Perspektiv på Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen

En presentation över ämnet: "Perspektiv på Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen"— Presentationens avskrift:

1 Perspektiv på Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
Lena Sommestad, landshövding Halland Tacka för den här dagen – en sällsynt möjlighet att sätta vårt arbete på Lst i ett större, globalt sammanhang. Viktigt – att utbyta erfarenheter och se hur vi, på regional nivå, kan bidra till gemensamma mål.

2 Agenda 2030 – ett nytt globalt sammanhang
Integrerad agenda för miljö och utveckling Gemensam utvecklingsagenda för Nord och Syd – i en globaliserad värld med minskad fattigdom, växande miljöhot och nya ekonomiska stormakter All utveckling måste vara hållbar utveckling – mot en ny syn på välstånd och tillväxt Steg framåt för god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter - Nord / Syd: en tudelad värld; vi rika ska bistå de fattiga; de behöver en bistånds- och utvecklingspolitik; inte vi. Vi är i grunden olika och världen är tudelad. Idag --- alltfler fattiga länder utvecklas ekonomiskt allt snabbare, medan rika länder stagnerar – våra utmaningar blir gemensamma. Vi måste enas om ett gemensamt koncept – och även vi i de rika länderna måste tänka igenom vår utvecklingsmodell i grunden. All utveckling måste vara hållbar utveckling. Två utvecklingsstrategier i konkurrens; tillväxt att fördela eller tillväxt/ utveckling med hållbarhet som grund? Ett av de viktiga besluten i Johannesburg; all utveckling ska vara hållbar utveckling (konflikt miljökonventioner/ handelskonventioner). Fortsatt kamp! Människor och miljö: redan 1972 lyftes de sociala dimensionerna i miljöpolitiken – men först med Agenda 2030 har det skapats en helt integrerad agenda. - Steg framåt för mänskliga rättigheter /jämlikhet / jämställdhet / anständiga arbetsvillkor. Vad krävs av ett samhälle för att genomföra agendan? Man kan tala om att hållbarhetsagendan har en ekonomisk och en demokratisk sida/ miljö och hållbar ekonomisk och social utveckling handlar i hög grad om att hantera samhällsekomin på ett hållbar sätt Men hållbarhet har också en etisk, demokratisk sida --- utan den är framgång långsiktigt inte möjlig.

3 Från Stockholm 1972 till New York 2015 – en historisk process mot samsyn i breddad agenda

4 Det första steget – miljökonferens i Stockholm 1972
Svenskt initiativ, FN:s första miljökonferens Tillväxtens gränser… … och hur bekämpar vi miljöförstöring i en värld av fattigdom? EN tudelad värld, Nord möter Syd

5 Från grön diplomati mot hållbarhet som politisk idé
Our Common Future, 1987 Riokonferensen, ”Earth Summit”, Rio de Janeiro 1992 Handlingsplan Agenda 21 Millenniemålen, 2000 Världstoppmötet för hållbar utveckling, Johannesburg 2002 Rio+20, Rio de Janeiro 2012 Grön diplomati – ett nytt slags diplomati, som i högre grad än tidigare krävde en breddad ansats --- vetenskap, NGO;er, gemensamma globala utmaningar snarare än klassisk maktpolitik Gro – def hållbar utveckling, men också – jämlikhet, att människan måste vara i centrum för vår uppmärksamhet Rio – klimatkonvention, konvention om biologisk mångfald, Agenda 21 – MAJOR GROUPS. Svensk mobilisering inte minst i kommunerna. Millenniemålen – FN-process, Kofi Annan, tydliga mål med biståndsfokus Världstoppmötet – förde Rio-processen vidare; viktigast: konflikt mellan två utvecklingskoncept / fri handel eller hållbarhet. Miljökonventioner eller handelsregler – vad ska gå först? Program för hållbar produktion och konsumtion – ett tydligt steg mot att skärpa kraven på industriländerna i fråga om hållbar industrialisering Rio+20 – Inte så stora förväntningar, inte så konkreta resultat – men en vändpunkt. Det viktiga – början på en process;

6 Hur greppar vi Agenda2030 – mängden mål och ett integrerat synsätt?
Agenda 2013 har en enorm bredd – målen delvis vaga. ”Alla ska få det bra överallt”. Viktigt att se --- bredden, ett resultat av en konsensusinr

7 Prioritera kunskap om hållbarhet som idé – People, Planet, Prosperity
Hållbar utveckling är en revolution i tankesätt och strategier; det ger inspiration och kraft att utmana och förändra Hur blir hållbarheten norm? Prioritera idé, strategi /vetenskaplig, politiskt/ då kan vi också tillämpa hållbarhetens principer på många fält, och tänka och göra rätt ”Revolution i tänkesätt”; Varje stor samhällsomvandling har burits fram av ny kunskap - en ny kunskap som väcker engagemang både därför att den skapar ny insikt om hur världen fungerar, och därför att den ger hopp om att förändring är möjlig. För att gå från ord till handling --- lagstiftning, prisincitament, information räcker en bit, men det behövs också ett engagemang som bärs av individers övertygelse om att handling är rätt och nödvändig Hållbar utveckling --- ett helt nytt tänkesätt; ett nytt ”mindset”. Utmanar starka, rådande föreställningar om hur välstånd och framgång skapas. För att uppnå hållbar utveckling måste vi prioritera rätt och annorlunda i många situationer;

8 Lyft fram bärande principer:
Värna jämlikhet, ansvar för kommande generationer Prioritera resursbasen, för att säkra långsiktigt välstånd - människor, miljö, social tillit Mät framsteg på rätt sätt! Samverka i demokrati, fred, partnerskap Lyft bärande principer --- berätta om dem! SÄTT KONTRAST – varför kan det vara svårt att tänka rätt? Exempel – marknadsekonomins kortsiktiga effektivitetsjakt – klassiskt, utarmar människor, miljö. Fokus på kollektiva, icke-monetära resurser. Jämlikhet – kommande generationer; två aspekter av solidaritet Resursbasen – en teori om ekonomisk utveckling

9 Var finns utmaningarna i Agenda 2030, för Sverige - och för länsstyrelserna?
Skapa engagemang och mobilisera – med rätt mått på framsteg Tappa inte den svenska ledarrollen! Utveckla samverkan – sociala mål och miljömål Sätt rättighetsperspektivet i politiskt, socialt och ekologiskt sammanhang Värna tilliten till förvaltning och demokrati! 1) Svenska

10 Agenda 2030 – ett gemensamt ansvar
Gemensamt ansvar! Som chef för ´Länsstyrelsen – ser att vi har en viktigt roll att vara en drivande aktör för regeringens politik för hållbar utveckling, men också att leva upp till viktiga mål i agendan – som målet om en god förvaltning. Ytterst – ansvar för att värna och bygga förtroende för demokratin.

11