Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling

En presentation över ämnet: "Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling"— Presentationens avskrift:

1 Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling
Flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling Mälardalens högskola Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling Kenneth Hyltenstam Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

2 Statistik för elever i år 9
Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Ej behöriga till nationella program 9% 23% Ej nått målen i två eller fler ämnen 12% 25% Saknar slutbetyg 0,8% 2,7%

3 Variation i ”språkinlärningshistoria”
simultan tvåspråkighet successiv tvåspråkighet behärskningsprofiler för språken Oftast bättre behärskning av majoritetsspråket Andra mönster

4 Olika kontexter för språkutveckling
Förstaspråksutveckling när modersmålet är majoritetsspråk Förstaspråksutveckling när modersmålet är minoritetsspråk Andraspråksutveckling/-inlärning när målspråket är majoritetsspråk (Andraspråksutveckling/-inlärning när målspråket är minoritetsspråk) Främmandespråksinlärning

5 Olika kontexter för språkutveckling
Förstaspråksutveckling när modersmålet är majoritetsspråk Andraspråksutveckling/-inlärning när målspråket är majoritetsspråk

6 Milstolpar i barns språkutveckling, majoritetsspråksmiljö
Bas Modersmålets uttal i princip inlärt omkring 4-årsåldern. Merparten av språkets grammatiska strukturer har likaledes inkorporerats redan i 4-5-årsåldern. (ca 1 år enstaka ord; månader ordkombinationer; 24-30 månader böjningsändelser, formord) En stor del av det centrala basordförrådet behärskas vid skolstarten: ord. Normalt taltempo: 150 ord/minut ord → ordkombinationer De grundläggande reglerna för samtalsstuktur (hur man beter sig när man samtalar) och textstruktur (hur man paketerar den information man förmedlar) är tillägnade före 7-årsåldern.

7 Milstolpar i barns språkutveckling, forts.
Utbyggnad skriftspråkets och det formella talade språkets principer ett mycket stort nytt ordförråd: ett par, tre tusen nya ord per år

8 Hur lång tid tar det att lära sig ett andraspråk?
Baskommunikationsförmåga: 2-3 år Litteracitet: 5-7 år (Cummins 1980) Ankomstålder Tidsåtgång 5-7 år 3-8 år 8-11 år 2-5 år 12-15 år 6-8 år (Collier, 1987)

9 Karakteristiska skillnader mellan modersmålstalande och andraspråkstalande barn (efter 2-3 år)
Modersmålstalare Andraspråkstalare Åldersadekvat infött uttal Åldersadekvat grammatik Åldersadekvat ordförråd (stor individuell variation) Nästan åldersadekvat infött uttal, viss L1-påverkan Nästan åldersadekvat grammatik, viss L1-påverkan Mindre än åldersadekvat ordförråd

10 Skillnader i språkprocessning (uppfatta och förstå andraspråket)
Undersökningar av vuxna andraspråksanvändare med en behärskningsnivå i svenska som liknar inföddas (Hyltenstam & Abrahamsson, 2003)

11 20 vuxna andraspråksanvändare
Selektionskriterium: behärskningsnivå som infödda i vanlig muntlig kommunikation Bakgrund: Olika förstaspråk, medelvistelselängd i Sverige 23 år (spridning år) 4 startåldersgrupper 4-5 år (N=5) 8-10 år (N=5) 12-15 år (N=5) 19-23 år (N=5) 2 jämförelsegrupper Matchade infödda talare av svenska (N=5) Matchade icke-infödda talare av svenska (N=5; blandade förstaspeåk, medelvistelselängd i Sverige 25 år)

12 Resultat från ett test bland flera
Repetition i vitt brus

13 Resultat från test med vitt brus (AO = age of onset).

14 Resultat från test med vitt brus (AO = age of onset).

15 Results from the white noise test, each noise level separately
(AO = age of onset).

16 Missbedömningar Barn med svenska som andraspråk har inte nödvändigtvis samma djup i språkförståelse och flexibilitet som infödda som alltid (från början) vistats i målspråksmiljön.  Kan leda till felaktiga förväntningar och för högt ställda krav.

17 Missbedömningar forts.
Risker för felbedömning i motsatt riktning, dvs att alla tvåspråkiga barn anses ha brister i sin svenska även om ”det inte märks”.  Kan leda till felaktiga förväntningar och för lågt ställda krav.

18 Undervisning För majoritet För minoritet Modersmålsundervisning
(t ex svenska i Sverige för modersmålstalare) Främmandespråksunder-visning (t ex engelska, spanska, tyska, franska i Sverige) Modersmålsundervisning (t ex persiska för iranska elever i Sverige) Andraspråksundervisning (t ex svenska i Sverige för elever med annat modersmål än svenska) Främmandespråksunder-visning (t ex engelska, spanska, tyska, franska i Sverige)

19 Modersmålsundervisning i ämnet svenska
Vänder sig till elever som redan kan språket. uttalet, merparten av den grammatiska uppbyggnaden, samtalsstruktur, textstruktur och ett ordförråd på ord Bibringar eleverna färdigheter i samhällets formella språk (utbyggnaden). Höjer medvetenheten om det egna språkets natur, dvs att eleverna ska kunna se språkets funktioner och uppbyggnad utifrån.

20 Andraspråksundervisning i ämnet svenska som andraspråk
Samma långsiktiga målsättning som ämnet svenska. Kärnan är att först stödja inlärningen av språkets bas. Därefter och samtidigt: stödja inlärningen av språkets utbyggnad. Särskilda krav på lärarens förmåga att bedöma varje enskild elevs nivå.

21 Förstaspråkets betydelse för inlärning av majoritetsspråket/skolspråket
Om ett barn har utvecklat sitt begreppsförråd på ett språk så innebär andraspråksinlärningen i viss utsträckning att sätta nya språkliga etiketter på kända begrepp. Annars måste barnet lära sig både begreppen och orden för begreppen genom det nya språket. Detta är en betydligt tuffare uppgift, eftersom det nya språket inte på lång tid fungerar effektivt som stöd för minnet eller tänkandet.

22 Hill (1995): egenbedömning av svenskbehärskning hos 17-åringar (N=42)
Aldrig eller sällan problem med svenskan i skolarbetet 100 %: gruppen utan avbrott (modersmålsundervisning genom hela grundskolan) 67 %: gruppen sena avbrott (modersmålsundervisning minst till åk 5) 46 %: gruppen tidiga avbrott (modersmålsundervisning avbruten före åk 5)

23 Resultat, lärarbedömning av språklig korrekthet, brytning och flyt
Gruppen utan avbrott: "nästan alla" talar korrekt svenska utan brytning och med normalt flyt. Gruppen sena avbrott: samma mönster, förutom att de har "påtagligt" sämre flyt. Gruppen tidiga avbrott: Svenskan är felfri endast hos 45 procent, endast 18 procent talar utan brytning och bara 27 procent uppvisar ledigt flyt.

24 Läsinlärning Läsaren som kodknäckare, menings-skapare, textanvändare, textanalytiker Barn och lärare ska vara överens om vad man håller på med – rolighetsfaktorn Rekommendation: första läsinlärning på det starkaste språket, vilket för tvåspråkiga barn vid skolstarten oftast är det först inlärda språket (L1) Vid läsinlärning på andraspråket (se nästa bild)

25 Framgångsrik läsinlärning på andraspråket
Fonologisk medvetenhet (liksom vid läsinlärning på L1) Utvecklingsnivå i andraspråket Ordförråd i undervisningsspråket på ord Förståelse av 98% av orden i texten som ska läsas (Nation, 2001) (betyder två okända ord per sida; 80% betyder vart 5:e ord okänt) Utvecklingsnivå i förstaspråket Ortografi

26 Tack för uppmärksamheten!