Öppna förskolans roll och uppdrag i familjecentrerat arbetssätt

En presentation över ämnet: "Öppna förskolans roll och uppdrag i familjecentrerat arbetssätt"— Presentationens avskrift:

1 Öppna förskolans roll och uppdrag i familjecentrerat arbetssätt
Workshop Öppna förskolans roll och uppdrag i familjecentrerat arbetssätt Välkomna! Presentation av oss De som arbetar som personal på ÖF reser sig upp De som är chefer på ÖF reser sig upp Koordinatorer frö FCA reser sig upp Annan? Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg Elisabeth Esdotter enhetschef Västra Göteborg Madeleine Högenberg koordinator Norra Hisingen

2 Upplägg av förmiddagen
Jämlikt Göteborg med film Familjecentrerat arbetssätt Styrande dokument Workshop i fyra kortare pass Fika ca 9.45 Avslut senast 12

3 Varför Jämlikt Göteborg?
Film Varför Jämlikt Göteborg?

4 Jämlikt Göteborg Forskning visar att; * Alla vinner på en mer jämlik stad * Minskade skillnader i livsvillkor och hälsa leder till ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. Det handlar om mänskliga rättigheter. En jämlik stad innebär inte att alla är lika. Att arbeta för jämlikhet är en investering. Målet kräver långsiktighet och uthållighet. Alla verksamheter är med och bidrar till att göra skillnad för ett Jämlikt Göteborg. Forskning visar att; * Alla vinner på en mer jämlik stad, inte bara enskilda områden eller grupper * Minskade skillnader i livsvillkor och hälsa leder till ökad sammanhållning, tillit och delaktighet i hela staden.

5 Fokusområden Ge varje barn en god start i livet
Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren Skapa förutsättningar för arbete Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Övergripande och strukturella förutsättningar Mobiliseringsfråga Staden där vi läser för våra barn För att minska skillnader i livsvillkor och hälsa - utvalda fokusområden som grundar sig i forskning. För vart och ett av de fyra fokusområdena finns en fokusledare och ett antal förslag på åtgärder. Fokusområde 1: Ge varje barn en god start i livet (0-6 år) Barn i Göteborg har goda uppväxtvillkor och en god hälsa jämfört med barn i andra städer i världen. Ändå finns det stora skillnader i hälsa mellan olika delar av staden och olika grupper, och det påverkar barnens möjligheter till en bra start i livet. Fokusområde 1 handlar att ge barn i åldern 0 till 6 år en god start i livet. Fokusledare: Katarina Othelius, stadsdelsdirektör Örgryte-Härlanda Fokusområde 2: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren (6-18 år) Även om villkoren för barns uppväxt är goda i Göteborg finns det skillnader i till exempel studieresultat, förutsättningar för lärande och deltagande i fritidsaktiviteter. Fokusområde 2 fokuserar på att barnen ska få goda förutsättningar genom skolåren. Fokusledare: Christer Samuelsson, stadsdelsdirektör Lundby Fokusområde 3: Skapa förutsättningar för arbete Genom att stärka människors förutsättningar att försörja sig och vara delaktiga i samhället är det också möjligt att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Fokusområde 3 handlar om att skapa förutsättningar för arbete för invånare i arbetsför ålder. Fokusledare: Jan Elftorp, förvaltningschef Arbetsmarknad och vuxenutbildning Fokusområde 4: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Den miljö vi lever i påverkar vår hälsa, våra liv och våra livsvillkor. En god samhällsplanering kan verka hälsofrämjande, medan en dålig kan påverka människors hälsa och samhällets sociala sammanhållning negativt. Fokusområde 4 gäller arbetet för utveckling av hälsofrämjande och hållbara miljöer. Fokusledare: Agneta Hammer, Stadsbyggnadsdirektör Stadsbyggnadskontoret

6 En god start i livet Prioriterade områden
Fortsatt satsning på utvecklat familjecentrerat arbetssätt och etablering av minst en familjecentral i varje stadsdel. Utveckla ett samordnat och lättillgängligt föräldraskapsstöd för alla. Stärka förskolans strategiska roll för att minska skillnader i barns levnadsvillkor. Minska konsekvenserna av barnfattigdom och långvarigt försörjningsstöd.　

7 Familjecentrerat arbete – i en stadsdel

8 Familjecentrerat arbetssätt
Insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Familjerna eller den unge ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Samarbetet och samordningen mellan stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn, ungdomar och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Samverkan där verksamheterna sätter barn-, ungdoms- och familjeperspektivet främst.

9 Familjecentrerat arbetssätt
Hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara. Barnets/den unges bästa sätts i främsta rummet. Vårdnadshavarna ses som barnets/ den unges viktigaste resurser. Det sociala nätverket runt barnet/den unge ses som viktig resurs för den unge. Arbetssättet anpassas utifrån barnet/den unges mognadsgrad.

10 Familjecentrerat arbetssätt
Barnet/den unge ses som en kompetent och resursstark individ Barnet/den unge har rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem Samtidigt som barnet/den unge ska behandlas som mer sårbara än vuxna och vid behov får tillgång till skydd och stöd. Ett begrepp som utgår från mänskliga rättigheter istället för att bara utgå från behov - syfte att komma åt de grundorsaker som skapar utsatthet för människor. Barn som rättighetsbärare

11 Familjecentral med lokala arenor skapar förutsättningar för utveckling
Familjecentral, öppen förskola, bibliotek och bemannade utflyktslekplatser arenor för det samlade föräldraskapsstödet Staden där vi läser för våra barn Tandvårdens förebyggande insatser - Tandvården har fem halvtidstjänster för medverkan på FC för mest utsatta områden från 2017 Samverkan med ideella organisationer - Dialog påbörjad Ytterligare kunna utveckla samverkan förskola och BVC

12 Vi gör något, vi utvecklar mer…….
Minst en familjecentral med lokala arenor finns. Föräldrastöd erbjuds alla. Når ut med information. Låga trösklar in till familjecentralen och lokala arenor. Delaktighet av barn och vårdnadshavare är i fokus. Vårdnadshavarna tycker de kommer rätt med sina frågor. Fungerande tvärprofessionell samverkan finns - där verksamheterna känner till varandra och tidiga insatser kan göras. Gör något , gör mer gör bättre är en forskningsbaserad strategi som betyder att generella insatser ges till alla men i högre dos till dem med störst behov. Gör något, gör mer, gör bättre är tre insats nivåer som är ledstjärnan i hela stadens jämlikhetsarbete. Se sid 139 i den stora rapporten. I vår stad handlar det framförallt om att göra mer och göra bättre. Det vill säga att insatser som är kända för att ge resultat som på vissa håll redan genomförs i staden ska spridas till flera delar av staden. För att kunna påverka utvecklingen mot en mer jämlik stad behöver vi förstärka, förbättra och effektivisera arbetet ytterligare. I vissa fall även tänka nytt och göra annorlunda.

13 …..och tar avstamp för att göra bättre
Når dem med störst behov. Stödet erbjuds på fler arenor, på andra språk, annan tid på dagen, erbjuder barnpassning osv. Familjecentralen har kopplingen till andra arenor och bedriver uppsökande verksamhet, flexibelt arbetssätt Generella insatser ges till alla men i högre dos till dem med störst behov.

14 Familjecentrerat arbete – uppsökande

15 Familjecentraler Stadsdel Befintlig FC Planerad FC Askim/Frölunda/H
Frölunda - Trädet Östra Gbg Bergsjön Gamlestaden Norra Hisingen Tuve Planeras Västra Hisingen S Biskopsgården N Biskopsgården Angered Hjällbo Angered C Lövgärdet Västra Gbg Opaltorget Örgryte/Härlanda Munkebäck Majorna/Linné Sanna Centrum Krokslätt Lundby

16 Samverkan ska alltid leda till ett mervärde för barnet.

17 Öppna förskolans uppdrag
Utbildningsväsendet Skollagen

18 Annan pedagogisk verksamhet
Skollagen Annan pedagogisk verksamhet 25 kap. 3§

19 25 kap. 3§ En kommun får anordna öppen förskola som komplement till förskola och pedagogisk omsorg. Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de till barnen medföljande vuxna samtidigt som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap.

20 Övergripande krav på verksamheten 25 kap 6§ Utgångspunkter
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Var och en som verkar inom verksamheten ska främja de mänskliga rättigheterna och motverka alla former av kränkande behandling. Barnens bästa ska vara utgångspunkt.

21 Kvalitetskrav 25 kap 7 § strukturella faktorer
Utbildning och profession Lokaler Gruppen

22 Uppföljning och utvärdering SKA
En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera verksamheten

23 Skolverket Öppna fsk uppgift är att erbjuda barn en god pedagogisk gruppverksamhet i nära samarbete med de vuxna besökarna. Samtidigt får de vuxna möjlighet till kontakt och gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta. Den öppna fsk bör vara rolig och stimulerande för barnen och ta till vara deras nyfikenhet och lust att lära. Lek och skapande bör ges stort utrymme. Verksamheten bör utformas både efter barnens och de vuxna besökarnas behov.

24 familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler Göteborgs Stad
Styrdokument familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler Göteborgs Stad Satsningen på familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler är prioriterat i Göteborgs Stads budget 2017 Vägledning Göteborgs Stad + Västra Götlandsregionen Avsiktsförklaring Kommunstyrelsen + Hälso- och sjukvårdsnämnden Avtal per stadsdel Stadsdelsnämnder+ Hälso- och sjukvårdsnämnden Framtaget av styrgrupp på tjänstemannanivå. 22 juni 2016 Politiskt beslut på högsta nivå av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. 30 juni 2016 Avtal per familjecentral Aktörer som ingår i familjecentralen Vägledning för lokaler familjecentralen Politiskt beslut av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stads tio stadsdelsnämnder. Februari 2017 Strukturella förutsättningar Vägledning för familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler antagen Avsiktsförklaring utifrån Vägledningen antagen Lokala avtal mellan SDN och HSNG på G Implementering – förankring Nätverk för FCA NOSAM barn och unga med lokala arbetsgrupper genomförs Information, dialog och lokala workshops genomförs Avtal mellan hyresvärld och respektive verksamhet inom FC. Avtal tas fram för varje familjecentral.

25 Workshop Utse en samtalsledare vid varje bord:
HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Workshop Utse en samtalsledare vid varje bord: Se till att alla i gruppen kommer till tals Hålla tiden och hålla sig till ämnet Låt sekreteraren få några minuter i slutet av varje pass till att sammanfatta vad gruppen sagt Utse en sekreterare vid varje bord: Alla behöver inte tycka samma, för att det ska skrivas ned Sammanfatta kort i slutet av varje pass för gruppen Ibland muntlig sammanfattning för helgrupp

26 Varför ÖF ska ha en roll och uppdrag i FCA?
Workshop pass 1 Hur ser ni på; Varför ÖF ska ha en roll och uppdrag i FCA? Vad ser ni för vinster med FCA?

27 Workshop pass 2 Vad gör ÖF idag inom FCA som vi vill värna om? Vad behöver utvecklas när det gäller ÖF roll och arbetssätt inom FCA?

28 Workshop pass 3 Ser ni några farhågor när det gäller ÖF roll i FCA?

29 Workshop pass 4 Skiljer sig ÖF uppdrag om man är samlokaliserad i FC eller ej? I så fall på vilket sätt?

30 Avslutning Vad tar du med dig efter denna förmiddag – ett ord
Betyg 1-5 på helhetsintrycket av workshopen Synpunkter + och – Skrivs ner på post IT-lappar

31 Goteborg.se/jamlikt Twitter:@JamliktGoteborg KONTAKT