Konvertera OL karta steg för steg för Mtb-O

En presentation över ämnet: "Konvertera OL karta steg för steg för Mtb-O"— Presentationens avskrift:

1 Konvertera OL karta steg för steg för Mtb-O

2 Innehåll. Förord. Förbereda OL-karta för konvertering.
Förbereda rekognosering fil. Anvisningar för rekognosering. Digitalisering Skapa kartfiler i olika skalor. Utskrift. Faktorer som styr utskrifts kvalitét.

3 Förord. Detta är ett levande dokument och kommer att uppdateras med jämna mellanrum. Senaste uppdateringen Är det något du saknar eller om du vet bättre sätt att jobba på eller om du hittar fel i manualen hör av dej till Bo Herdersson på mail: För att förenkla arbetsprocessen och underlätta för klubbar att konvertera sin orienteringskarta till en mountainbikeorienteringskarta enligt gällande MTBO norm har SOFT tagit fram den här steg för steg manualen. Manualen ska också bidra till att MTBO kartorna i Sverige får en jämn och hög kvalitet genom att de som konverterar kartor gör en likvärdig tolkning av MTBO normen. Den här steg för steg manualen bygger på användning av kartritningsprogramvaran OCAD men det går givetvis även att använda andra liknande verktyg för konverteringen.

4 Om MTBO Cykel och orienteringsförmågan skall testas på ett sådant sätt att orienteringsförmågan utgör det avgörande momentet. Den tävlande skall genomföra banan cyklande, bärande eller ledande sin cykel. Att cykla utanför stigar och vägar är normalt inte tillåtet, utan arrangörens medgivande. Med termen tävlande menas en individ antingen man/kvinna eller lag.

5 Förbered kartfilen som ska konverteras.
Öppna en kopia av kartfilen som ska konverteras. Rensa den från oanvända kartecken och färger. Genom att göra detta minskas jobbet med konverteringen.

6 Rensa teckenuppsättning.
Öppna rullmenyn symboler. Gå till, välj och ta: oanvända. Nu är alla oanvända tecken markerade i teckenuppsättningen. Öppna rullmenyn symboler gå till: ta bort. Nu är alla oanvända tecken borta från teckenuppsättningen. Bild på nästa sida.

7 Teckenuppsättning före och efter rensning.

8 Rensa färgtabellen från oanvända färger.
Öppna rullmenyn karta välj: färger. Klicka på : ta bort ej använda. Bild på nästa sida.

9 Färgtabell före rensning.

10 Färgtabell efter rensning.

11 Spara ner filen med namn och dagens datum.
Spara OL kartfilen. Spara ner filen med namn och dagens datum. Nu är filen som ska konverteras klar för konvertering

12 Sammanslagning av flera kartor
Det är inte ovanligt att man slår samman två eller flera OL-kartor när man ska göra en MTBO-karta. Innan man gör det bör man rensa teckenuppsättning och färgtabeller som beskrivs under: förbereda fil som ska konverteras. Samtliga kartor som ska slås samman bör ha identiska teckenuppsättningar. Man måste också se till att det inte blir någon överlappning i skarvarna.

13 Förbered rek filen i skala 1:15 000.
Öppna en ny OCAD fil. Välj teckenuppsättning ISMTBOM2010 1: ocd eller en egen i skala 1:15 000 Gå till menyraden välj karta. Välj Ange skala och referenssystem i rullmenyn. Markera mark-koordinater. Klicka på knappen, välj. Välj Sverige och referenssystem. Klicka OK Bild på nästa sida.

14

15 Importera kartfilen som ska konverteras.
Öppna rullmenyn arkiv välj : Importera Leta upp kartfilen som du förberett för konvertering. Markera : Använd mark-koordinater, importera symboler och färger och placera färger i botten av färgtabellen. Klicka på OK Bild på nästa sida.

16

17 Spara ner filen med namn och dagens datum.
Rekfil. Spara ner filen med namn och dagens datum. Nu är en fil som ska användas för rek. Klar.

18 Börja reka eller fortsätta konverteringen?
Börjar du reka nu är det lätt att lägga in förändringar i kartbilden då du har en detaljerad karta att följa. Vill man få en uppfattning om hur färdig karta kommer att se ut kan man vid provutskrift dölja de tecken som inte ska vara med på färdig karta. Man kan välja att konvertera alla tecken som ska vara med på färdig karta utom stigarna. Stigarna är bra att ha som stöd under reken. Det tecken som inte ska vara med på färdig karta döljs vid provutskrift. Då får man en utskrift som ser exakt ut som färdig karta och det är fortfarande lätt att lägga in förändringar i kartbilden. (Detta är den metod som jag tycker fungerar bäst, Bo Herdersson.) Gör man hela konverteringen innan rek blir det svårare att lägga in förändringar i kartbilden.

19 MTBO normen För sporten MTBO krävs en speciell kartnorm som skiljer sig mot kartnormen för orienteringslöpning. Kartnormens syfte är att i första hand visa för de tävlande de olika stigarnas karaktär utifrån ett åkbarhets perspektiv. Kartnormen framhäver dessa stigar tydligare genom att tona ner andra symboler. Som till exempel: svarta symboler på en orienteringslöpningskarta förutom stigarna är nedtonade till 70% svart på en MTBO karta. Den Internationella MTBO normen: Det här skiljer sig från orienteringslöpningsnormen: Allt svart förutom stigar visas med 70% svart All tätskog (grönområden) visas med 30% grön Undervegetation (grönraster) redovisas ej Stigarna redovisas enligt åkbarhet och inte tydlighet Kanter kring oframkomliga sankmarker och vattendrag visas med 100% blått Meridianer visas med 100% blått Beståndsgräser och tydlig begränsningslinjer redovisas ej OBS! Om området innehåller mycket av en viss sorts punktsymbol tex stenar, branter, blockterräng, gruvhål, grävda gropar, punkhöjder etc. kan dessa utelämnas om de ej är en viktig del för den tävlandes kartläsning

20 Nya och äldre kartnormer.
I kommande bilder hänvisas till nummer på karttecken. De med normal stil är från ISOM2000 och de med fet är ISOM2017 och kursiva är MTBO normen.

21 Konvertera ytor. Alla grönområden ska byta symbol till 406 (ljusgrönt)
Gör så här: Välj en grön nyans i teckenuppsättning som ska konverteras. Rita en liten yta av den på en tom yta t.ex. bredvid kartbilden. Aktivera den. Välj 406 ( ljusgrönt) i MTBO teckenuppsättningen. Välj: byt symbol (för alla objekt med motsvarande symbol), i verktygsraden. Klicka OK. Byt 415, 412 odlad mark till 401 öppen lättlöpt mark på samma sätt.

22 Konvertera svarta tecken.
Alla svarta tecken ska byta till grått. (70% svart) Utom stigar och vägar. Principen är densamma som för ytor. Gör så här: välj tecknet i teckenuppsättningen som ska bytas. Rita det bredvid kartbilden. Välj tecknet som ni ska byta till i teckenuppsättningen. Välj: byt symbol (för alla objekt med motsvarande symbol), i verktygsraden. Klicka OK.

23 Konvertera kantlinjer och meridianer till blå färg.
Använd samma metod som för de andra svarta tecknen dessa är: Opasserbart vattendrag med svart konturlinje 304, 304, till 304, opasserbart vattendrag med blå konturlinje. Svart konturlinje sjö till blå konturlinje sjö. Svart meridian 601, 601, till blå meridian, 601.

24 OCAD12 För den som har OCAD12 eller senare finns det en funktion under rullmenyn karta : konvertering av symboluppsättning. Med hjälp av denna gör man en CRT-fil som gör konverteringen automatiskt. Men även här krävs samma efterarbeten som beskrivits tidigare.

25 Gör så här. Öppna kartan som ska konverteras
Välj: konvertering av symboluppsättning i rullmenyn , karta. Då öppnas fönstret med CRT-filen. Till vänster har du teckenuppsättningen för aktuell karta.

26 Gör så här. Om man vill använda någon annan teckenuppsättning än de som OCAD erbjuder måste den kopieras in i mappen där OCAD har sina teckenuppsättningar.

27 OCADs mapp för teckenuppsättningar med egen uppsättning inlagd.

28 CRT-fil

29 Gör så här. När man valt teckenuppsättning dyker det upp ett antal tecken i den högra raden. Några rutor är troligen tomma och rödmarkerade. Valet av tecknen som visas i den högra raden styrs av vilka teckennummer tecknen i den vänstra raden har. Har man inte rätt nummer på något tecknen i den vänstra raden kommer antingen inget eller fel tecken att visas i den högra raden. När man klickar i den röda rutan kommer de tecken fram som är möjliga att välja. Välj det tecken som du vil byta det tecken du har till vänster till. Eftersom det automatiska valet av tecken kan bli fel måste även dessa kontrolleras.

30 Val av tecken.

31 Se upp med! De tecken som inte finns i den teckenuppsättning man valt kan man inte direkt ersätta med hjälp av CRT-filen. Dessa måste läggas in på kartan för hand. Ta en kopia av den gamla kartfilen och lägg som bakgrundsfil till den nya kartan så går det för det mesta bra att se vilka fel som finns.

32 Terrängkännedom. Det är en fördel att ha terrängkännedom innan man börjar reka. Cykla därför runt i kartområdet med hjälp av befintlig orienteringskarta tills ni har en uppfattning om standarden på stignätet.

33 Materiel vid rek. I huvudsak finns det två metoder för rekognosering, digital eller analog. Vilken metod man väljer har ingen betydelse för slutresultatet. Resultatet styrs av hur noggrann och kunnig man är! Digitala lösningar kräver en investering som kan vara större eller mindre. Man behöver en digital utrustning som går att använda i fält och den kan kosta allt mellan ett par tusenlappar upp till kr. En analog lösning är billig men kräver mer tid. Här behövs bara några pennor, ritbräda och vattenbeständigt material att rita på.

34 Digital lösning. Du behöver någon form av dator som är anpassad för att användas utomhus. Datorn ska kunna ta emot GPS signaler. GPS mottagare som ger så bra precision som möjligt. Ska du jobba långa arbetspass är det bekvämt att ha någon form av bäranordning för datorn.

35 Analog lösning. Du behövs några pennor, gärna i olika färger
En ritbräda. Vattenbeständigt material att rita på. En kompass om du ska lägga in nya saker på kartan. En grundkarta med kartfilens rutnät för att kunna passa in grundkartan i OCAD.

36 Klassning av stigar och vägar.
Vägar och stigar klassas efter två parametrar. Cykelbarhet, som mäts i procent av den fart som man kan hålla när inget annat hindrar än den egna kapaciteten. Bredd, över och under 1,5m. Över 1,5m räknar man med att det går att mötas utan att sänka farten. Under 1,5m är detta inte möjligt.

37 100% Över 1,5m. Asfalterad väg eller mycket bra grusväg.
Möte kan ske utan fartsänkning. Här är det endaste cyklistens kapacitet som bestämmer farten.

38 75 – 100% Över 1,5m. Grusväg. Möte kan ske utan fartsänkning.
Underlaget kan minska farten något. Det kan t.ex. vara gropar, sten eller löst grus .

39 75 – 100% Under 1,5m. En riktigt bra stig, t.ex. preparerat motionsspår. Möte kan inte ske utan fartsänkning. Underlaget kan minska farten något. Det kan t.ex. vara gropar, sten eller löst grus.

40 Diskutera I sociala medier förs en diskussion om man ska använda dubbeldragen väg med brun fyllning eller heldragen svart. Argumentet för att använda svart är att den syns bättre och vid trånga lägen är lite smalare. När det är riktigt trångt förekommer det även att den smala svarta heldragna vägen används. Hur tycker ni att det bör vara?

41 50 – 75 % Över 1,5m. Dålig skogsbilsväg, bra stig.
Möte kan ske utan fartsänkning. Underlaget minskar farten t.ex. gropar, rötter, sten eller löst underlag.

42 50 – 75 % Under 1,5m. Bra stig. Möte kan inte ske utan fartsänkning.
Underlaget minskar farten t.ex. gropar, rötter, sten eller löst underlag. Knixigheten kan också påverka farten.

43 25 – 50% Över 1,5m. Stig. Möte kan ske utan fartsänkning.
En mindre erfaren cyklist kan tvingas leda cykeln vissa bitar. Underlaget minskar avsevärt farten. Det kan vara t.ex. gropar, rötter, sten eller löst underlag.

44 25 – 50% Under 1,5m. Stig. Möte kan inte ske utan fartsänkning.
En mindre erfaren cyklist kan tvingas leda cykeln vissa bitar. Underlaget minskar avsevärt farten. Det kan vara t.ex. gropar, rötter, sten eller löst underlag. Knixigheten kan också påverka farten.

45 Max 25% Över 1,5m. Stig. Möte kan ske utan fartsänkning.
En erfaren cyklist kan tvingas leda cykeln vissa bitar. En mindre erfaren cyklist kan tvingas leda cykeln hela sträckan. Underlaget minskar avsevärt farten. Det kan vara t.ex. gropar, rötter, sten eller löst underlag.

46 Max 25% Under 1,5m. Stig. Möte kan inte ske utan fartsänkning.
En erfaren cyklist kan tvingas leda cykeln vissa bitar. En mindre erfaren cyklist kan tvingas leda cykeln hela sträckan. Underlaget minskar avsevärt farten. Det kan vara t.ex. gropar, rötter, sten eller löst underlag.

47 Kupering Vilken hänsyn ska tas till kuperingen vid bedömningen av framkomlighet? Denna fråga har inget givet svar! En stig där underlaget är något hindrande utför kan utan att egentligen vara speciellt brant vara helt omöjlig att cykla uppför. Som kartritare får man göra en bedömning som så bra som möjligt visar framkomligheten på dessa avsnitt. Här vilar ett mycket stort ansvar på banläggare och bankontrollanter så att inte sådana här avsnitt av en bana blir avgörande för resultatet på en tävling.

48 Att fundera över. Stigar klassas ju i procent av vad man kan cykla på ett underlag där det endast är cyklistens förmåga som bestämmer hastigheten. Om dessa procenttal ska följas fullt ut innebär det att på vissa kartor skulle det inte finnas några stigar som betecknades med under 25%,”prick stigar”. Inom OL kan detta jämföras med framkomlighets redovisningen (grönt). Även här har kartnormen procentsattser för att klassificera framkomligheten. I praktiken följs dessa regler väldigt dåligt. Skulle de följas fullt ut skulle OL- kartorna innehålla betydligt mindre grönt. Om detta skulle överföras till MTBO skulle det innebära att i princip alla kartor skulle innehålla ”prickstigar” och att man seden delar upp de andra tecknen upp till 100%. Detta har inget stöd i kartnormen men på våra kartor ser man båda ritsätten. SOFTs MTBO grupp anser att vi ska rita efter procentsatserna som är reglerade i normen. Vi ska alltså följa normen och inget annat. Det är alltså fullt möjligt att en MTBO karta inte innehåller några prickstigar.

49 Cykelbara områden. På MTBO kartor har vi tre sätt att markera ytor förutom de bruna som är tillåtna att cykla på. Dessa karttecken finns inte i nuvarande kartnorm men får användas på försök tills vidare. Nedan ser ni exempel på orange yta som företrädesvis används för ytor som annars skulle varit gula. Rutnätet och den punktade ytan används för områden med så många stigar att det inte går att redovisa. Det prickade tecknet är vanligast.

50 Violetta tecken. På MTBO kartor använder vi violetta tecken både i kart och banläggningsfilen. Tecknen nedan ska ligga i kartfilen och endast där. Den violetta färgen för dessa ska täcka alla andra tecken. Den ska alltså ligga överst i färgtabellen. Att man valt att lägga dessa tecken i kartfilen beror på att de ska skaleras på samma sätt som kartan. Däremot ska tecken för banorna vara lika stora oavsett kartskala.

51 Passerbart hinder. Ett farligt hinder kan t.ex. vara en trädstam, dike, vägbom eller vattenhål.

52 Att fundera över. På följande bild ser ni ett hinder i form av en ca. 40cm hög stenkant. Om det inte varit för stenbitarna som ligger nedanför så skulle det vara fullt möjligt för en duktig cyklist att ta sig nerför hindret. Uppför är det dock helt omöjligt att passera. Hinder av den här typen ska markeras med violett tvärstreck. Åt ena hållet går det inte att passera och åt andra hållet är det farligt att passera även om det kan gå.

53 Passerbart hinder?

54 Förbjuden väg. Kort sträcka som är förbjuden att passera.
Opasserbart hinder och som är fröbjudet att passera även om det går att runda. Detta tecken kan även användas för att förtydliga att en stig inte ansluter till en annan stig eller väg. (Övre krysset i bilden nedan.)

55 Förbjuden väg. Längre sträcka av en väg eller stig som är förbjuden att cykla på.

56 Förbjuden väg. När man har två vägar som går parallellt är det viktigt att det syns tydligt om det är tillåtet att cykla på en av dem och inte på den andra.

57 De vanligaste felkällorna vid konvertering.
Kantlinjer Mellanrum mellan tecken. Formriktighet i korsningar och förgreningar. Styrpunkter Felanvända tecken.

58 Felanvända tecken. Det är inte ovanligt att kartritare är kreativa när det gäller att hitta lösningar när inte kartnormen ger möjlighet att rita tecken som man önskar. Ett vanligt knep är att använda ett tecken till något som det inte är avsett för. Vanligast är detta när det gäller linjeobjekt och det allra vanligaste är tydlig begränsningslinje men det finns flera. Sjökontur som kantlinje. Denna blir blå när den konverteras. Andra tecken faller bort helt vid konvertering. Det gäller alltså att vara väldigt uppmärksam på vad som händer med kartan vid konverteringen.

59 De vanligaste felkällorna vid konvertering.
Kantlinjer När OL-karta ritas är det inte ovanligt att begränsningslinje för asfaltyta=501 felaktigt ritas med 415=exakt begränsningslinje för öppen mark eller att 415 används runt asfaltytor i stället för 501.

60 Vid konvertering händer då lätt att
Kantlinjer  Vid konvertering händer då lätt att Begränsningslinjer vid asfaltytor ”tappas bort” när man tar bort 415 runt 401. Begränsningslinjer runt 401 som ritats med 501 ”blir kvar” när 501 konverteras till 529.

61 De vanligaste felkällorna vid konvertering.
Tecken med fel nummer. Fel nummer på ett tecken kan ge helt fel tecken vid konvertering. Detta gäller speciellt vid automatisk konvertering.

62 De vanligaste felkällorna vid konvertering.
För smala dubbeldragna vägar. Många kartor med bebyggelse innehåller egentillverkade för smala dubbeldragna vägar. Dessa ska bytas till den smalaste tillåtna dubbeldragna vägen. När man konverterar kommunalt material innehåller dessa ofta för smala dubbeldragna vägar. Dessa ska bytas till den minsta tillåtna dubbeldragna vägen.

63 Finjustera digitaliseringen.
Klipp linjer som stör väsentliga saker i kartbilden. Sätt in styr och hörnpunkter. Flytta tecken som ligger för tätt. Finjustera formriktigheten.

64 Styra strecklängd på stigar.
När du ställer in , minst 0 mellanrum, kommer det hända att du måste komma upp till längden av två streck innan du får ett mellanrum och du slipper nedanstående fenomen. Detta problem är störst vid punktad stig. Inställning 1 Inställning 0

65 Styra strecklängd på stigar.
Högerklicka på ett stigtecken i teckenuppsättningen då öppnas en rullmeny där du väljer redigera. Här väljer du avstånd. Minst 0 mellanrum / symboler.

66 Styra strecklängd på stigar.
När man löser ett problem är det inte ovanligt att det skapas ett annat  Bilden till vänster har inställnigen 0. Den till höger har inställningen 1. De tre översta är cykelbarhet 25-50%. Den nedersta är 50-75%. Hur ska man kunna se skillnad? De här problemen uppstår bara vid korta stigar och kan därför tyckas litet men det finns! De flesta problemen kan lösas med inställning 0 och om man tycker det är nödvändigt genom att klippa mellanrummet själv.

67 Styra strecklängd på stigar.
Kortaste streckade spår ska innehålla minst två streck på prick stigen om möjligt vara tre.

68 Styrpunkter. Sätt in styrpunkter för att få tydliga stigförgreninger och korsningar.

69 Efter inlagda styrpunkter.

70 Styrpunkter och hörnpunkter.
Vid stigar 0 – 25% (prickstigar) är det ofta lämpligt att använda hörnpunkter. Styrpunkter låser ett segment så att det blir lika långt på båda sidor. Hörnpunkter gör att man får ett dubbelt så långt stigsegment som är lika långt på båda sidor. För att få en tydlig korsning får man ibland kombinera dessa båda. Nedan till väster ser ni ett exempel före redigering till höger efter redigering.

71 Styrpunkter och hörnpunkter.
Genom att sätta in två styrpunkter på samma segment kan man styra hur långt segmentet blir. ( Höger förgrening. ) Till vänster hörnpunkt som ger dubbel längd på segmentet.

72 Styrpunkter och hörnpunkter.
Genom att sätta in en styrpunkt på avslutande segment på en stig kan man styra längden på segmentet.

73 Mellanrum mellan tecken.
Se till att ha tillräckliga mellanrum mellan tecken med samma färg. Även tecken som ligger för nära stigarna måste flyttas. Minsta avstånd bör vara 0,15 mm i skala 1:15 000

74 Mellanrum mellan tecken.
Öka mellanrummen mellan tecken med samma färg om de ”flyter” ihop. Före Efter

75 Klipp och flytta tecken som stör väsentliga saker i kartbilden.
Klipp linjer som stör väsentliga saker i kartbilden. Till vänster oklippt kraftledning. Till höger klippt.

76 Klipp och flytta tecken som stör väsentliga saker i kartbilden.
Flytta tecken som stör väsentliga saker i kartbilden. Till vänster staket, stenmur och hus som ligger för nära stigen. Till höger har detta justerats.

77 Formriktighet i korsningar och förgreningar.
Det är mycket viktigt att korsningar och förgreningar är formriktigt ritade. De tävlande ska kunna både läsa in sig och välja rätt stig utifrån utseendet på en korsning/förgrening. När man direktkonverterar kan man få effekten att det blir svårt att se exakt hur en korsning/förgrening ser ut. Om man inte är noggrann vid inläggning av nya stigar kan samma problem uppstå. Dessa problem löser man med att framhäva korsningen/förgreningens utseende. Bild på nästa sida.

78 Formriktighet i korsningar och förgreningar.
Den översta bilden illustrerar hur det inte får se ut när verkligheten är som den nedre bilden visar den undre bilden.

79 Formriktighet på stigkrökar.
Det är viktigt att stigkrökar som är tydliga i naturen också är det på kartan. De tävlande ska både kunna läsa in sig och se hur långt de kommit utifrån krökar på stigarna. När man direktkonverterar kan man få effekten att det blir svårt att se exakt hur en stig kröker. Om man inte är noggrann vid inläggning av nya stigar kan samma problem uppstå. Dessa problem löser man med att framhäva krökarnas utseende. Bild på nästa sida.

80 Formriktighet på stigkrökar.
Till vänster ser ni stigar som är ganska raka. Till höger har de krökar som finns överdrivits något för att de ska synas tydligt.

81 Provutskrifter under pågående rek.
Genom att dölja tecken kan man göra provutskrifter under rek för att se hur färdig karta kommer att se ut. Välj i teckenuppsättningen ett (eller flera genom att hålla ner Control) av det tecken som ska döljas. Klicka på rullmenyn Symboler och välj – Dölj symboler

82 Rensa kartan från tecken som inte ska vara med på färdig karta.
Ta bort alla grönraster. (407, 407 och 409, 409) Ta bort beståndsgränser. (416, 416) Ta bort exakt begränsningslinje. ( 414, 415) Innehåller kartan fler tecken som inte ska vara med tas även dessa bort.

83 Gör så här för att rensa kartan från de tecken som inte ska vara med.
Välj i teckenuppsättningen ett (eller flera genom att hålla ner Control) av det tecken som ska tas bort. Klicka på välj i menyraden, välj: Välj objekt via symboler. Nu är alla symboler som du valt i teckenuppsättningen valda. Tryck delete. Nu försvinner alla valda tecken från kartan.

84 Provutskrift av tävlingsskala.
Gör provutskrifter på en bra skrivare för att kontrollera läsbarheten av kartan. Gör eventuella nödvändiga justeringar.

85 Symbolstorlek för olika kartskalor
MTBO har två olika storlekar på kartecknen. En för och mindre. En annan för och större. Kartskala Symbolstorlek 1: Enl. normen för skala 1:15 000 1: Enl. normen för skala 1:15 000 1: x normen för skala 1:15 000 1: x normen för skala 1:15 000 1: x normen för skala 1:15 000

86 Gör två kopior av databasen, 15 och 10 000-del med rätt teckenstorlek.
Öppna databasen och gör en kopia av den. Gör en dubblett av kopian. Skalera om den till 1:10 000 Gör så här: gå till karta i menyraden. Välj, Skalera om karta i rullmenyn. Se till att rutan Förstora/förminska symboler är förbockad. Nu har ni två kopior med olika skalor ur delen gör ni 15 och dels kartor. Ur delen gör ni 10, och delskartor.

87 Utforma de olika utsnitten av databasen.
Markera utsnittet med en linje på filen med den rätta skala. Aktivera den. Gå till menyraden Karta. Välj, Exportera kartutsnit. Markera, Använd valt objekt. klicka OK. Välj var filen ska placeras och ge den ett namn och dagens datum. Klicka på spara.

88 Skalera om respektive utsnitt till den skala som de ska ha.
Öppna filen som ska skaleras om. Gå till menyraden välj karta, välj skalera om karta. Välj vilken skala filen ska ha. Se till att rutan, Förstors/förminska symboler är urbockad.

89 Utforma layout. När filen fått sin rätta skala är det dags att göra ramar och text som ligger utanför kartbilden.

90 Teckenstorlek i banfilen.
Tecknen i banfilen ska ha samma storlek oavsett vilken skalan är på kartan.

91 Förbered banfilen för inkopiering till kartfilen.
Banfilen ska under banläggningsarbetet vara i skala 1: När banläggningen är helt klar görs en kopia för varje kartskala som ska användas. Öppna filen som ska skaleras om. Gå till menyraden välj karta, välj skalera om karta. Välj vilken skala filen ska ha. Se till att rutan, Förstors/förminska symboler är urbockad.

92 Redigering av banfiler.
Efter som det är först nu som kart och banfiler har den slutliga skalan är det nu som man justerar kontrollsiffrornas placering, klipper ringar och sammanbindningslinjer. OBS! Det är mycket viktigt att man är noga med placeringen av kontrollsiffrorna så att de inte döljer väsentlig information i kartbilden. Kontrollringar och sammanbindningslinjer ska ligga under svart och brunt men måste också klippas för att det ska bli tillräckligt bra läsbarhet av kartbilden. Tänk på att inte klippa så mycket att det blir svårt att tyda banpåtrycket.

93 Klart för utskrift. Nu har du ban- och kartfiler som är klara att sända för utskrift. Det säkraste sättet att få bra utskrifter är att vända sig till en av Soft certifierad utskrivare. Detta bör man alltid göra för tävlingskartor.

94 Utskrift Ska du skriva ut själv återstår dock en del moment. Vill man ha bra utskrifter för träning följer här några råd. Ännu fler och utförligare råd finns på Softs hemsida under adress:

95 Koppla ihop banfil och karta.
När du skriver ut själv finns det flera olika arbetssätt. Från och med OCAD11 är det möjligt att skriva ut med den violetta färgen under svart och brunt direkt från banläggningsprojektet. Så kallat övertryck. Vilket alltid ska användas. Beskrivning på detta finner du på Softs hemsida under följande adress:

96 Koppla ihop banfil och karta.
Har du inte tillgång till senare version av OCAD än OCAD10 måste du importera bana för bana till tävlingskartan för att uppnå övertryck. Man kan också importera banorna till något annat program avsett för hantering av de filformat som OCAD kan leverera.

97 Faktorer som styr utskrift kvalitét.
Avgörande för om utskrifterna håller tillräckligt hög kvalité beror på tre faktorer: Inställningar i skrivare och program samt operatörens skicklighet Skrivarens prestanda Papperskvalitet

98 Papperskvalitet För MTBO är det allra bästa om man använder plastat papper. Då slipper man använda plastficka. Annars rekommenderas ett obestruket papper på 100 g/m2, t ex 4CC 100 g/m2. Ett bestruket papper ska absolut inte användas eftersom detta tappar färgen vid vikning.

99 Operatör och skrivarinställning.
Inställningar i skrivare och program samt operatörens skicklighet är det viktigaste för bra utskrifter. Inga skrivare, även om det är samma modell, ger exakt lika kopior. Därför måste varje skrivare ha sin egen inställning. Efter hand som en skrivare slits måste inställningarna ses över. Byte av färgtoner kan göra att det blir nödvändigt att ändra inställningar. Byte av fabrikat på färgtoner innebär att inställningarna måste ses över.

100 Skrivarens prestanda. Vid köp av en färglaserskrivare är det viktigt att den minst har den s k ”äkta” färgupplösningen 1200 DPI (dots per inch = pixlar per tum). Kontrollera noga, då det ofta är upplösningen för den svarta färgen som marknadsförs. Till exempel kan skrivaren marknadsföras som 2400 DPI eller 1200 DPI, men visa sig endast ha den upplösningen för den svarta färgen, medan den har så lite som 600 DPI för övriga färger. För att få ut högsta prestanda från din skrivare är valet av drivrutiner avgörande. En maskin kan ge mellan 600 och DPI beroende på vilka drivrutiner man använder.