En kortfattad historia

En presentation över ämnet: "En kortfattad historia"— Presentationens avskrift:

1 En kortfattad historia
Novellen En kortfattad historia

2 Vad är en novell? Novellen är en koncentrerad berättelse.
Berättar om en enda händelse som utspelar sig under kort tid, kanske bara några minuter eller timmar Har få personer Har få miljö- och personbeskrivningar Handlingen börjar direkt och slutet hör oftast ihop med början på något sätt Kan ha ett överraskande slut eller öppet slut Har få dialoger

3 Novellens uppbyggnad. I vilken ordning man berättar
Kronologisk ordning Handlingen beskrivs från början till slut, i den ordning allt sker. Början Mitten Slutet

4 Återblickar Börja med slutet
Novellen kan börja med att vi helt eller delvis får reda på slutet och med återblickar får vi bit för bit reda på vad som hänt innan (för att till sist återkomma till slutet) Början Mitten Slutet

5 Börja med mitten Novellen kan börja ”i mitten” med en återblick till början för att sedan fortsätta från mitten till slutet Början Mitten Slutet

6 Parallellhandling Början Slutet
Två eller flera handlingar utspelar sig samtidigt för att på slutet vävas samman eller mötas. Detta ökar spänningen och tempot. Början Slutet

7 Början – kanske det viktigaste
Här ska det finnas något som lockar läsaren att läsa vidare. Noveller kan börja med: kronologisk ordning då huvudkaraktären, plats och eventuellt tid presenteras. mitt i en spännande händelse – in medias res – där läsaren kastas rakt in i handlingen. återblickar där huvudkaraktären tänker tillbaka på något eller berättaren talar om vad som har hänt innan en inre monolog där vi får ta del av karaktärens tankar och känslor en dialog där två eller flera personer pratar med varandra och genom samtalet får vi information kring dessa

8 Plantering och skörd Plantering i en text är ett ”frö”, kanske en
misstanke, som gror för att sedan ”skördas” i slutet av novellen. Vanligast i deckare där läsaren får små ledtrådar till vem som kan vara mördaren. Genom planteringar får vi ett pussel som vi lägger ihop för att få fram en bild av hur det ligger till.

9 blir slutet virrigt och ologiskt kan läsaren känna sig lurad
Utan plantering blir slutet virrigt och ologiskt kan läsaren känna sig lurad Med plantering får läsaren en känsla av att allt häger ihop får vi en röd tråd ”Om det hänger ett gevär på väggen i första delen av berättelsen så måste det till varje pris avfyras senare i berättelsen” (Antov Tjechov, )

10 Konflikten Något som inte riktigt stämmer
Något som ska lösas eller få en förklaring Ett problem av något slag Konflikten berättar varför något händer och gör att vi vill läsa vidare. Spänningen byggs upp kring konflikten som får sin lösning först mot slutet av novellen. Ofta förkommer en slags vilopaus någonstans mitt i novellen och sedan trappas konflikten upp och det blir ännu mer spännande.

11 Berättarperspektiv Vem berättar historien?
Den allvetande berättaren. Kan hoppa fram och tillbaka i tiden. Vet vad alla karaktärer tänker och känner, hur det ser ut överallt, vad som händer och varför det händer. En slags betraktare som ser allt från ovan. OBS! Berättaren är inte samma sak som författaren

12 Jag- form Novellen är skriven i första person.
Man berättar bara ur en persons synvinkel, ofta huvudkaraktärens, men det kan också vara någon som observerar huvudkaraktären. Läsaren får ingen eller mycket liten information om vad andra personer tänker eller känner. Genom att utelämna viktig information om huvudkaraktären kan man lura läsaren att tro något helt annat om denne. Man kan låta personen säga en sak men ”tänka” och ”tycka” något helt annat.

13 Flera personer berättar
Handlingen kan också berättas genom flera karaktärers perspektiv eller synvinkel. Läsaren kan då lägga ihop olika delar i handlingen och själv komma på vad man tror är sant eller falskt.

14 Isbergstekniken Att inte skriva allt
Det hårdkokta berättandet! Är tomt på känslor, tufft och hårt. Här utelämnas känslor, inre monologer och olika förklaringar. Bara det som händer, det som folk säger och gör beskrivs i texten. Vi ser bara ”toppen av isberget och inte vad som döljer sig under ytan”. Man skriver kortfattat och ytligt Man måste helt enkelt läsa mellan raderna för förstå allt.

15 Slutet Minst lika viktigt
Måste på något sätt vara ihopkopplat med början Huvudkaraktären skall på något sätt ha gått igenom en förändring. Kanske lärt sig något, ändrat uppfattning eller drabbats av något. En novell kan sluta med att Huvudkaraktären når sitt mål Någon eller något som fanns med i början dyker plötsligt upp igen. En fråga får sitt svar. En karaktärs handlande får konsekvenser. Överraskande Öppet, då man inte exakt får reda på hur det slutar Tänk på att ett ”dåligt” slut kan förstöra en hel berättelse

16 Beskrivningar en viktig men ej så stor del
Miljöbeskrivningar Är inte så omfattande eftersom novellen är kort. Bör dock finnas kvar till viss del för att skapa stämning. Personbeskrivningar Är inte heller så omfattande. Det är ofta viktigare att veta varför en person gör som han gör och inte hur han/hon ser ut. Både miljöbeskrivningar och personbeskrivningar kan ibland vara viktiga för konflikten

17 Gestaltning Att med bildspråk eller liknelser snarare än med
ord beskriva något. Ger en fylligare och intressantare text. Går utmärkt att kombinera med inre monolog. ”Han knöt näven i byxfickan och bet ihop käkarna. Varför måste det alltid bli så här?” Jämför med en beskrivning ”Han var arg och undrade varför det alltid blev så här”

18 Inre monolog att skriva vad någon tänker
Personen ”talar för sig själv” och vi får redan på vad han/hon tänker, tycker och känner. Ger oss en klarare bild av vem personen egentligen är ”Om man är någonstans bland folk och någon plötsligt rusar fram för att hjälpa till blir man jättegenerad och säger nejdå det gick bra. Varför gör man så?”

19 Att skriva en egen novell Planera din novell
Vilken konflikt ska novellen kretsa kring? Vilka personer ska vara med? Vilket berättarperspektiv ska du använda? Hur ska den börja? Vilken vändpunkt ska du ha? Hur ska den sluta? Vilken förändring ska huvudkaraktären genomgå?

20 Att skriva en egen novell Vad man bör tänka på
Början Får inte vara för lång, du måste fånga din läsare snabbt. Konflikten Vad ska hända och varför? Avslöja inte för tidigt varför något händer. Berättarperspektiv Vem ska berätta din historia? Han/hon eller jag? Eller en allvetande, utomstående berättare. Vändpunkt Någonstans i mitten av novellen bör en vändpunkt, något ”nytt”, komma Dialoger Berättar mycket om karaktärerna och deras relation till varandra. För berättelsen framåt. Tänk på att inte bara skriva vad dina personer säger till varandra utan även hur. Men använd dig sparsamt av dialoger. Vissa noveller kan dock vara skriva i ren dialogform, dvs bestå nästan enbart av en dialog. Slutet Bör till viss del återkopplas till början så att allt hänger ihop. Låt huvudpersonen genomgå någon slags förändring

21 Att skriva en egen novell Beskrivningar
Personerna vad heter de? hur ser de ut vilka egenskaper har de? hur brukar de klä sig hur bor de? Miljön hur ser det ut? hur luktar det? vilka ljud hör man? vad är typiskt för just din plats? Tänk på att allt detta inte måste eller ens bör vara med i själva texten. Ibland räcker det med ett litet ord för att ge mycket information om något eller någon. ”Parken var mörk och det luktade höst. Kalle borstade sanden från sina svarta jeans och muttrade surt innan han reste sig och gick vidare.”

22 Sammanfattning av några viktiga litterära begrepp
Handling – talar om vad det är som händer, själva händelseförloppet. Konflikt – talar om varför något händer. Ett problem, något som ska lösas. Perspektiv – synvinkel, varifrån man ”ser” det som händer. Berättare – den som berättar det som händer. Är inte samma sak som författaren. 1:a person – jag-form. 3:e person – han/hon-form. Huvudkaraktär – huvudperson Plantering – små ”ledtrådar” som läggs ut i början av novellen Skörd – då man ser hur allt hånger ihop, det man ”planterat” återkommer och får en förklaring Återblick – man får rdan på vad som hänt innan Parallelhandling – två/fler handlingar utspelar sig samtidigt, vävs samman på slutet Kronologisk – från början till slut Allvetande berättare – berättare som vet ”allt” och kan ”läsa andras tankar” Gestaltning – beskriv med bildspråk eller liknade Öppet slut – man vet ej hur det slutar, inte vem mördaren är, eller vem som får tjejen Novell – kortare berättelse

23 Jonas Karlsson Svensk skådespelare som också skriver noveller.
Har skrivit två novellsamlingar Det andra målet (2007) och Den perfekte vännen (2009)

24 Jonas skrivtips Han började skriva när han gick på gymnasiet. Mest dagbok och anteckningsböcker, men även dikter. Skrev mest när han var arg eller ledsen Får sin inspiration från en händelse eller tanke. Någonting som någon säger eller ett roligt ord. Det är viktigt att det känns roligt eller spännande för en själv, att man kan lära sig något av historien. Man skriver inte för att tillfredställa någon annan.

25 Cilla Naumann Författare född 1960. Skriver både för vuxna och
ungdomar. Hösten 2009 blev hennes andra bok Kulor i hjärtat nominerad till Augustpriset. Den består av 8 korta noveller om Tom som går på högstadiet. Den handlar om knäppa föräldrar, första kyssen, saker som är farliga och otäcka.

26 Cillas skrivtips Började skriva när hon fick sitt första barn
Hämtade inspiration från sina dagböcker som hon skrev som ung och från böcker hon läst. Novellen kan också utgå från en bild eller något hon sett. Språket är viktigt, hur man vill att texten ska låta. Vem handlar det om? Är personen ung eller gammal, man eller kvinna? Språket får inte bli för tillgjort eller konstigt, inte heller för talspråkligt.

27 Stig Dagerman Levde 1923-1954 Jobbade som journalist
Hans första roman var Ormen Skrev romaner, noveller dikter och tidningsartiklar Att döda ett barn skrevs 1948 som en del i en trafiksäkerhetskampanj

28 Edgar Allan Poe Amerikansk författare och poet Levde 1809-1849
Skräckens mästare som skrev berättelser om mystiska händelser, mord och deckargåtor. Känd för bland annat Korpen, Den svarta katten och Morden på Rue Morgue

29 Tage Danielsson Levde mellan 1928 och 1985 Samarbetade ofta med
Hasse Alfredsson Sysslade med film, teater och skrev berättelser och texter av olika slag Var även politiskt engagerad inom socialdemokratin Skrev Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton 1964 som blev tecknad film 1975