Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister”

En presentation över ämnet: "Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister”"— Presentationens avskrift:

1 Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister”
Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner. Ale, Mölndal, Familjerättsbyrån i Göteborg och Lundby stadsdel samt Örebro, Lindesberg och Degerfors. Projekttid Övergripande mål Att utveckla arbetsmetoder som på ett systematiskt och långsiktigt sätt kan stärka barnets rättigheter i beslut och åtgärder inom ramen för arbetet som rör vårdnad, boende och umgänge. Att ha en helhetssyn med barnet i fokus genom hela vårdnadsprocessen Team med 2 familjerättssekreterare och 2 barnavårdsutredare Styrgrupp med berörda chefer Projekt drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst och Regionförbundet i Örebro. Här i Örebroregionen är det Örebro, Lindesberg och Degerfors som deltar – och i Göteborgsregionen är det kommunerna Ale, Mölndal och Familjerättsbyrån i Göteborg och Lundby stadsdel. Kommunerna som deltar är av olika storlek och har lite olika förutsättningar, detta ser vi som en tillgång eftersom fler perspektiv, lokala möjligheter och begränsningar kommer att belysas i arbetet. Från varje kommun deltar ett team med 2 familjerättssekreterare och 2 barnavårdsutredare samt en styrgrupp med berörda chefer. Det övergripande målet är att utveckla socialtjänstens arbetssätt och metoder som stärker barnets rättigheter i vårdnadstvister, med barnet i fokus genom hela vårdnadsprocessen. Naturligtvis ser vi att flera aktörer skulle behöva involveras såsom ex Barnpsykiatrin och Tingsrätten och att det är en begränsning att inte ha med alla berörda aktörer. Men vi hoppas och tror att det finns intresse hos dem att starta en dialog kring vilka frågor vi skulle kunna samarbeta kring.

2 Bakgrund Varje år berörs ca 50 000 barn i Sverige av föräldrars separation. 7000 barn upplever att föräldrarna tvistar om vårdnaden, boendet eller umgänget Flera uppgifter pekar på att antal utredningar till socialtjänsten och tvister i domstol har ökat markant Familjernas problematik är ofta svår och komplex. Den här kunskapen var våra utgångspunkter när vi startade projektet. Vårdnadstvister berör många barn, Domstolens begäran om ”snabbupplysningar” och vårdnadsutredningar har ökat och problematiken är mer komplex. I Annika Rejmers studie av 110 föräldrar i vårdnadstvist fanns en överrepresentation av missbruk, kriminalitet, sociala problem och psykisk ohälsa. 2/3 av föräldrarna beskrev att något allvarligt inträffat i familjen ett till två år innan vårdnadskonflikten var ett faktum. Ofta handlade det om våld, sjukdom, dödsfall återupptaget missbruk mm. Sammantaget visade studien att flera orsaker och kriser hos föräldrarna som föregåtts vårdnadskonflikten och att det inte primärt är barnets, vårdnad boende eller umgänge som är grunden till konflikten.

3 Barnen är eller har ofta varit aktuella hos socialtjänsten tidigare.
Nuvarande arbetsmetoder och handläggnings- processer är inte anpassade eller tillräckligt effektiva för att möta problematiken. Barnen är eller har ofta varit aktuella hos socialtjänsten tidigare. Stort behov av att utveckla samarbetet inom socialtjänsten kring dessa barn och familjer för att få en helhetssyn på barnets situation. Punkt 1 Genom forskning och kartläggningar har det visat sig att socialtjänstens utredningar och beslut i domstol inte löser problemet utan föräldrarnas konflikt fortsätter många gånger i åratal med nya utredningar och förhandlingar i domstol. Punkt 2 I en kartläggning som gjordes i Södertälje visade det sig att av samtliga barn som varit aktuella på Familjerätten i Södertälje under en 1 ½ års period, det rörde sig om 110 barn, så hade 77% av barnen samtidigt varit aktuella vid ett eller flera tillfällen på någon annan enhet inom socialtjänsten.

4 Projektets tre delmål Mål 1. Utveckla samarbetet mellan familjerättssekreterare och socialsekreterare som ansvarar för barnavårdsutredningar Mål 2. Stärka barnets roll och rätt till delaktighet, att komma till tals samt att få information Mål 3. Anpassa insatser och stöd till barn och föräldrar under hela vårdnadsprocessen Innan vi startade arbetet började vi med att bjuda in en grupp forskare, företrädare för myndigheter och från professionen, syftet var att ringa in de viktigaste och mest angelägna förbättringsområdena. Med utgångspunkt från det formulerade vi 3 mål. Mål 1 Det fanns en samstämmighet kring att det räcker inte i de här ärendena att man hänvisa till varandra eller avvakta varandras utredningar utan man behöver samordna och planera tillsammans både när det gäller utredningsprocessen och olika stödinsatser. Mål 2 Det är så lätt att barnet hamnar i skugga av föräldrakonflikten och ska vi göra praktik av barnets rättigheter enligt med barnkonventionen behöver vi utforma arbetet med ett tydligare barnperspektiv, fundera över former för barnets delaktighet, så att barnet verkligen känner sig lyssnad på, blir bekräftad och får relevant information. Det är först då barnet kan få en ärlig chans att berätta om sin egen upplevelse av situationen. Även om det för dom här barnen är oerhört svårt ändå, utifrån lojaliteter och beroendeställning mm. Mål 3 handlar om att både barn och föräldrar idag får bristfälligt stöd av socialtjänsten och psykiatrin. Vårdnadstvister är inte ”populära” någonstans – ingen aktör vill gå in i ”getingboet” innan tvisten är avklarad – vi kan inte göra något så länge vårdnadstvisten pågår. Men barnen och föräldrarna måste befinna sig i kaoset utan stöd och hjälp och ibland kan den fortgå i åratal. Enligt min mening är det inte förenligt med barnkonventionen att inte ge barnen stöd med hänvisning till att föräldrarna strider om vårdnaden.

5 Några utgångspunkter Aktuell forskning och erfarenhet som grund för vilka förändringar som ska fokuseras/Förändringskoncept Barnkonventionen och lagstiftning Teamets ”kartläggning” av nuläge och utvecklingsbehov Genombrottsmetoden Aktivt involvera teamens chefer i styrgrupper Varje team utvärderar sitt eget arbete övergripande utvärderingen av fristående forskare Spridning av resultat Vi gav 3 forskare i uppdrag att sammanställa relevant forskning för praktiken utifrån de olika målen. Denna kunskap blev utgångspunkten för vilka förbättringar som skulle testas. Annika Rejmer skrev om handläggningsprocessen, Karin Röbäck om barnets delaktighet och Maria Eriksson om insatser. Vi satte också samman ett dokument om relevanta artiklar i Barnkonventionen kopplade till den lagstiftning som regler vårdnadstvister, i Föräldrabalken och Socialtjänstlagen. Varje kommun inledde med att göra sin egen kartläggning utifrån projektets 3 målområden. Genombrottsmetoden blev ramen för läroprocessen och jag ska strax säga några ord mer om den. Cheferna är viktiga för att teamen ska lyckas, men också för att göra det möjligt att implementera nya arbetssätt och sprida resultat Teamens slutrapport kommer att beskriva vilka mål man arbetat med, vilka tester som genomförts och vilka resultat som uppnåtts. Här hoppas jag att vi kommer att kunna presentera lite mer kring om arbetet bidragit till förbättringar för barn och föräldrar. Annika Rejmer har uppdraget att göra den övergripande utvärderingen. Hon kommer att titta på hur arbetsmetoderna förändrats, läroprocessen och vilka konsekvenser, effekter och resultat de nya arbetsmetoderna gett upphov till i verksamheten. Hon kommer att utgå från teamets utredningar innan projektet startade och efter projekttiden samt fokusintervjuer med teamen i början och slutet av projektet.

6 Genombrottsmetoden Lärandestyrt förbättringsarbete
Syftar till att minska gapet mellan det vi vet och det vi gör Professionell kunskap/Förbättringskunskap Strukturerad metod Testa i liten skala Inspiration från många håll Mätbara mål Resultatförbättringar Genombrottsmetoden syftar till att minska gapet mellan det vi vet att vi borde göra och det vi faktiskt gör dvs hur vi ska gå tillväga för att omsätta kunskapen i praktiken. Professionens expertkunskap talar om VAD vi ska göra och Förbättringskunskapen talar om HUR. Det är en strukturerad metod som går ut på att testa i liten skala, man arbetar oftast i tvärprofessionella team tillsammans och lär av varandra. Att stjäla andras idéer uppmuntras! Sätter upp mätbara mål som syftar till att kunna visa på resultatförbättringar. Genombrottsmetoden formulerades av en barnläkare i Boston för ca 25 år sedan. Den används idag över hela världen. Sjukvården i Sverige har använt arbetssättet i mer än 15 år för att förbättra tillgänglighet, korta vårdköer, förbättra demensvården, minska vårdrelaterade infektioner mm. Om ni har läst om arbetet med att minska tvånget i den psykiatriska vården så har det arbetet bedrivits som ett Genombrottsprojekt där samtliga psykiatriska kliniker deltagit. Metoden användes för första gången inom socialtjänst och skola i projekt Pinocchio som syftade till att tidigt uppmärksamma barn med normbrytande beteende. Kanske någon av er var med i det projektet.

7 Hörnstenarna i Genombrott
Förändringstryck Förändringskoncept/ vägledning Projekt design Nolans förbättringshjul Förändringstrycket är skillnaden mellan det vi vet att vi ”borde” göra och det vi faktiskt gör, om det inte finns en drivkraft och energi till förändring så händer det ingenting. Ett Förändringskoncept eller vägledning ska innehålla den tillgängliga kunskapen som finns inom området som är relevant för praktiken. Det innebär att kunskapen formuleras om i ett antal uppmaningar som ska vara vägledande för de förändringar som ska åstadkommas. Ett förändringskoncept ska vara lätt att sprida till andra ut som kan inspireras och själva påbörja ett förbättringsarbete. Ett sådant Förändringskoncept kommer att sammanställas i projektet. Inom ex sjukvårdens genombrottsprojektet - att minska vårdrelaterade sjukdomar så var en uppmaning i Förändringskonceptet att personalen inte skulle bära smycken eller klockor eftersom där samlades alla bakterier som sedan spreds. Inom socialtjänstens område är det inte lika självklart vilka arbetssätt och metoder som fungerar, utan vi behöver lära mer genom att pröva olika alternativ, vi kanske mer kan prata om vägledande principer. Med Projektdesign menas projektupplägget med återkommande lärandeseminarier där teamen träffas för att utbyta erfarenheter och fylla på kunskap. Teamen skriver regelbundet projektrapporter och sammanfattar sina vilka mål de arbetat med och sina lärdomar. Projektet avslutas med en slutrapport och spridning av resultat. Det viktigaste arbetet sker förstås mellan lärandeseminarierna på hemmaplan, det är då förändringsidéerna prövas i praktiken med hjälp av ”Nolans förbättringshjul”

8 Projektdesign/Collaborative
Stöd/tryck Välj ut deltagare För- arbete E-post Månadsrapporter Telefonkonferenser Spridning P D A S P Bestäm Fokus LS 1 LS 2 A D LS 3 S Arbetsperiod 2 Expert- grupp Planeringsgrupp Arbetsperiod 1 Rapport Här är ett exempel på projektdesign. Antal Lärandeseminarier och deltagande team kan variera. Men det bör vara tillräckligt många för att få en kreativ lärandeprocess och inspireras av varandras idéer erfarenheter. Adapterat efter Institute for Healthcare Improvement (IHI) Boston

9 Nolans förbättringshjul eller PDSA-cykeln
IDÈER Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? MÅL Vad är det vi vill uppnå? MÅTT Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Planera Testa, Göra, Pröva Studera, Analysera Lär, Agera PDSA står för Plan Do Study Act eller på svenska kan man säga PGSA – Planera Göra Studera och Agera Som jag sagt tidigare så utgår man alltid från den kunskap som finns inom området när man tar fram sina idéer kring vad man ska göra. Uppmuntra till att tänka utanför ramarna – brainstorma Därefter sätter man upp ett mål som ska vara relevant för det man ska uppnå, tidssatt och mätbart Sedan bestämmer man hur det ska mätas, vi måste ta reda på om förändringar verkligen leder till förbättringar Ex på mått är ex antal gånger/tillfällen – man räknar hur många gånger man gjort något som man bestämt ska göra Ett annat mått kan vara att använda skalor – hur nöjd är barnet, föräldrarna med ex bemötande, insatser etc jmf innan och efter Det du mäter relateras till målet så man verkligen mäter det man vill uppnå Vad man sedan bestämt ska testas dokumenteras och en konkret planering görs hur det ska gå till, när och vilka som är ansvariga. När man prövat att göra på något nytt sätt, testat – reflekterar man över resultatet och beslutar om man ska pröva fler gånger, på något annat sätt eller inte alls. Resultatet ska värderas i relation till om det blev bättre för barnet, familjen eller patienten. När man hittat bättre rutiner, metoder genomför man förändringarna i större skala

10 Kommunernas kartläggning
Utredningar sker oftast inte parallellt inom Familjerätten och utredningsenheten Barn och familj, snarare avlöser de varandra och enheterna hänvisar till varandra Inget direkt samarbete förekommer mellan Familjerätten och utredningsenheten. Utredningarna görs på varsitt håll, likaså alla kontakter med familjemedlemmarna. Barnet träffar ofta flera olika handläggare från både mottagningsgrupp, utredningsenhet och familjerätten. Vad visade då kommunernas egen kartläggning;

11 Saknas olika former av insatser och stöd till barn och föräldrar
Samtal med barn genomförs och dokumenteras, men föräldrarnas konflikt får alltför stort utrymme. Någon återkoppling till barnet efter utredning/domslut förekom nästan aldrig Saknas olika former av insatser och stöd till barn och föräldrar Barnen får sällan eller nästan aldrig enskilt stöd utifrån sin situation Behov av mer anpassat stöd till föräldrar Förutom samarbetssamtal hade någon kommun BIFF – grupper. En BIFF-grupp är en föräldrautbildning som består av pedagogiska inslag och gruppsamtal. Fokus i gruppen är samtal kring barnen och hur de påverkas av att ha separerade föräldrar som befinner sig i konflikt omkring barnen och har svårt att komma överens. Föräldrarna ges kunskap och möjlighet att reflektera över hur de kan stödja sina barn. Gruppen (max 8 personer) träffas tre gånger, mammor och pappor i olika grupper. Utbildningen följer ett material som har tagits fram av Rädda barnen i samarbete med Södertälje kommun. BIFF-gruppens syfte: Att inge föräldrarna hopp och vara ett stöd Att synliggöra barnens situation Att arbeta med frågan: ”Vad kan jag som förälder göra för att underlätta för mitt barn”

12 Några förändringar som prövats och lärdomar
Ökad kunskap om varandras handläggningsprocesser, gemensamma rutiner, process kartor, rutiner för att tidigt uppmärksamma barn som lever med föräldrar i stark konflikt Att de olika enheterna konsulterar varandra när de möter föräldrar i stark konflikt Vid parallella utredningar, eller om barnet är aktuellt på båda enheterna, planera och samordna arbetet Att familjen inte behöver träffa så många olika tjänstemän och kontakter. Tidsvinster för handläggarna. Att klienterna inte bollas mellan enheterna Det är komplext och svårt att ändra arbetsrutiner och arbetsprocesser när olika verksamheter är involverade. Det är lätt att fastna i det första målet som handlar om att förbättra handläggningsprocessen. Vilka kriterier för samverkan ska gälla? Hur kan organisationen stödja förändringar och inte bli ett hinder i förbättringsarbetet? Hur kan vi utforma och förankra en gemensam processbeskrivning som både är tydlig och till nytta i praktiken?

13 Några förändringar som prövats och lärdomar
Vikten av att gemensamt kartlägga barnets och familjens historia innan utredningen påbörjas, insatser erbjuds Testa strukturerade frågor för screening av våld Prövat att återkoppla utredningsmaterialet till barnet, borde bli bättre både VBU o SoL 11:1 Saknas bra informationsmaterial både till barn och föräldrar Behöver utforma en broschyr till barn som beskriver hur en utredning går till. Gemensamma barnsamtal m Övergripande reflektion är att det är ett komplext område som väcker fler frågor än svar. Viktigt att inte involvera barnen innan man tänkt igenom när och på vilket sätt man ska göra det, samma rutin passar inte alla

14 Några förändringar som prövats och lärdomar
Att hålla rutinen vid liv är svårt vid tidsbrist, krävs tid för att det ska sätta sig. Ställer höga krav på information till klienterna för att kunna förklara de olika utredningarna ordentligt. När det hettar till i ett ärende krävs mycket samarbete, ex hur gör man när ena handläggaren ”blir svart”? Det gäller att se sig som en enhet istället för två. Men detta är bara början … för de mest utsatta barnen och familjerna finns det mycket kvar att göra… Framförallt bättre stöd till barnen och högre grad av delaktighet, få information och en begriplighet av vad som händer utifrån KASAM Behov av att bli bättre på att differentiera olika konfliktnivåer – ex att se mer till vad konflikten handlar om För att erbjuda rätt insatser behöver man veta mer om vad som kännetecknar konflikten samt om det handlar om våld, övergrepp eller missbruk. Konflikter kan kännetecknas att vara en intressekonflikt eller en värdekonflikt. En intressekonflikt kan oftast lösas med hjälp av samarbetssamtal som syftar till att nå enighet mellan föräldrarna. Om det främst handlar om en värdekonflikt krävs en bedömning av både föräldraförmågan och samarbetsförmåga innan val av insats som erbjuds. En forskargrupp i Kanada har utarbetat ett strukturerat bedömningsinstrument ”The Dimensions of Conflict in Separated Families” 5 som stöd för bedömning av konfliktnivåer i separerade familjer och som underlag för bedömning av insatser. Frågorna är uppdelade på ett antal områden varav hälften kan hänföras till intressekonflikter och hälften till värdekonflikter. Intressekonflikter hänförs frågor som handlar om; föräldrarnas tid med barnet, barnets boende, semesterplanering, hämtning och lämning av barn, ekonomi, föräldrarnas boende, och tillgång till information om barnet. Värdekonflikter hänförs frågor som rör; beslut om barnets skolgång, beslut som rör barnets hälsa, religiösa skillnader, kulturella skillnader, föräldrars missbruk, uppfostringsstrategier, våld eller hot om barnets skyddsbehov.

15 Ibland ihop med handl. Från annan kommun
sid 2(3) Ibland ihop med handl. Från annan kommun Huvudhandl. utses med ansvar för dokumentation Kan ske under processen * Informations-möte med föräldrarna var och en för sig Begäran om upplysningar 6 kap 19:3 FB För kort tid - begäran om förlängning hos Tingsrätten Handläggare utses på ärendegrupp Brukarmed-verkan. Klientträff Begäran om yttrande 6 kap 20§ 2 st FB Handläggar-möte, bokar mötestider, gör upp planering mellan handl. Sänder brev till föräldrarna med tider för hela processen Sänder brev till föräldrarna med tider för hela processen Direkt till Fr Gemensamt informations-möte för föräldrarna av båda handläggarna Begäran om utredning = remiss * Ett barn Ett enskilt samtal med barnet Inhämta reg uppgifter från soc och polis Misstanke o bel reg (barn/ungd. grp) Brukarmed-verkan. Klientträff Två enskilda samtal per förälder Flera barn Gemensamt samtal med barnen och mot slutet enskilt samtal anpassat efter barnets önskan Kommunicerar barnets utsaga på plats efter samtal Information till barnen om hur en vårdn. utr. Går till Brukarmed-verkan. Klientträff Ett exempel på hur man arbetat med sin processkarta med hjälp av post-it lappar Ett hembesök hos vardera förälder då barnet är med Utifrån samtal med föräldrar bestäms hur barnsamtal går till…

16 Skola/förskola för att inhämta information då föräldrar inbjuds
sid 3(3) Träff för ref. samtal Skola/förskola för att inhämta information då föräldrar inbjuds Analys och bedömning skrivs av bägge handläggarna Kommunicerar ref uppgifterna då vi fört in dom i dokumentet Kommunicerar föräldrarnas utsago då vi fört in dom i dokument Inhämta reg uppgifter från soc och polis Misstanke o bel reg (arbetsgrp) Kommunicerar ref uppgifter då handläggare sammanställt samtalet Analys och bedömning görs gemensamt av handläggare Brukarmed-verkan. Klientträff Telefonkontakt med ref för att inhämta information Kommunicera förälderns utsago innan vi fört in dom i dokumentet Dokumentet sänds till föräldrarna. Delgivning Under utredningstid Risk&skyddsbedömning görs hela processen Begövs anmälan till BU-gruppen göras. (Barnavårdsutredning) Den bedömningen kan göras under hela processen. * Utvecklingsområde - Samarbete med Tingsrätt - Broschyr (vårdnad, boende, Umgänge), SOSFS - Barnsamtal Dokumentet sänds till Tingsrätten

17 Ett ex från Mölndal Familj A
Anmälan inkommer via mottag/ projektgr(maj) Begäran om snabbyttrande (maj/juni) Vbu- utredning(juni) Gemensamt utredningsarbete Efter samtycke: informationssamtal Hembesök Referentsamtal Avslutande samtal Enskilda samtal I Mölndal gjorde man en kartläggning av hur många ärenden som var aktuella på båda enheterna under en 3-månaders period. Av 16 inkomna ärenden till FR var 7 aktuella på utredningsenheten samtidigt. Här är ett ex på hur de samarbetet sett ut i en familj när utredningarna skedde parallellt. BBIC-utredning avslutas, i samråd med famrätt Familjerättslig utredning avslutas

18 Exempel på en tidslinje
Flicka 10 år Exempel på en tidslinje VBU Kap 11:1 Kap 11:1 snb snb Kap 11:1 Flickan föds Separation Frizon Familje- Behandl. Ej genomf. Frizon Ej genomfört Frizon Grupp Kurator Modern FC En tidslinje kan vara användbar när man tillsammans går igenom ärendet för att skapa sig en bild av vad som hänt tidigare och vilka som tidigare haft kontakt med barnet och familjen. Den kan också vara användbar i samtalet med föräldrarna för att gemensamt gå igenom vad som hänt, föräldern kan lägga till och ge mer information. Vi har också diskuterat på vilket sätt den skulle vara användbar som information i utredningen. Handläggare: 4 ( en handläggare två gånger) Övrigt: : Modern uppger att hon misshandlats. (journal) Alkoholmissbru Båda föräldrar(journa). LPT beslut (modern). Barnen uppger at modern Hotat med kniv, samt uttalat självmordsplaner framför dem.

19 Citat från en slutrapport i Pinocchioprojektet
” Allt man satsade i tid och kraft i början har vi fått tillbaka i ny kunskap, effektivare arbetssätt samt goda resultat för barn och familjer. Belöningen kommer men man får kämpa för att nå målen och ha tålamod att vänta”