Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avAxel Engström
1
Lönebildnings- rapporten 2006
2
Uppdrag Utarbeta en rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen (prop. 1999/2000:32, Lönebildning för full sysselsättning). ”Ett kvalificerat faktaunderlag som skall underlätta för arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet att uppnå samsyn kring de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildning i allmänhet och löneförhandlingar i synnerhet”.
3
Lönebildnings- rapporten 2006 Avtalsläget Synnerligen viktigt år 2007: Drygt 80 procent av Sveriges anställda kommer att få sina avtal omförhandlade 2007. Utfallet av dessa förhandlingar kommer att påverka Sveriges ekonomiska utveckling för många år framöver.
4
Lönebildnings- rapporten 2006 Tre huvudbudskap Arbetsmarknadens parter kan med sitt agerande starkt påverka arbetslöshet och sysselsättning för många år framöver. Återhållsamhet 2007-2009 ger varaktigt högre sysselsättning och en arbetslöshet under 4 procent. Från och med 2010 antas arbetskostnaden återigen öka i takt med produktivitets- och prisutvecklingen. Återhållsamhet 2007-2009 ger löntagarkollektivet hög disponibel inkomst, tack vare lägre inflation och lägre skatter.
5
Lönebildnings- rapporten 2006 Lönebildningen 2006, innehåll 1.Drivkrafter för arbetskostnadsökningar 2.Makroekonomiska effekter av olika arbetskostnadsökningar 2007-2009 3.Den långfristigt möjliga arbetskostnadsökningen 4.Vad bestämmer jämviktsarbetslösheten? 5.Strukturomvandling och lönespridning -Fokus i presentationen på kapitel 1-3
6
Lönebildnings- rapporten 2006 Vad är arbetskostnad? Arbetsgivarens kostnad per timme för lön, förmåner samt arbetsgivaravgifter. Ökningen av arbetskostnaden inkluderar därmed kostnadsökningar som beror på förändringar av: Månadslön Arbetstid Skattepliktiga förmåner (t.ex. lunchsubventioner, förmånsbil eller omställningsavtal) Sjuklön Lagstadgade arbetsgivaravgifter (inkl. löneskatter) Avtalade arbetsgivaravgifter Genomsnittlig lön p.g.a. förändrad sammansättning av anställda.
7
Lönebildnings- rapporten 2006 Varför kan arbetskostnaden öka? Arbetsproduktiviteten ökar Näringslivets förädlingsvärdepriser stiger Allt annat lika, den genomsnittliga arbetskostnaden kan öka i takt med summan av arbetsproduktiviteten och prisökningen utan att företagens förmåga att sysselsätta försämras. Denna ökningstakt kallas för strukturell.
8
Lönebildnings- rapporten 2006 Är det så enkelt? Alltid öka arbetskostnaden i takt med produktiviteten och förädlingsvärdepriser? Nej! Det är en mera komplicerad avvägning: 1.Är arbetskostnadsnivån i utgångsläget förenlig med internationellt bestämd kapitalavkastning? Förutsätter konjunkturläget annars en anpassning av arbetskostnaden åt någon riktning? 2.Vad är parternas ambition och förmåga avseende jämviktsarbetslösheten?
9
Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram Drivkrafter bakom arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet
10
Lönebildnings- rapporten 2006 Hur används tankeramen? Arbetsmarknadens parter bestämmer arbetskostnadens ökningstakt genom sitt gemensamma agerande. Lönebildningsrapporten analyserar dessa tre boxar, för att underlätta parternas bedömning av den lämpliga löneökningstakten. Tankeramen kan även användas om parterna har en annorlunda bedömning om någon ”box” d.v.s. lönebildningens förutsättningar.
11
Lönebildnings- rapporten 2006 Box 1: Konjunkturella obalanser? Arbetskostnadsandelen 2006 ligger nära sitt historiska genomsnitt. Näringslivets egna bedömningar av lönsamheten är positiva. Kapitalavkastningen snarast något över sitt historiska genomsnitt. Marknaden värderar börsen i Sverige förhållandevis högt. Investeringsnivån är nära sitt genomsnitt och normal för konjunkturläget.
12
Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetskostnadsandel och arbetsmarknadsgap Procent
13
Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram Drivkrafter bakom arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet
14
Lönebildnings- rapporten 2006 Box 2: Är jämviktsarbetslösheten för hög? Jämviktsarbetslöshet = den lägsta arbetslöshet som är förenlig med stabil inflation. Om den nuvarande jämviktsarbetslösheten är tillräckligt låg, kan arbetskostnaden öka ungefär med summan av produktivitetstillväxt och prisökningen. Om parterna vill och kan påverka jämviktsarbetslösheten kan de göra det genom att tillfälligt låta arbetskostnadsökningen avvika från den strukturella takten.
15
Lönebildnings- rapporten 2006 Två handlingsalternativ för avtalsrörelsen 2007 1) Låga arbetskostnadsökningar 2007-2009 och således lägre jämviktsarbetslöshet. 2) Höga arbetskostnadsökningar 2007-2009 och således högre jämviktsarbetslöshet. I båda handlingsalternativen ökar arbetskostnaden likadant från och med 2010. Skillnaden i jämviktsarbetslöshet blir dock bestående.
16
Lönebildnings- rapporten 2006 Närmare definition av handlingsalternativen Lågalternativet: Avtalsförhandlingarna resulterar i en arbetskostnadsökning på 3,8 (timlöneökning 3,5) procent 2007-2009. Högalternativet : Avtalsförhandlingarna resulterar i en arbetskostnadsökning på 5,0 (timlöneökning 4,7) procent 2007-2009.
17
Lönebildnings- rapporten 2006 Tolkning av alternativen I lågalternativet tar parterna större samhällsekonomiskt ansvar genom lägre arbetskostnadsökningar (genom stupstockar och potter t.ex.) 2007-2009. Annat uttryckt, i lågalternativet leder parternas gemensamma agerande till att arbetskostnadens ökningstakt inte accelererar innan arbetslösheten har sjunkit till 3,6 procent. I högalternativet tar ökningstakten fart redan vid ca 5,6 procents arbetslöshet; högre centralt avtalade arbetskostnadsökningar
18
Lönebildnings- rapporten 2006 Lågalternativet, jämfört med högalternativet, innebär bl.a.: Lägre reporänta medför högre arbetskraftsefterfrågan och sysselsättning. Även lägre reallöner medför högre arbetskraftsefterfrågan. Företagen investerar mera p.g.a. bättre lönsamhet. Skatteintäkterna är högre p.g.a. högre sysselsättning skatter blir lägre Arbetsutbudet är högre.
19
Lönebildnings- rapporten 2006 Nominell arbetskostnad Årlig procentuell förändring
20
Lönebildnings- rapporten 2006 UND1X Årlig procentuell förändring
21
Lönebildnings- rapporten 2006 Sysselsättning Tusental
22
Lönebildnings- rapporten 2006 Öppen arbetslöshet Procent av arbetskraften
23
Lönebildnings- rapporten 2006 Reguljär sysselsättningsgrad Procent av befolkningen i åldern 20-64 år, årsvärden
24
Lönebildnings- rapporten 2006 BNP Årlig procentuell förändring, fasta priser
25
Lönebildnings- rapporten 2006 Real disponibel inkomst för löntagarkollektivet Index 2006=100. Deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator
26
Lönebildnings- rapporten 2006 Avkastning av återhållsamhet: i lågalternativet gäller … 3,6 procent lägre timlön 2009 2,9 procent lägre real timlön 2009 0,6 procent högre disponibel inkomst 2009 Arbetslösheten 2009 är 3,5 % istället för 5,3 % 2,4 procent högre disponibel inkomst 2015 än i högalternativet
27
Lönebildnings- rapporten 2006 Ekonomiska effekter av parternas agerande Procentuell förändring, genomsnitt per år 2007–2009 2010–2015 Låga alternativet Höga alternativet Låga alternativet Höga alternativet Parternas agerande: Timlön3,54,74,1 Arbetskostnad3,85,04,4 Ekonomiska effekter: Öppen arbetslöshet3,85,03,75,7 Reguljär syssel- sättningsgrad 79,777,779,576,5 Real disponibel inkomst 2,52,4 2,1 BNP, fasta priser3,02,42,22,0
28
Lönebildnings- rapporten 2006 Slutsats På lång sikt blir den reala disponibla inkomsten högre i lågalternativet. Skillnaden i arbetslöshet är dock bestående. Det finns således mycket att vinna om parterna med en hög grad av samhällsekonomiskt ansvarstagande gör att jämviktsarbetslösheten blir 3,6 i stället för 5,6. Jämviktsarbetslösheten med oförändrad grad av samhällsekonomiskt ansvarstagande: 4,6 procent.
29
Lönebildnings- rapporten 2006 Timlön enligt KL
30
Lönebildnings- rapporten 2006 Tankeram Drivkrafter bakom arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell arbetskostnadsutveckling i näringslivet
31
Lönebildnings- rapporten 2006 Box 3: Den strukturella ökningstakten I båda handlingsalternativen återgår arbetskostnadens ökningstakt till sin strukturella nivå från och med 2010. Den strukturella arbetskostnadsökningen ligger enligt KI mellan 4,0 och 4,6 procentenheter, mest sannolikt 4,4 %. Detta intervall skall inte tolkas som vägledande för avtalsförhandlingar!
32
Lönebildnings- rapporten 2006 Strukturell ökningstakt av arbetskostnaden Produktivitetstillväxt 2,7 % Inflation 2,0 % Försämrat bytesförhållande-0,1 % Skillnad i produktsammansättning-0,2 % Ändrat kapitalavkastningskrav 2006-2015 0,0 % Strukturell arbetskostnadsökning 4,4 %
33
Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetsproduktivitet, strukturell utveckling Årlig procentuell förändring
34
Lönebildnings- rapporten 2006 Arbetsproduktivitet, strukturell utveckling Årlig procentuell förändring
35
Lönebildnings- rapporten 2006 Alternativa antaganden Produktivitetstillväxt avviker upp eller ner Asymmetrisk penningpolitik, 1,8 procents inflation Högre oljepris Annorlunda näringslivsstruktur Stigande kapitalavkastningskrav När alla alternativa antaganden vägs in (ett i taget), uppstår intervallet 4,0% – 4,6%.
36
Lönebildnings- rapporten 2006 Genomsnittslön vs. relativlöner? Den föregående analysen gäller den genomsnittliga arbetskostnaden i näringslivet. Detta innebär inte att alla löner ska eller bör utvecklas lika. I en marknadsekonomi varierar löneökningen mellan branscher, företag, yrkeskategorier och individer. Arbetsmarknadens parter kan dock med sina kollektivt avtalade löneökningar påverka den genomsnittliga löneökningstakten.
37
Lönebildnings- rapporten 2006 Tre huvudbudskap Arbetsmarknadens parter kan med sitt agerande starkt påverka arbetslöshet och sysselsättning för många år framöver. Återhållsamhet 2007-2009 ger varaktigt högre sysselsättning och en arbetslöshet under 4 procent. Från och med 2010 antas arbetskostnaden återigen öka i takt med produktivitets- och prisutvecklingen. Återhållsamhet 2007-2009 ger löntagarkollektivet hög disponibel inkomst, tack vare lägre inflation och lägre skatter.
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.