Planering – samhällskunskap C

En presentation över ämnet: "Planering – samhällskunskap C"— Presentationens avskrift:

1 Planering – samhällskunskap C
- Samhällsplanering/kulturgeografi 6 lektioner - Uppsats/källkritik: 4 (utspridda) lektioner. - Buffert-lektioner 1-2 lektioner, m något kul tema ni gillar (t.ex. sociala frågor, integration, pop och politik, gapminder). - Utvärdering/betyg resp hemtenta-gmgång 1 hel lektion (i praktiken 2 halva)

2 Examinationer Samhällsplanering/kulturgeografi – hemtenta (2-4 sidor)
Metod/källkritik – kort inlämningsuppgift el lektionsuppgift. Metod samt shk-vetenskaplig analys examineras sedan även genom projektarbetet. I övrigt (som i andra ämnen): Löpande examination gm aktivt deltagande.

3 Nu till: samhällsplanering/kulturgeografi

4 Samhällsplanering Samhällsplanering omfattar riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur och miljö. Aktörerna inom samhällsplaneringen som formulerar de mål som skall uppnås utgörs av tre kategorier (färgerna nedan har inget med de ”politiska” färgerna att göra...): Planeringsansvariga, som är politiker och tjänstemän - att beställa, utarbeta, ta ställning till inkomna förslag. Byggherrarna, som är företag, institutioner, kommunala eller statliga aktörer och privatpersoner. De berörda, som består av alla de som påverkas – främst boende, men även organisationer.

5 Samhällsplanering/arkitektur
Samhällsplanering handlar om hur hela samhället kan planeras (ofta från en kommuns perspektiv), och utbildningen till samhällsplanerare sker inom ämnet kulturgeografi, som handlar om de kulturella/ samhälleliga delarna av geografin. ”Var/hur ska man bo, och hur ordnar man det?” etc (Det är ett ämne som finns på ett stort antal högskolor/universitet i Sverige.) Stadsplanering, fokuserar istället just på stadens planering, och administreras inom arkitekturämnet. D.v.s. av de som ofta har koll på byggnader, men de kan ofta också vara mycket samhälleligt orienterade. (Stadsplanerare är därför alltså ofta arkitekter. Arkitektutbildningen finns vid 5 lärosäten i Sverige: Lunds tekniska högskola, Chalmers, KTH samt Umeå universitet.)

6 Samhällsplanering Den fysiska samhällsplaneringen styrs av plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken. Planeringen handlar ytterst om: hur mark- och vattenområden ska användas. Det kommunala planmonopolet är en av de viktigaste förutsätt­ ningarna för den kommunala självstyrelsen i Sverige. Skälet till kommunens makt?: Jo, att besluten fattas nära de berörda människorna och att samhällsinsatserna kan utformas med hänsyn till skiftande lokala förhållanden.

7 Staten .Staten har dock ett visst ansvar, och enl miljöbalken: Områden av riksintresse (gamla byggnader, kulturellt viktiga platser) Områdesskydd – främst nationalparker Miljökvalitetsnormer Principer för hushållning med mark och vatten

8 Staten, del II Staten bestämmer gm PBL och Boverkets byggregler om t.ex. krav på byggnaders tekniska egenskaper reglerats – främst hållfasthet. (så att husen inte ramlar ihop.) De bestämmer även om tillgänglighet. (så att ingen kommun bara kan strunta i att anpassa efter funktionshindrade). Boverket= myndighet som på nationell nivå ansvarar för samhällsplanering. Länsstyrelserna= myndigheter, en i varje län. En länk mellan stat och kommuner. (kan inte minst samordna planering mellan kommuner).

9 Samhällsplanering - grunderna
Kommunerna ska ha en aktuell kommuntäckande - översiktsplan där de övergripande planeringsfrågorna och de allmänna intressena finns behandlade. Översiktsplanen ska utgöra underlag för att ta fram - detaljplaner

10 Att anta en plan Ett första steg för kommunen är att anta en översiktsplan: – mer kommunens vision om byggande och utveckling. I detaljplanen – mer detaljerat - vad man får bygga i ett visst område - i vilken utsträckning. I de flesta tätorter är det mesta detaljplanerat, men ofta inte på landsbygden. Där prövar istället kommunen från fall till fall. Kommunen beviljar, utifrån detalj-/översiktsplan, ett bygglov. Kommunen behöver dock inte följa översiktsplanen när man beviljar bygglov (mer vision, och inte rättsligt bindande).

11 1. Förslaget Först tar kommunen fram ett planförslag:
Var? (hur mycket?) Vilken typ (t.ex. antalet våningar, någon speciell färg – röda stugor runt Siljan, Lila i flemingsberg?) Vilka funktioner (t.ex. handel, bostäder, industri) Var ska det vara allmänna platser? Vilka intressen ska skyddas?

12 2. Efter planförslaget Ska kommunen:
- Samråda (länsstyrelsen, lantmäteriet, de som har intresse i områdena – bor där, hgf, myndigheter), - Göra tillgängligt så att alla kan granska det - ställa ut planen så att alla kan se den (minst 3 veckor). Rätt att yttra sig.

13 3. Beslut - Detaljplanen antas av kommunfullmäktige.
- Vinner laga kraft. En omstridd del – vilka områden exploateras? Kommuner kan kritiseras för att i för hög utsträckning underlätta för näringsverksamhet (som skapar tillväxt i kommunen), och godtyckligt.

14 Uppgift - Bli samhällsplanerare för en dag
Frågan: Hur gör man när man bygger ett samhälle? Denna övning handlar om de frågor som kan ställas vid en så stor förändring som ett stadsbygge. Ofta byggs städer steg för steg. Men det finns exempel på storskaliga städer som byggs (Brasilia etc), eller som flyttas (Kiruna). Här dyker frågan upp: hur skulle ett drömsamhälle eller en drömstad skulle se ut? Vad finns det för hinder för att nå dit? För en annorlunda idé/inspiration - se följande länkar:

15 Fortsättning - uppgift ”Bygga ett samhälle” .
Konkreta frågeställningar Ta ställning till följande frågeställningar och diskutera inom gruppen: - Vad skulle du vilja ändra på i om du fick möjlighet att börja om från början, med ett samhälle – t.ex. Stockholm? Eller om du vill bygga ett helt nytt samhälle? - Vad är det mest grundläggande man måste tänka på när man bygger en stad? Vilka saker behövs? - Hur kan man förbättra för olika grupper? - Vad vill man bygga bort?

16 Tips kring uppgiften - Vad måste finnas?: vägar, vatten, avlopp,
kommunikationer, transportleder arbetsplatser: jordbruk, industrier, affärer gemensam infrastruktur: skolor, sjuk- och äldrevård, bibliotek, polisstationer, stadshus, muséer - Hur kan man göra bättre stad för olika grupper?: (kvinnor, barn, invandrare, rörelsehindrade m.fl.) - Hur kan man planera bort? (segregation, vägar, farliga trafikplatser, mörka gångtunnlar o.s.v.)