Kunskapsstyrning för bästa möjliga vård

En presentation över ämnet: "Kunskapsstyrning för bästa möjliga vård"— Presentationens avskrift:

1 Kunskapsstyrning för bästa möjliga vård
Dagens satsningar och morgondagens utmaningar

2 Kunskap gör skillnad Identifiering av insatsområde: Minska HbA1c över 70 Framtagande av behandlingsstrategier Regional prioritering VGR valde typ 1 diabetes Lokala handlingsplaner Resultat: Från 24 % till 16 % på 8 månader Skaraborg: kostat kr – sparat 7,5 miljoner

3 ”Sverige bäst på att kvalitetsstyra vården”
April 2012

4 Postkodlotteriet? 2012, Primärvård
HbA1c>73 mmol/mol Procent 14 Gotland 13 Västerbotten 12 Västernorrland Västmanland Örebro 11 Värmland SLL Dalarna Norrbotten 10 Jämtland Kalmar Gävleborg Kronoberg Uppsala Blekinge 9 VGR Skåne 8 Sörmland Halland Jönköping 7 Östergötland 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Blodtryck >150 mm Hg* Procent Not För Jämtland, Värmland och Västerbotten föreligger sannolikt metodproblem för HbA1c . * Andel patienter med har ett blodtryck över 150/80 mm Hg Källa: Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2013, Health Navigator-analys

5 Definition Kunskapsstyrning
Kunskapsstyrning består av alla styr- och ledningsprocesser som bidrar till att etablera och utveckla en evidensbaserad praktik, d v s som: Genomför och använder bästa tillgängliga kunskap i verksamheten. Skapar och upprätthåller en ändamålsenlig infrastruktur för skapande, utveckling och värdering av kunskap.

6 Samspel i en ökad kunskapsstyrning
Analysera resultat Sätta mål Förbättringsarbete Patientens behov i centrum Efterfråga stöd Sprida goda erfarenheter Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Makro- Nationell nivå Landstings-gemensamma nätverk, NSK, SKL Redovisa vårdenheters resultat Stimulera jämförelser Återkoppla resultat till vårdenheterna Använda resultaten i kvalitetsdialog Skapa riktlinjer och beslutsstöd Bygga strukturer Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter: Nationella kunskapsunderlag Indikatorer för god vård Kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

7 Kunskapsstyrning på olika nivåer
Mikro Meso Makro Kunskaps-underlag Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Sakkunnig-strukturer HTA Programråd och kompetensgrupper Mätsystem Utdata i realtid Fråga efter resultat Ersättnings- system Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Stöd till förbättring Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Utvecklingsenheter Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer Här är mer konkret uppdelar på de ”tre benen” och vad vi exempelvis gör på nationell nivå för att möte mikrosystemets behov

8 Vilka berörs av kunskapsstyrning?
De olika yrkesgrupperna Beslutsfattare inom staten, huvudmännen och privata vårdgivare Verksamhetsansvariga chefer Administrativ ledning Politisk ledning Patienten/brukaren/medborgaren Patienten rätt till: rätt till självbestämmande och behöver utifrån tillgänglig kunskap kunna värdera olika alternativ för behandling och/eller effekter av sin livsstil

9 Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning (NSK)
Regiongrupp startade 2005 NSK 2007 representanter från regioner och myndigheter NSKs Kommunala sjukvården, socialtjänst

10 Medlemmar - NSK Sjukvårdsregionerna SKL Socialstyrelsen SBU TLV
Läkemedelsverket Folkhälsomyndigheten Läkaresällskapet Sjuksköterskeföreningen

11 NSK roll Formell struktur för samverkan
Representation, mandat, spridning, kommuner Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning Regionföreträdarna tog fram modell för programråd för att möta de behov man såg

12 NSK region Ledningsgrupp för programområden Spridning av goda exempel
Sjukvårdsregionerna samverkar för en effektivare kunskapsstyrning Ledningsgrupp för programområden Spridning av goda exempel Rapporterar till hälso-och sjukvårdsdirektörsnätverket

13 Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning
Programområden Hjärta/Kärl Endoktrina/ metabola Lungsjukdomar Psykisk hälsa Cancer RCC 25 Nationella arbetsgrupper Nationella programråd NPR Stroke Värd Stockholm/Gotland NPR Diabetes Värd Sydöstra NPR Astma och KOL Värd Uppsala/Örebro NPR ADHD (under etablering) Expertgrupper Expertgrupper Expertgrupper NPR Barn och ungdom (under etablering) NPR Depression och ångest (under etablering) Nationella kompetensgrupper NKG Nationella Biobanksrådet NKG Strama, Värd Norra NKG Internetbaserat stöd och behandling, Värd SKL SKL har inom ramen för tidigare överenskommelser med staten NSK består av experter inom ett visst sjukdomsområde och representanter för professionen, patientföreningar och kvalitetsregister. NSK etablerades 2008 och är ledningsgrupp för NPR. Nationella programråd. Syftet med programråden är att samverka nationellt för att sprida och tillämpa kunskapsstöd i vården, bland annat utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Programråden har bland annat identifierat förbättringsområden och föreslagit olika insatser (exempel från astma/KOL?). (Inom ramen för programrådet för diabetes har SKL identifierat ett antal framgångsfaktorer för en effektiv och framgångsrik diabetesvård och tagit fram behandlingsstrategier och vårdprogram för verksamheterna. )  Under 2014 har SKL etablerat programråd för astma/KOL. NKG Primärvård, Expertgrupp ”Uppföljning” NKG Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvård NKG Sällsynta diagnoser (under utredning) Nationella uppdrag Långvarig smärta under utredning Behandlingsrekommendationer barnsjukvård (under utredning)

14 Vem bestämmer? HSD bestämmer områden och godkänner årlig budget
Regionrepresentanterna i NSK är ledningsgrupp Nominerar experter Fastställer medlemmarna i råden Godkänner verksamhetsplaner Bereder det som HSD behöver besluta Landsting och regioner är värdar för de olika programråden Landsting och regioner väljer hur, när och vad som sedan används lokalt

15 Varför nationella programråd?
Ökade krav på en mer jämlik vård. Snabb kunskapsutveckling Infrastruktur för en sammanhållen kunskapsstyrning och samordning. Huvudmännen behöver nyttja resurser mer effektivt

16 Programråden Sluta gapet mellan bästa tillgängliga kunskap och praxis
Genombrottsprojekt Kvalitetsregister Strategier för effektivisering – från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Målet: bästa möjliga vård varje gång

17 Vad ska de göra? Bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan
Omvärldsbevaktning Identifiera oönskade variationer, Identifiera behov Kartläggningar Utarbeta gemensamma kunskapsstöd Bidra till konsensusutlåtande Specifika uppdrag inom sitt område

18 SKL:s roll Stödja landsting och kommuner
Överenskommelse med staten 2015: Insatser för kunskapsstöd och uppföljning inom hälso- och sjukvården Utbyta erfarenheter av att rigga kunskapsstyrningsorganisationerna Testa programrådsstruktur

19 Nationella kompetensgrupper-vägledande kriterier
Verka på nationell nivå Tydligt beskriven nomineringsprocess Relevant interprofessionell samverkan i kompetensgruppen Patientmedverkan Geografisk spridning Tydligt uppdrag och syfte Utgöra viktig kunskapsaktör ( huvudmännen avgör)

20 Nationella kompetensgrupper-arbete och processer
Uppdragen ska ske utifrån ett kvalitetssäkrat arbetssätt En kvalitetssäkrad modell för framtagande av underlag (exempelvis kunskapsunderlag) Arbetet ska utgå från en behovskartläggning Verksamhetsplan upprättas för innevarande år

21 Nationellt programråd diabetes: Insatsområden
Utgångspunkten – Hur ser det ut? Bästa möjliga? Nationell behandlingsstrategi (typ 1, typ 2 och barn) Grupputbildningsmaterial Äldre och diabetes Webutbildning Benchmarkstudie – Framgångsfaktorer

22 Stroke och Astma/KOL Insatser som stödjer de nationella riktlinjerna och bästa tillgängliga vård Nära samarbete med myndigheterna Benchmark och framgångsfaktorer Från regionalt till nationellt i så stor utsträckning som möjligt Skapa delaktighet för professionerna och patientföreningar

23 Kontaktuppgifter Bodil Klintberg, samordnare, Tony Holm, projektledare, Anna Gunterberg, administratör, Ingela Rundström, kommunikatör,