En lyckad investering? Resursjobb och Extratjänster i Nässjö kommun

En presentation över ämnet: "En lyckad investering? Resursjobb och Extratjänster i Nässjö kommun"— Presentationens avskrift:

1 En lyckad investering? Resursjobb och Extratjänster i Nässjö kommun
- En lyckad investering? En socioekonomisk rapport i ett jämförande perspektiv

2 Bakgrund 6-dagarsutbildning med nationalekonomen Ingvar Nilsson 2017 Praktiskt arbete med socioekonomiska investeringskalkyler Nilsson & Wadeskogs kalkylprogram Bygger på 15 års strukturerad empirisk data av samhällskostnaderna vid olika typer av utanförskap

3 Hur bygger man en social investeringskalkyl?
Målgrupp, dvs målgruppsstatistik av reala kostnader för olika typer av utanförskap Effekter av jobb, försörjning och skatter Projektkostnader och förväntningar på projektet Kronologi, dvs händelser och effekter under kalkylperioden för gruppen vi lyckas etablera på arbetsmarknaden Vår databas Vår grund för socioekonomiska analyser utgörs av en strukturerad empirisk databas uppbyggd under 15 års arbete med att analysera olika former av utanförskap. Denna databas består av några hundra olika prisuppgifter för olika välfärdsinsatser kring människor i utanförskap samt kostnaderna för olika former av preventions- och rehabiliteringsinsatser. Databasen är sorterad utifrån den samhällstruktur vi idag har i form av olika myndigheter och andra aktörer (kommun, landsting, arbetsförmedling etc.) samt fördelad så att man kan titta på delar av myndighets insatspanorama (primärvård, psykiatri, ambulanssjukvård, akutsjukvård, beroendevård etc.) Denna databas och dess struktur utgör i regel grunden för den socioekonomiska analysen. Data för olika former av utanförskap Till följd av att vi under lång tid haft tillfälle att studera olika former av marginalisering och utanförskap haft tillfälle att bygga upp en kunskapsmassa kring olika former av rimligt representativa typfall eller typkarriärer av utanförskap. socioekonomi.se 5 Dessa kan för den vuxna målgruppen omfattade fenomen som ungdomsarbetslöshet, skuldsättning, missbruk, psykisk ohälsa, övervikt, långtidssjukskrivning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

4 Basfakta resursjobb och extratjänster
Resursjobb (max 1 år) 25 personer Lönekostnad           kr Social avgifter      kr Total lönekostnad  kr  Lönesubv. AF         kr Lönesubv. kommun  kr Del av tjänst för arbetskonsulent, SYV, praktiksamordnare AF kr Kommun kr Totalt kr Anställning inom kommunkoncernen Ja, efter 1 år Extratjänster (max 2 år) 50 person Lönekostnad kr Sociala avgifter kr Total lönekostnad kr Lönesubv. AF kr 1.0 praktiksamordnare samt del av tjänst för övriga funktioner på AME AF kr Kommun kr Totalt kr Anställningar inom kommunen via avtal med fackliga org. Nej Antal tjänster Finansiering/ Kostnader under anställning Personal-mässiga resurser AME Personal / verksamhets-kostnader Möjliga arb.giv Kval. till A-Kassa Resursjobb= Nystartsjobb i första hand, även särskilt anställningsstöd och i något lönebidrag

5 Hur byggde vi vår sociala investeringskalkyl?
Effekter av resursjobben avslutades 35 resursjobb i Nässjö 13 av dessa ledde till fortsatt anställning (37%) Många gånger innan resursjobbtiden var slut Enligt vår uppföljning är alla dessa personer kvar på arbetsmarknaden På sikt tror vi på bättre utfall för extratjänster utifrån en mer resursstark målgrupp. Långsiktigt hållbar slutsats Snittålder på 35 år och kalkyl som sträcker sig under de yrkesverksamma åren (35-64 år) 25 procent av resursjobben och extratjänster leder till arbete på den öppna arbetsmarknaden Spontanrehab beräknas till 20 % på resursjobb och 25 % på extratjänster

6 Vad kostar det att avstå?
En satsning på arbetsmarknadsanställningar En kortsiktig kostnad eller en långsiktig social investering? kr Kostnad för ett resursjobb 5,6 miljoner kr Kostnad för att avstå

7 Vad är samhällskostnaden för ett utanförskap på arbetsmarknaden?
Ung kvinna (ca 25år) kr/år Äldre kvinna (ca 40 år) kr/år Ung man (ca 25 år) kr/år Äldre man (ca 40 år) kr/år Man med psykisk ohälsa kr/år Kvinna med psykisk ohälsa kr/år Dessa kostnader är bara en del av vad samhället kan spara/vinna på rehabilitering. Dessutom tillkommer produktionsvinster och ökade skatteintäkter. Samhällets kostnader för personer i utanförskap består inte bara i de kända kostnaderna för försörjningen, typ a-kassa, försörjningsstöd och sjukpenning. Utanförskapet kostar samtidigt samhället enorma pengar i administration/handläggning, vård och omsorg, förlorad produktion mm. De flesta personer i långvarigt utanförskap har komplexa och/eller diffusa behov, som kräver insatser av många verksamheter samtidigt. Nilsson m fl talar om isbergseffekter, där försörjningen bara är den synliga toppen över ytan. Genomsnittskostnad i vår vägda målgrupp är kr/år 39 % av kostnaderna belastar den kommunala ekonomin

8 Nilssons baskalkylblad
Dessa kostnader är bara en del av vad samhället kan spara/vinna på rehabilitering. Dessutom tillkommer produktionsvinster och ökade skatteintäkter. Samhällets kostnader för personer i utanförskap består inte bara i de kända kostnaderna för försörjningen, typ a-kassa, försörjningsstöd och sjukpenning. Utanförskapet kostar samtidigt samhället enorma pengar i administration/handläggning, vård och omsorg, förlorad produktion mm. De flesta personer i långvarigt utanförskap har komplexa och/eller diffusa behov, som kräver insatser av många verksamheter samtidigt. Nilsson m fl talar om isbergseffekter, där försörjningen bara är den synliga toppen över ytan.

9 Resultatdiagram – resursjobb och extratjänster

10 Resursjobb – Långsiktig kostnadsbild för kommunen

11 Resursjobb – Resultat per aktör

12 Extratjänster - Långsiktig kostnadsbild för kommunen

13 Extratjänster - Resultat per aktör

14 Slutsatser i ett 30 årsperspektiv
Kommunen Kommunen är den aktör som har mest att vinna på arbetsmarknads-anställningar Kommunal vinst för resursjobb blir 10 miljoner vid positivt utfall på 25 % (5 personer) Kommunal vinst för extratjänster blir 13,5 miljoner vid positivt utfall på 25 % 9 personer) Snabbast räknas arbetet med extratjänster hem eftersom Arbetsförmedlingen tar största delen av projektkostnaderna (efter 2 år) Kommunen behöver fortsätta arbeta med resursjobb för dem som inte kvalificerar sig för extratjänster som ett sorts återkval när tidigare system inte lyckats Med resursjobb och extratjänster arbetar kommunen samhällsekonomiskt klokt i båda ändarna av utmaningen. Det tidiga utanförskapet förebyggs och förkortas samtidigt som vi avbryter det långvariga utanförskapet

15 Slutsatser i ett 30 årsperspektiv
Hela samhället Samhällsekonomisk klok investering redan vid låg andel positiva avslut Samhällsvinsten vid lyckat utfall på 25% är 35 miljoner för resursjobb Samhällsvinsten vid lyckat utfall på 25% är 56 miljoner för extratjänster Extratjänster är mest kostnadseffektivt för kommunen men samhällsvinsten/per lyckad anställning är större med resursjobb God investering för jämna ut klyftor mellan grupper, samt öka egenvärde och självkänsla hos individen God investering för att öka kommande generations integration och innanförskap

16 Jämförelse mellan modellerna

17 Jämförelse mellan modellerna

18 Jämförelse mellan modellerna

19 Jämförelse mellan modellerna