Byggrådet 2012-08-29, Karlskrona BBR-revideringen 2013 Byggrådet 2012-08-29, Karlskrona.

En presentation över ämnet: "Byggrådet 2012-08-29, Karlskrona BBR-revideringen 2013 Byggrådet 2012-08-29, Karlskrona."— Presentationens avskrift:

1 Byggrådet 2012-08-29, Karlskrona
BBR-revideringen 2013 Byggrådet , Karlskrona

2 Varför reviderad BBR 2013? förslag 1 juli 2013 1 juli 2013 nödvändigt p.g.a. nya begrepp i byggproduktförordningen, CPR eftersom denna gäller fullt ut från 1 juli Passar samtidigt på, ett ”uppsamlingsheat”, bl.a. p.g.a. nya utformningskrav i PBL .

3 BBR 2013 – Tidplan förslag 1 juli 2013 Aktiviteter När
Referensgruppsmöte 22 mars Byggrådet 28 mars Samrådsorganet för funktionshinderförbunden 24 maj Föreskrifter och konsekvensutredning klart 15 juni Remisstid 4 juli – 15 okt 29 augusti Öppen web under remisstiden 1 sept – 15 okt 11 december EU-anmälan 1 feb – maj 2013 Planeras träda i kraft 1 juli 2013

4 BBR – Nordiska jämförelser
förslag 1 juli 2013 BBR – Nordiska jämförelser Svenska och Norska bostadsministrarna har initierat ett samarbete med de övriga nordiska länderna. De nordiska ”byggmyndigheterna” ingår i remissutskicket. Vissa mindre t.ex. måttavvikelser mellan förslaget och övriga Norden kan i framtiden komma att justeras efter kontrollerade konsekvenser. För tappinstallationer och bly föreslås samma värde som Danmark föreslår.

5 Avsnitt 1 Inledning och 2 Allmänna regler
förslag 1 juli 2013 Avsnitt 1 Inledning och 2 Allmänna regler Byggprodukter med bedömda egenskaper, tillägg till 1:4. För att byggprodukten ska anses ha bedömda egenskaper ska verifieringen vidtillämpning av alternativ c) och d) ovan ha en sådan omfattning och kvalitet att det säkerställs att uppgivna material- och produktegenskaper stämmer med de faktiska. Verifieringen ska motsvara minst vad som är beslutat för CE-märkning av liknande produkter. (BFS 2013:xx). Med byggprodukter med bedömda egenskaper avses i denna författning byggprodukter som är a) CE-märkta, b) typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ PBL, c) har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/932, eller d) har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten ifråga enligt förordning (EG) nr 765/2008. Där denna författning hänvisar till allmänna råd eller handböcker i vilka begreppet typgodkända eller tillverkningskontrollerade material och produkter används ska detta ersättas med begreppet byggprodukter med bedömda egenskaper enligt detta avsnitt. 1:41 Samexistensperiod 1:42 Ömsesidigt erkännande

6 förslag 1 juli 2013 Allmänt råd Byggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a), c) eller d) innebär inte att produkten motsvarar svenska krav på byggnader i denna författning. Sådan bedömning innebär att byggherren kan ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Med ledning av produktdeklarationen kan byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning. För byggprodukter med bedömda egenskaper behöver byggherren inte göra någon egen provning av dessa egenskaper. (BFS 2013:xx).

7 Avsnitt 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, …..
förslag 1 juli 2013 Avsnitt 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, ….. Avsnitt 3:1 Tillgänglighet och 3:2 Bostadsutformning Nya föreskrifter med förtydligande av vad som är utformningskrav, tekniska egenskapskrav eller både och. Utformningskraven prövas i bygglovet och de tekniska egenskapskraven hanteras i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet på samma sätt som övriga tekniska egenskapskrav.

8 Exempel: BBR 3:224 Bostäder för en grupp boende
För en grupp boende får de enskilda bostadslägenheternas rum för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. För en grupp boende får de enskilda bostadslägenheternas inredning och utrustning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostadslägenheterna. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostadslägenheterna. Avsnitt 3:224 gäller inte för bostäder för personer med nedsatt funktionsför­måga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshind­rade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2013:xx).

9 BBR ljud – eller buller? Avsnitt 7 då? förslag 1 juli 2013
Behov finns av att införa regler som ställer krav på ljudmiljön utifrån tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga (dvs syn, hörsel och kognitiv förmåga). Avsnitt 7 då? Regler om skydd mot buller, annat tekniskt egenskapskrav, andra grundförutsättningar. Gäller för bostäder och för lokaler i form av vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisnings-rum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal och dylikt.

10 Förslag nytt funktionskrav
förslag 1 juli 2013 Boverket har tagit fram ett förslag till ett verifierbart funktionskrav. Omfattar publika lokaler; vi har prioriterat • lokaler där behovet av att kunna ta del av information är stort • lokaler som inte omfattas av avsnitt 7 Fler utredningar behövs, arbetet fortsätter framöver.

11 Förslag 3:1451 föreskrift förslag 1 juli 2013
3:145 Tillgänglighet och användbarhet i publika lokaler 3:1451 Ljudmiljö I publika lokaler där personer med nedsatt orienteringsförmåga är beroende av ljudmiljön för att kunna ta del av väsentlig information ska ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet. Samlingssalar och receptioner ska utrustas med teleslinga, IR-system eller annan teknisk lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel.

12 Förslag 3:1451 AR förslag 1 juli 2013
3:1451 Ljudmiljö - Allmänt råd (del 1) Kravet på god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet gäller publika utrymmen i exempelvis – lokaler för kollektivtrafik, – reseterminaler, – lokaler för hälso- och sjukvård – samlingssalar samt – receptioner. Exempel på samlingssalar är hörsalar, teatrar, kyrkor och större konferensrum som rymmer minst 50 personer. I lokaler där rumshöjden är lägre än 3,50 m bör en efterklangstid på 0,6 sekunder uppnås, undantaget samlingssalar där efterklangstiden kan vara upp till 0,8 sekunder. I stora lokaler med högre rumshöjd kan efterklangstiden vara upp till 2,0 sekunder om föreskriftens krav säkerställs på annat sätt.

13 Förslag 3:1451, AR fortsättning
förslag 1 juli 2013 3:1451 Ljudmiljö - Allmänt råd (del 2) Lokalerna bör utformas så att bakgrundsnivån ekvivalent ljudnivå LpAeq från tekniska installationer, hissar eller trafik uppgår till högst – 30 dB (A) i samlingssalar, – 35 dB (A) i receptioner samt lokaler för hälso- och sjukvård, – 45 dB (A) i övriga lokaler enligt första stycket. Om högtalarsystem används kan taluppfattbarheten verifieras enligt SS-EN Talöverföringsindex STI bör överstiga 0,60 i hela lokalen och 0,70 i mer än hälften av lokalen. För definition av efterklangstid och ekvivalent ljudnivå se avsnitt 7. Regler om skydd mot buller finns i avsnitt 7.

14 Avsnitt 6:5 Fuktsäkerhet i ytterväggar
förslag 1 juli 2013 Ny föreskrift och förtydligande i det allmänna rådet om fuktsäkerhet i ytterväggar

15 6:62 Installationer för tappvatten
förslag 1 juli 2013 Målsättning Motivet till förslaget är att minska risken för spädbarn, barn och foster att få lägre IQ på grund av Neurotoxicitet. (Neurotoxicitet är en störning i nervsystemet som uppstår efter exponering av t.ex. bly.) Huvudsakliga förslag till ändringar EFSA (European Food Safety Agency) gett ut ett position Paper i vilket man radikalt sänker värdet för bly i blodet hos barn mellan 0-7 år SCHER (Scientific Committee on Health and Environmental Risks)

16 6:62 Installationer för tappvatten
förslag 1 juli 2013 6:62 Installationer för tappvatten Typgodkännande: Bly 20 µg Dricksvatten: Bly µg/l µg/l ?

17 6:62 Installationer för tappvatten
Bly i dricksvatten gör dig dummare!

18 Avsnitt 7 Bullerskydd Målsättning Huvudsakliga förslag till ändringar
förslag 1 juli 2013 Målsättning Tydligare och mer tillgängliga regler; lättare att använda i praktiken. Huvudsakliga förslag till ändringar Rekommendationer för ljudisolering och ljudnivåer som allmänt råd för bostäder (ingen ändring av kravnivåer mot idag). Hissar anges i föreskriftstext. Ett förtydligande om undantag från ljudkrav på installationer anges i föreskriftstext.

19 Övriga ändringar i BBR Avsnitt 5 Brandskydd
förslag 1 juli 2013 Övriga ändringar i BBR Avsnitt 5 Brandskydd Korrigeringar och redaktionella ändringar Avsnitt 6 Hygien hälsa och miljö Övriga ändringar, t.ex. om ozonrenad luft, temperatur på tappkallvatten, tappvatteninstallationer (vattenskador, utbytbarhet) Avsnitt 8 Säkerhet vid användning Taksäkerhet och skydd mot skärskador

20 Vad ska Boverket göra vid ändring av föreskrifter?
förslag 1 juli 2013 Vad ska Boverket göra vid ändring av föreskrifter? Förordning 2007:1244 om konsekvensutredning vid regelgivning följs dvs: Vi ska utreda föreskrifternas och AR kostnadsmässiga och andra konsekvenser i och med ändringen i den omfattning som det behövs Ge berörda möjlighet att ge synpunkter

21 Vad har vi gjort denna gång?
förslag 1 juli 2013 Vad har vi gjort denna gång? De flesta ändringar endast enkla justeringar -> enkel, kort beskrivande, konsekvensanalys Fyra ändringar av större vikt -> djupare analys (bilaga 1) Avsnitt 3:145 Tillgänglighet och användbarhet i publika lokaler Avsnitt 6:5324 Väggar, fönster och dörrar Avsnitt 6:62 Installationer för tappvatten Avsnitt 8:353 Skydd mot skärskador

22 Metod förslag 1 juli 2013 Utvärderingar görs vanligtvis enligt
Kostnad-effekt-metoden Beräknar endast kostnaden för att nå en given nytta Kostnad-nytto-metoden Beräknar kostnaden och nyttan med åtgärden Resultatet beror på resurser och vilken tillgång till statistik och material som finns

23 förslag 1 juli 2013 Resultat Avsnitt 3:145 Tillgänglighet och användbarhet i publika lokaler Merkostnaderna i och med förslaget marginella sett till den totala byggkostnaden Nyttosidan given – ökad tillgänglighet för medborgarna -> Ändringen rimlig ur ett samhällsekonomisk perspektiv

24 Fortsättning förslag 1 juli 2013
Avsnitt 6:5324 Väggar, fönster och dörrar Beräknade kostnaden för att åtgärda framtida förväntade fuktskadade fasader (nyttosidan) Beräknade kostnaden att bygga utan risk för fuktskador (kostnadssidan) Nyttosidan > kostnadssidan -> Ändringen rimlig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Avsnitt 6:62 Installationer för tappvatten Förklarande text som visar nyttosidan – minskad risk för neurotoxiska skador pga. bly Inga ökade kostnader för branschen Kostnaden för att åtgärda framtida fuktskador är intäktssidan då du slipper göra detta i och med ändringen