Om våld i nära relationer

En presentation över ämnet: "Om våld i nära relationer"— Presentationens avskrift:

1 Om våld i nära relationer
Utsätts äldre kvinnor och män för våld och övergrepp? Utsätts funktionsnedsatta kvinnor och män för våld och övergrepp? Vad vet vi om omfattningen och dess konsekvenser?

2 Ja, de blir utsatta eller har blivit utsatta
Precis lika mycket eller till och med mer än andra. Med ökat beroende och behov av stöd från andra – risken för att utsättas ökar. Flera har tidiga erfarenheter av våld som inte har uppmärksammats Begreppet ”nära relation” kan vara vidgat

3 Fokus på särskilt utsatta/utsatthet, regeringen har definierat särskilt sårbara grupper
Kvinnor med funktionshinder Kvinnor med missbruk Med annan etnisk bakgrund Utsatta för hedersrelaterat våld Hbt-personer Äldre kvinnor

4 Nära relation – vad kan det vara?
Make eller maka Barn och barnbarn Andra släktingar och vänner som ger stöd Assistent eller anhörigvårdare God man Medboende på särskilt boende Andra på daglig verksamhet Osv……..

5 Vad är våld och övergrepp?
Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs inom ett förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person. Världshälsoorganisationen (WHO) 2002 Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller att avstå från att göra något den vill.” Per Isdal, Alternativ til Vold

6 Våld i nära relation mot kvinnor
Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet / ... /Mäns våld är en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter. Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 1993

7 Former av våld i nära relation
Psykiskt våld – ex verbala kränkningar, isolering, kontroll, ekonomiskt beroende, förstöra ägodelar, hot, skambeläggande, gester, metodisk nedtryckning Fysiskt våld - ex kasta saker, knuffa, hålla fast, dra i håret, nypa, slå, skaka, strypgrepp, sparka, vapenhot, tvångsmata Försummelse- ex medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, sakna hjälpmedel, försvåra vardagen Ekonomiskt utnyttjande - ex stöld av pengar eller ägodelar, utpressning, kontroll, utnyttjande, påtvungna ändringar testamente, god man överskrider befogenheter Sexuellt våld - ex tvingas utföra eller delta i sexuella aktiviteter som man inte vill ha del i, sexuella beröringar, sexuellt kränkande språk

8 Våldet ser olika ut Män Kvinnor Utsätts av andra män Utsätts av män Utsätts utomhus Utsätts inomhus Utsätts av okänd Utsätts av känd Våld en gång Upprepat våld

9 Olika grupper av kvinnor
Kontexten olika Drabbar olika Konsekvenserna olika Olika behov av stöd och hjälp Beroende av stöd ökar risk för att bli utsatt för våld, både för kvinnor och män

10 Så hur vanligt är våldet?
Slagen dam kvinnor Våld: Fysiskt våld, sexuellt våld, hot 46 % upplevt våld efter fyllda 15 år 22 % kvinnor år gamla hade utsatts för våld under det senaste året. 30 % utanför en sexuell relation 11 % från nuvarande partner 35 % från tidigare partner

11 Ofrid – om våld mot äldre, drygt 1100 svarat
16 % av kvinnorna har utsatts för våld/övergrepp efter sin 65-årsdag (13 % av männen), vanligast av partner eller fd partner. 19 % av de omsorgsbehövande kvinnorna har utsatts för försummelse. Nästan enbart kvinnor har utsatts för sexualiserat våld Tre gånger så många kvinnor än män har trauman efter utsatthet före 65 år och lider av en bestående rädsla. Sjukdom, hög ålder och funktionshinder ökar risken för våld och övergrepp Kvinnornas hälsa försämras mer än männens av utsatthet. 75 % våldsutsatta kvinnor, 40 % män har aldrig sökt hjälp.

12 Finsk studie om våld mot äldre kvinnor 2010
1700 kvinnor över 60 år tillfrågade En fjärdedel utsatta för våld under det senaste året, vanligast med psykiskt våld 5 % utsatta för sexuella trakasserier eller våld I de flesta fallen är förövaren den egna partnern. Få kvinnor berättat, oftast p.g.a skamkänslor Våldet hade fått stora konsekvenser, både fysiskt och psykiskt

13 Handu 2007 mäns våld mot kvinnor med fysisk funktionsnedsättning – drygt 1000 svar
En tredjedel varit utsatta för våld, hot eller sexuella trakasserier Hälften av dessa ha fått skador av händelserna Mer än hälften har trakasserats sexuellt av en man de inte känner 20 procent har utsatts för sexuellt våld efter sin 15 års-dag 20 procent bor eller har bott med den man som utsatt dem för våld

14 Omfattning – psyk. funktionsnedsatta
RSMH SLAGEN DAM • 70 procent under livet • Ingen uppgift • 54 procent före 16 år • 31 procent före 15 år • 63 procent efter 16 år • 46 procent efter 15 år • 31% under senaste året • 12 % under senaste året Majoriteten kopplar nuvarande psykiska ohälsa till våldet RSMH Bengtsson-Tops Vi är många 2004

15 Våld mot kvinnor med måttlig eller lindrig utvecklingsstörning, 156 svar
En tredjedel blivit slagna innan de fyllt 15 En av fem tvingats till sex innan de fyllt 15 år En tredjedel utsatta för våld efter att ha fyllt 15 år Sex av tio blivit utsatta för sexuella trakasserier En av tio blivit våldtagen av en man utan att ha ett förhållande med mannen. En av fyra har våldförts av en pojkvän Tre av fyra som sammanlevt med en man har blivit utsatt för våld i relationen. En fjärdedel av kvinnorna som nu sammanbor har blivit utsatta i den relationen

16 Äldre kvinnor, Stockholms län 2012
För äldre kvinnor stora brister när det gäller kompetens och möjlighet att få rätt stöd. Personalen har mött våld, men inte haft metoder. Äldre kvinnor till äldreboende för skydd Några äldre hade varit på kvinnojour för samtalsstöd

17 Kvinnor med funktionsnedsättning, Stockholms län 2012
Stora brister när det gäller kompetens och möjlighet att få rätt stöd. Saknas metoder för stödsamtal och för anpassade boendeformer En förminskande/förlåtande inställning Inom socialpsykiatrin finns verktyg – men inte specifika frågor om våld i nära relation.

18 Samverkan Saknas internt och externt
Saknas strukturer för samverkan både övergripande och på individnivå. Skyller vi på varandra? Haninge ett gott exempel!

19 Samverkan Våldsutsatta kommer till olika myndigheter –
Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter Polisen Socialtjänstens olika verksamheter Skola/förskola Kyrkan Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Ideella organisationer – t ex kvinnojourer och BOJ Det är inte ovanligt att en person har haft upprepade kontakter med flera innan det uppdagas att personen är utsatt för våld.

20 Samverkan förutsättningar
Tre S Styrning – att ledningen prioriterar, ger mandat, resurser, för vad som ska samverkas kring, vilka som ska samverka, hur man utvärderar etc. Struktur – klargöra syfte och målgrupp, tydliga riktlinjer, avtal och handlingsplaner. Samverkansgrupp på övergripandel nivå. Regler för samverkan på individnivå Samsyn – gemensam problemförståelse och kunskapsbas om våldets konsekvenser. Tillit och förståelse för samverkanspartners arbetssätt. Uppmärksamma resultat och goda exempel

21 Behöver alla samverka? Ett exempel på samhällets styrning:
Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 4 kap. Samverkan 5 § Socialtjänst och LSS De processer där samverkan behövs ska identifieras för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer.

22 Forts SOSFS 2011:9 6 § Hälso- och sjukvård
De processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada ska identifieras. Det ska framgå hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter

23 Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2009:22 ska styra socialtjänsten
Utgångspunkt för socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor: - Se till att metoder för stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa kunskapen om våldsutsattas behov och vad som ger bäst resultat.

24 Utgångspunkt forts. I råden anges särskilda behov på grund av - ålder - etnicitet - sexuell läggning funktionsnedsättning missbruk och beroende

25 Nämndens ansvar: bör ha handlingsplan för:
Kartläggning av omfattning av våld Information Samverkan, internt och externt Skyddade personuppgifter Nämndens ansvar för andra utförare av socialtjänst, t ex ideella organisationer

26 Nämndens ansvar: Kompetens
All personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör få fortlöpande kompetens inom området Den som handlägger ärenden där våld ingår bör ha socionomexamen

27 I alla ärenden där våld ingår bör nämnden utreda:
- Kvinnans behov av stöd och hjälp Våldets karaktär och omfattning Risker för att kvinnan ska utsättas för nytt våld Kvinnans nätverk Vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort och lång sikt Om något barn bevittnat våldet

28 Insatser Råd och stöd Hjälp med kontakt med andra myndigheter, t ex polis och skatteverket Förmedling av kontakter med t ex frivilligorganisationer och andra aktörer Hjälp att skaffa en ny bostad Ekonomiskt bistånd (ändrat allmänt råd SOSFS 2009:23)

29 Samverkan, ett vinnande koncept
Individnivå, exempel Den våldsutsatta kan få rätt stöd och insatser så fort som möjligt Kan innebära tidig upptäckt Våldsutövaren kan få stöd att ändra sitt beteende så fort som möjligt På samhällsnivå, exempel Minskar risken för konsekvenser som fordrar stora insatser Minskar risken för dubbelarbete Minskar handläggningstiden för resp. organisation

30 ”Nu när jag vet vad jag ska göra – då vågar jag fråga!”