En sektorsövergripande biogasstrategi

En presentation över ämnet: "En sektorsövergripande biogasstrategi"— Presentationens avskrift:

1 En sektorsövergripande biogasstrategi
Nanna Wikholm Naturvårdsverket Klimatavdelningen Energi- och transportenheten Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2 Om uppdraget Energimyndigheten fick i uppdrag av regeringen att utveckla en sektorsövergripande biogasstrategi tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket Rapporterades till regeringen 31 augusti efter ett års arbete Långsiktig strategi - föreslå åtgärder som på lång och kort sikt ökar användningen av biogas Gemensam plattform för framtida utvecklingen vad avser produktion, distribution och användning av biogas i Sverige + totalt sett inte påverka statens utgifter, utan rymmas inom befintliga anslag. Inte stora nya bidragsystem. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

3 Forts…… Olika sektorers insatser ska samverka och inriktas mot gemensamt formulerade prioriteringar om användning, system etc. som sammantaget bidrar mest samhällsekonomiskt till de redan fastslagna politiska målen Särskilt ska beaktas kostnads- och energieffektivitet, transportsektorns fossilberoende, miljömålen, utvecklingen av relevanta initiativ inom EU och internationellt samt svensk industris konkurrenskraft Förslagen får totalt sett inte påverka statens utgifter, utan rymmas inom befintliga anslag Utredningen har avgränsat sig till biogas från rötning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4 Naturvårdsverket och biogasen
Bra för flera av de svenska miljökvalitetsmålen – men all biogas inte lika bra, fokusera för att få ut mest miljönytta Ansvar för avfallspolitik – God bebyggd miljö Ansvar för klimatpolitik och övriga miljömål t.ex. Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft Hanterat stödsystem – Klimp, LIP, pumpbidrag - som givit över 1 miljard kronor till biogas under en 10-årsperiod Energimyndigheten – ansvar för hållbart energisystem och nu 170 miljoner kronor till teknikutveckling för biogas Jordbruksverket – levande landsbygd, rötning av stallgödsel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

5 Värdekedjan och samhällsnyttan
Lönsamhet och samhällsnytta högst för avfall i tätorter Lönsamhet och samhällsnytta lägst för odlade biogasgrödor Samhällsnyttan är kopplad till produktion och inte användning Ekonomin generellt bättre för kraftvärme än för drivmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

6 Biogas från rötning av avloppsslam
Stora strömmar som kan nå låga kostnader Relativt väl utbyggt, men bl.a. optimering kan ge ökad produktion Ytterligare miljöfördelar, utöver bioenergi, i minskade metanutsläpp och kretslopp av växtnäringsämnen, som dock försvåras av föroreningar Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

7 Biogas från rötning av biologiskt avfall, såsom matavfall, avfall från livsmedelsindustri
De mest attraktiva substraten redan ianspråktagna Matavfall kan öka ett antal hundra GWh Möjliggör kretslopp av växtnäringsämnen – öka drivkrafter för detta Övergång från kompostering och ökad utsortering av matavfall Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8 Biogas från rötning av stallgödsel
Stora miljöfördelar med minskade metanutsläpp, mer bioenergi och möjligheter till minskat växtnäringsläckage Låg lönsamhet Förslag på nytt stöd i storleksordningen 20 öre/kWh Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

9 Biogas från rötning av odlade grödor och växtodlingsräster
Miljöfördelar som annan bioenergi Låg lönsamhet på grund av höga kostnader för odling och transporter Samrötning med t.ex. stallgödsel kan öka utbyten Justering i stöd till vallodling - även för biogasproduktion Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11 Lönsamheten kan förbättras genom
Ökat värde på rötresten Uppströmsarbete för renare rötrest Forskning på förädling till attraktiv produkt Ekonomiska incitament för återföring före mineralgödsel Fortsatt certifiering Samrötning Samarbete mellan aktörerna Driftoptimering Bättre tillgång till marknad (el- ,gas- och fjärrvärmenät) Teknikutveckling Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12 Användning av biogas Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

13 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

14 Slutsatser om användning av biogas
Biogas i fordon har en fördel i stadsmiljö på grund av minskade utsläpp av partiklar men i övrigt inga tydliga miljö- och klimatfördelar mot användning för el- och värmeproduktion Biogas som drivmedel gör störst miljönytta då den används i tung trafik i stadsmiljö. Den lämpar sig särskilt till bussflottor i innerstadstrafik som har en jämn och hög efterfrågan på bränsle, där alternativet är diesel och där hälsoeffekterna av minskade partikelutsläpp är störst På större anläggningar för biogasproduktion bör uppgradering till drivmedel av biogasen prioriteras framför annan användning, där uppgradering är ekonomiskt försvarbart Volymerna biogas i närtid är alltför små för att motivera storskaliga satsningar på gasledningar och distributionssystem Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

15 Slutsatser En fördubblad produktion möjlig, 3-4 TWh
Kommuner uppmanas att utnyttja sina potentialer Särskilda stödåtgärder för glesbygd (främst stallgödsel) Samverkan och effektivisering nödvändig Biogas som drivmedel bör prioriteras till tunga fordon För ytterligare ökning krävs Småskalig teknik för glesbygd Nya substrat, ny teknik Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

16 Ladda ner hela rapporten här
Tack! Ladda ner hela rapporten här Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency