Gränsöverskridande entreprenörskap – platsen i centrum Bengt Johannisson Växjö universitet/Högskolan i Jönköping Presentation för Entreprenörsregionen.

En presentation över ämnet: "Gränsöverskridande entreprenörskap – platsen i centrum Bengt Johannisson Växjö universitet/Högskolan i Jönköping Presentation för Entreprenörsregionen."— Presentationens avskrift:

1 Gränsöverskridande entreprenörskap – platsen i centrum Bengt Johannisson Växjö universitet/Högskolan i Jönköping Presentation för Entreprenörsregionen Halmstad, 4 december 2008

2 Agenda •(Morgon)dagens utmaningar •Entreprenörskap och dess arenor •Territoriet/platsen som kraftcentrum •Organisering av den offentliga sektorns bidrag till ett entreprenöriellt samhälle •Slutsats: Behov av en “glokal” strategi

3 Aktuella bilder av världen •En digital revolution •Nätverkande som praktik, kreativitet som ideal •En ny upplevelseindustriell era •En glokal världsordning •….. motiverar en bred definition av entreprenörskap

4 Olika bilder av entreprenörskap •Sjösätta av en banbrytande innovation •Etablera ett företag •Skapa tillväxt i ett existerande företag •Ta initiativ och praktisera kreativ organi- sering inom en existerande verksamhet •Skapa ekonomiska, sociala, ekologiska eller kulturella värden i samhället •Vara initiativrik och klurig i vardagen

5 Några argument för teckna en bred bild av entreprenörskap •Entreprenörskapet ändrar ständigt skepnad i politikers och forskares världar •Entreprenörskap är för viktigt för att överlåta till ekonomer •Vägen från Ung företagsamhet till egenföretagande är lång •Entreprenörskap är ett grundläggande mänskligt och socialt fenomen

6 Kontrasterande föreställningar om entreprenörskap •Vinst som mål •Sökande efter möjligheter •Rationellt tänkande •Eftertanke och systematisk planering •Proaktivt agerande •Skapande av egen identitet som drivkraft •Skapande av möjlig- heter ur tillfälligheter •Passion, engagemang •Spontantitet och improvisation •Interaktivt samspel

7 Svenska Gasellföretagare eller bilder av entreprenörer •Drivs av att förverkliga egna idéer och sig själva •Arbetar interaktivt snarare, varken aggressivt eller defensivt •Ser kunskapskapital och förtroendekapital som långt viktigare än finansiellt kapital •Visar att visioner och konkret handling är viktigare än planering

8 Entreprenörskapets arenor •Marknaden •Den offentliga sektorn •Den ideella sektorn •(Den privata sfären)

9 Sektorernas särdrag •Marknaden: individuellt initiativ och ansvar, variation i medel, oregelbunden förändring, förtroendekapital och finansiellt kapital •Den offentliga sektorn: kollektivt ansvar, standardisering, periodisk förändring, kunskapskapital och finansiellt kapital •Den ideella sektorn: (Lokalt) kollektivt initiativ och ansvar, unika ändamål, akut mobilisering, socialt kapital och kunskapskapital

10 Territoriet som arena för entreprenörskap •Människor, företag och samhälle organiserar sig lokalt, regionalt….. •Företag startas och föder framgång där entreprenören känner sig hemma •Naturligt skapade kluster/innovationssystem är livskraftiga •Stabilt fotfäste för en generell, en ‘glokal’, utvecklingsstrategi behövs

11 Både bransch och plats bestämmer framgång •Bengt Johannisson & Åsa Lindholm- Dahlstrand: •“Bridging the Functional and Territorial Views on Regional Entrepreneurship and Development” •Forum för småföretagsforskning (FSF) Örebro 2008

12 Rural Urban Livsform Fokuserad Kombinatorisk Världsbild Lokal Global Kontrasterande logiker för att hantera lokal och regional utveckling Kompetens

13 Några ytterligare lärdomar från forskningsrapporten •Regionala innovationssystem organiseras av såväl entreprenörer som institutioner •Universitet och högskolor skapar vågor av nyföretagande •In-/återflyttare bär på förändringskraft •Klimatundersökningar skapar handlingskraft •Företagsstöd mobiliserar solidaritet •Entreprenörskapet håller sig inte i en sektor

14 Den offentliga sektorns roll vid mobilisering av entreprenörskap •Bejaka och stödja entreprenörskap i alla tre sektorer •Förstärka initiativ från företagsamheten och frivilligorganisationer genom att bidra med legitimitet respektive resurser •Frammana initiativförmåga och handlings- kraft inom den egna organisationen

15 Entreprenörskapets potential inom svenska kommunala organisationer •En stor, synlig, legitim och resursstark aktör •Bred, mångsidig verksamhet •Professionella och engagerade medarbetare •Hög beställarkompetens

16 Entreprenörskapets begränsningar inom svenska kommunala organisationer •Nödvändig standardisering uppmuntrar inte egna intitiativ och särlösningar och leder till återhållsamhet vad gäller andras •Professionalism skapar principfasthet •En hierarkisk organisation begränsar handling på tvärs och över gränser •Prat, beslut och handling är separerade

17 Några erfarenheter från den svenska kommunala arenan •Engagerade lärare, kulturarbetare och sjukvårdare tar initiativ inom och över gränser •“Hybridiseringen” av den offentliga sektorn skapar medvetenhet och alerthet både inom organisationen och hos medborgarna •Företagare vill ha dialog med kommunen •Entreprenöriella initiativ kräver stöd “ovanifrån” för att överleva

18 Villkor för alternativa driftsformer i(kring) den kommunala organisationen •Ytterligare ökad medvetenhet om behovet av variation och nätverkande i en globaliserad ekonomi •Uppmuntran av experiment, accepterande av misstag •Styrning av verksamhet via gemensam grundsyn och resultat, inte reglering •Beredskap för lärande bortom bench-marking inom och över kommunens gränser

19 Det lokal och globala hand i hand: en “glokal” värld •Stora avstånd i det fysiska rummet men närhet i de sociala och/eller mentala – och omedelbarhet i tiden! •I den framväxande upplevelseekonomin är marknaden global, “prosumtionen” lokal •Allt fler företag kan och måste vara globala från födseln: tänka och länka globalt men handla lokalt

20 Lokala/regionala svenska “nödvändigheter” i en global värld •Kvalitativ tillväxt inom och kvantitativ tillväxt bortom den offentliga sektorns gränser •En entreprenöriell skola som grund för en kulturell omorientering •Krav på en högskola som kombinerar akademisk inåtvändhet med praktisk utåtvändhet •Bejakande av Sverige som samhällsentreprenörskapets förlovade land

21 Det lokala/regionala entreprenörskapets riktmärke: en ‘glokal’ strategi •Människor måste ha en trygg hemmahamn för att våga i främmande land •Förmåga att skapa och vårda förtroenden skapar samarbete på hemmaplan och ger konkurrenskraft på bortaplan •I en omvärld och framtid som inte går att sia om är det bara egen flexibilitet grundad i nyfikenhet/alerthet som duger