Rose-Marie Nylander Utredare, Enheten för kunskapsöversikter

En presentation över ämnet: "Rose-Marie Nylander Utredare, Enheten för kunskapsöversikter"— Presentationens avskrift:

1 Rose-Marie Nylander Utredare, Enheten för kunskapsöversikter
Socialstyrelsen Hej! Mitt namn är Rose-Marie Nylander och jag kommer från Socialstyrelsen, där jag jobbar som utredare på enheten för kunskapsöversikter. Jag är här idag för att berätta om ett regeringsuppdrag som jag ansvarade för när det gäller effekter av insatser för att förhindra vårdnadstvister.

2 Regeringsuppdrag 2010 Syfte
”... sammanställa kunskap om metoder för att ge stöd till konfliktlösning vid vårdnadstvister och lämna förslag till fortsatt arbete inom området” Syfte Att öka kunskapen om olika insatsers effekter så att beslutsfattare och personal får tillgång till bästa tillgängliga kunskap om detta 2010 fick Socialstyrelsen i uppdrag att ”sammanställa kunskap om metoder för att ge stöd till konfliktlösning vid vårdnadstvister och lämna förslag till fortsatt arbete inom området”. Syftet med arbetet var att öka kunskapen om olika insatsers effekter så att beslutsfattare och personal får tillgång till bästa tillgängliga kunskap om den här frågan.

3 Genomförande i två steg
Kartlägga nationell och internationell forskning (systematisk kartläggning) Värdera insatsernas effekter (systematisk översikt) Uppdraget genomfördes i två steg: att kartlägga den nationella och internationella forskningen kring insatser med det här syftet (systematisk kartläggning) om det fanns några utvärderingar av insatser också värdera effekterna för berörda (systematisk översikt)

4 1. Kartläggning av forskningen
Litteratursökning Litteraturdatabaser, referenslistor, kontakter med nationella och internationella forskare på området Krav på kunskapsunderlaget Insatser för att förebygga/minska konflikter mellan föräldrar Utvärderingar med jämförelsegrupp Genomförde det vi kallar en systematisk kartläggning av forskningen på området. Det görs genom att man gör omfattande sökningar i litteraturdatabaser, man studerar det andra har skrivit publicerat ex genom referenslistor i olika publikationer och man kontaktar forskare på området. För att något skulle bedömas som intressant för kartläggningen ställdes vissa krav på underlaget: insatsen som beskrivs skulle ha som syfte att förebygga eller minska konflikter mellan föräldrar när det gäller vårdnad, boende eller umgänge. det handlar inte om generella arbetssätt eller så utan särskilda insatser eller metoder som är beskrivna på ett sånt sätt att det går att återupprepa. insatserna skulle vara utvärderade i en jämförelse med en annan grupp som inte fått insatsen eller fått annan insats.

5 Resultat av kartläggningen
Litteratursökningen underlag 19 utvärderingar som uppfyllde uppsatta krav Två utvärderade insatser – medling och föräldrautbildning Sökarbetet innebar att drygt referenser eller underlag påträffades. Vi gick igenom dem alla och många sorterades bort. Anledningen var att det inte alls handlade om de insatser vi eftersökte, att det inte handlade om den typen av utvärdering som vi var ute efter. 19 utvärderingar uppfyllde de krav vi satt upp. Det handlade om utvärderingar av insatserna medling och föräldrautbildning till föräldrar som ska eller har separerat. Det handlar uteslutande om amerikanska studier, ingen är genomförd i Sverige.

6 2. Systematisk översikt Värdera insatsernas effekter
Evidensgradering (enligt GRADE-metodik) Den inledande kartläggningen av litteraturen på området visade att det fanns ett kunskapsunderlag som skulle kunna ligga till grund för att också försöka dra slutsatser om de båda utvärderade insatsernas effekter för de inblandade. Det beslutades om att genomföra en systematisk kartläggning för att bedöma effekterna av insatserna, det vi kallar att göra en evidensgradering av kunskapsunderlaget. Det genomförs med en metodik som grundar sig på ett system för evidensgradering (GRADE) som används både inom Socialstyrelsen och andra myndigheter, både nationellt och internationellt. Jag tänker inte gå in på detaljerna kring det. Men det handlar om att bedöma de beskrivna effekterna och hur tillförlitliga resultaten är utifrån olika felkällor som kan förekomma när man gör utvärderingar.

7 Resultat av översikten
Indikationer om att insatserna har goda resultat, inget som talar för att det är skadligt. Begränsad kunskapsunderlag. Det behövs fler studier av god kvalitet för att kunna göra en säkrare bedömning av effekter! Brist på svenska studier. Det behövs ett utvecklingsarbete på området! Studierna indikerar vid en ytligare kontroll att det resultaten av dem är goda. När man granskar underlaget grundligare enligt vår metodik visar det sig att underlaget är begränsat när det gäller att uttala sig om de verkliga effekterna av insatserna föräldrautbildning och familjemedling och att vi istället vet mycket lite om resultaten. Resultaten från de här studierna bygger utvärderingar genomförda av insatser i USA och för att få någon relevans måste det relateras till det arbete som görs i Sverige idag. Det råder total brist på utvärderingar av det arbete som görs i Sverige idag, bland annat de samarbetssamtal som alla kommuner idag erbjuder. Slutsatsen från Socialstyrelsen är att det inte finns någon robust forskning för att uttala oss om effekter av insatser som ges till för att förebygga och minska konflikter och tvister.

8 Påbörja ett utvecklingsarbete
Utveckla metodiken för samarbetssamtalen - vad de ska innehålla och hur de ska genomföras! Följ upp förändring för föräldrar och barn! Vi vet idag mycket lite om de samarbetssamtal som ges i Sverige idag, både vad gäller vad de innehåller och vilket resultatet är för föräldrar och barn. Det är angeläget att utveckla en standardiserad metodik som används för samarbetssamtalen och komma överens om vad de ska innehålla och hur de ska genomföras. man skulle kunna se det utifrån ett rättighetsperspektiv. Att man får samarbetssamtal som ser lika ut, bygger på samma teori osv var än man bor i landet. Ett första steg på vägen skulle kunna vara att i den egna kommunen komma starta ett utvecklingsarbete och formalisera vad samtalen ska innehålla och hur de ska genomföras. Med några enkla mått skulle man sedan kunna följa upp förändring för de inbladade. Mät innan och följ upp efter! hur det ser ut för föräldrar och barn innan och efter man genomgått samarbetssamtal. Det är inte bara viktigt att veta om insatserna förebygger och minskar konflikter mellan föräldrarna utan om förändringen i förlängningen verkligen är till barnets bästa!