesta av jordbrukets klimatpåverkan. Dels kommer mycket av utsläppen från olika biologiska processer, det är alltså inte de tekniska systemen som bidrar till de mesta växthusgasutsläppen i jordbruket. Just att mycket av utsläppen uppstår i olika biologiska processer medför att vi kan ha en rätt stor variation i utsläpp mellan fält eller djur och mellan år beroende på lokala förutsättningar och årsmånsvariationer, men även att det är svårare att verifiera hur stora utsläppen verkligen är. Man kan säga att metan är djurhållningens växthusgas. Metan bildas när organiskt material bryts ner i en helt syrefri miljö, t ex i vommen hos kor eller i flytgödsellager. Metan kan även bildas i sumpmarker/våtmarker. Det mesta av metan från jordbruket bildas i vommen hos idisslare. Lustgas/Dikväveoxid är en form av kväve (N2O), så där det finns kväve finns det även risk för att lustgas bildas. Det mesta av lustgasen från svenskt jordbruk bildas när kväve omsätts i marken, men det bildas även en del lustgas vid lagring av stallgödsel. Markens kolförråd kan både öka (inlagring av kol, marken blir en kolsänka) och minska (avgång av koldioxid). Förändringarna varierar dock mycket mellan olika jordar. Koldioxidavgången kan vara mycket hög från mulljordar (ökad syretillgång efter dränering ger hög mineralisering), medan t ex naturbetesmarker kan vara kolsänkor. Koldioxid från fossil energi (diesel, olja), men oftast en mindre del jämfört med andra utsläppskällor i jordbruket. Produktion av insatsvaror kan bidra med bytande växthusgasutsläpp, då framförallt från produktion av mineralgödselkväve och odling, transport, processning av inköpt foder. Stulit från Berglund, M Powerpoint Presentation ” Jordbrukets klimatpåverkan”

7 Förlustvägar på gården
N2O Lustgas direkt avgång från mark gödsel i stall och lager CH4 Metan från djurens fodersmältning, i stall och lager CO2 Koldioxid Förbrukning drivmedel olja El Mineralgödsel Stor skillnad på produkters påverkan före gården Indirekt lustgasavgång efter läckage av NO3 eller avgång av NH3 till luften

8 Mål för klimatrådgivningen i Greppa
Fortbildning och förståelse av klimatbegrepp Visa på storleksordningen av gårdens klimatpåverkan Visa gårdens möjligheter att minska utsläpp av växthusgaser att genomföra korta- och långsiktiga klimatåtgärder

9 ”klimatkretslopp”

10 Växtodlingsgård

11 Vikten av att spara kväve
* * Yaras garanti klimatavtryck

12 Mjölkgård 12

13 Metan från idisslare CO2 + 8 H  CH4 + 2 H2O
Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Väteöverskott  metan Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman)

14 Grisgård 14

15 Åtgärder för minskad klimatpåverkan
Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokusera på KVÄVE, energi och foder. Foder Foder Stallgödsel Stallgödsel

16 Syfte med klimatrådgivningen
Inspirera och motivera till Kostnadseffektiva klimatåtgärder Effektiv resursanvändning Anpassad produktion – miljömässigt hållbart Målbild för klimatarbetet i Greppa Vi sprider kunskap och inspiration Om klimatsmarta åtgärder på gården Vår rådgivning ger kunskap Kring hur jordbruket kostnadseffektivt kan minska sektorns klimatpåverkan

17 Vad innehåller klimatkollen?
Gårdsbesök 2-3 h o uppfölj. tfn-samtal Allmän del om klimat, växthusgaser, jordbrukets roll Översiktlig beräkning av gårdens växthusgasutsläpp Diskussion om: Stort o smått ifråga om utsläpp på gården Möjliga klimatåtgärder och viktigaste åtgärdsområden på gården Översiktligt kring förutsättningar för produktion och avsättning av bioenergi Vilka områden och åtgärder som kräver mer rådgivning Råd inför fortsatt klimatrelaterad rådgivning i och utanför Greppa

18 Vad krävs av en klimatrådgivare?
Förmåga att Förmedla kunskap på bredden och djupet kring åtgärder för att minska klimatpåverkan Beskriva potentialen att minska klimatpåverkan på olika typer av gårdar Diskutera övergripande strategier för gården Beskriva kostnader/ekonomi/lönsamhet för åtgärder Se till helheten kring åtgärders effekt på andra miljömål Samarbete/kommunikation med andra rådgivare som möter Greppas lantbrukarmedlemmar

19 Klimat i Greppa Näringen
Moduler med stark koppling till klimat Kvävestrategier (olika typer) Bördighet/markpackning Växtnäringsbalanser Grovfoderproduktion Betesstrategi Utfodringsrådgivning (nöt, gris) Byggrådgivning Energieffektivisering Klimatmoduler Klimatkollen 20A växtodlingsgårdar Klimatkollen 20B djurgårdar Övriga moduler med indirekt klimatkoppling Test av mineralgödselspridare Precisionsodling

20 Att bli klimatrådgivare
Grundkurs 2 dagar (nu) Uppföljning 1 dags Klimatkollenkurs Beräkningsverktyg- utbildning via web Godkänd beräkning av ”egen” gård i beräkningsverktyg Vilja att förkovra sig och att löpande uppdatera sina kunskaper inom klimatområdet och delta i utbildningar som hålls

21 Klimatutbildningar på gång
Rådgivarutbildning klimat Grundkurs ”Jordbruket o klimatet” idag + om ett år vid behov Utbildningar i nytt beräkningsverktyg för klimatgasutsläpp (CoFoten) via web Klimatkollenkurs i Jönköping (April) Erfakurs beräkningsverktyg och klimatkollenrådgivning. Klimatmärkning (samarbete Sigill/KRAV) Energikartläggning (i LRF:s regi)

22 Vad är annars på gång? Vidareutveckling Kunskapsunderlag
Samarbete/dialog med Klimatmärkningsprojektet Förberedelse projekt nytt webverktyg för STANK in Mind (vn-balanser) Ny modul Fördjupning klimat för djurgårdar Energieffektivisering i jordbruket