Smittvägar och basala hygienrutiner

En presentation över ämnet: "Smittvägar och basala hygienrutiner"— Presentationens avskrift:

1 Smittvägar och basala hygienrutiner

2

3

4 Smittämnen Bakterier Virus Svampar Parasiter

5 Bakterier Virus Smittämnen - kan behandlas med antibiotika
- kan inte behandlas med antibiotika,

6 Hudflora Tarmflora Mun/näsflora

7 Omgivningssmitta Smittämnen finns på kroppen, på ytor och golv.
Partiklar från oss hamnar i omgivningen vid rörelse, även från kläder och sängkläder. Smittämnena förs via händer eller föremål till mottaglig person. Den vanligaste smittvägen inom vården (även i samhället), personalhänder, personalkläder, toaletter, instrument.) Därför är det viktigt att ha rena händer när man ska arbeta med det som är sårbart!

8 MRB – Multiresistenta bakterier
MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa, multiresistenta bakterier

9

10 MRSA Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) är gula stafylokocker som är resistenta mot flertalet antibiotika. Vanligaste orsaken sårinfektioner. Infektioner med bakterieväxt i blodet och på hjärtklaffar är mycket allvarliga och förknippade med hög dödlighet. Gula stafylokocker kan också orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och infektion i skelett och leder. Om de basala hygienrutinerna inte fungerar och MRSA finns hos en patient på en vårdavdelning kan det lätt ske en smittspridning till andra patienter på avdelningen

11 Staphylococcus aureus: andel resistenta mot meticillin(MRSA) 2013

12 Barn misstänks dött av ovanliga bakterier
Ett för tidigt fött barn som har vårdats på Sahlgrenska misstänkt ha avlidit av multiresistenta bakterier, rapporterar SVT Nyheter Väst. Ytterligare fyra barn som är smittade av den högst ovanliga bakterien vårdas just nu på sjukhuset. – Det är ett allvarligt fenomen. Vi har tidigare varit förskonande från det här i Sverige, säger Björn Andersson, chefläkare SU i Göteborg

13 ESBL - Extended Spectrum Beta-Lactamase
Vanligast hos E-coli, Klebsiella men kan också hittas hos Enterobacter, Proteus, Pseudomonas och Salmonella. De resistenta bakterierna orsakar samma typer av infektioner som de känsliga bakterierna bl.a. urinvägsinfektioner, bukinfektioner och sepsis. Smittvägar Indirekt via händer, sjukvårdspersonal till sår, KAD mm, tarmbärarskap där diarré ger ökad kolonisation. Indirekt via föremål och ytor Kalkaneusfraktur

14

15 ESBL - Extended Spectrum Beta-Lactamase
Enzym Bärare av dessa bakterier behöver inte vara sjuka, men vid en infektion riskerar de att få dålig effekt av behandling med många viktiga antibiotika Medför resistens både mot de traditionella penicillinerna och de flesta cefalosporinerna I Sverige är ungefär 2-5 procent av friska människor bärare av ESBL-bildande bakterier i tarmen 2010 rapporterades 4912 fall av ESBL-bildande bakterier i Sverige varav 108 i Värmland Spridning genom förorenade livsmedel och vårdkontakter 2017 rapporterades fall, varav i Värmland 257 fall

16 VRE VancomycinResistent Enterococcus faecium / faecalis
Enterokocker – tarmbakterier. Normalflora! VRE =resistent mot flera antibiotika inklusive vancomycin Bärarskap kan kvarstå i månader – år Riskpatienter: immunsupprimerade Bakterien kan finnas kvar även om odling är negativ och dyka upp vid antibiotikabehandling Mycket svår att få bort ur sjukvårdsmiljö Berätta kort om VRE utbrottet 16

17

18 Vi får veta efteråt ……därför måste vi tänka före Alla är tänkbart smittade Alla är tänkbart mottagliga Enkla rutiner för alla personalkategorier

19 Semmelweis, Ignaz Philipp
Ignaz Philipp Semmelweis Semmelweis, Ignaz Philipp ”Aseptikens fader” Allgemeines Krankenhaus Wien – plats för 2000 patienter samt en av världens största förlossnings- avdelningar 1:a förlossningsavdelningen – utbildning av medicinstuderande 2:a förlossningsavdelningen – utbildning av barnmorskor 1:a förlossningsavdelningen – 13% av kvinnorna dog i barnsängsfeber 2:a förlossningsavdelningen – 3% av kvinnorna Aseptik betyder att bevara det rena rent. Ett aseptiskt handlande går ut på att hindra spridning av smittämnen Tomas Wilhelmsson, hygiensjuksköterska

20 1:a förlossningsavdelningen – utbildning av medicinstuderande
2:a förlossningsavdelningen – utbildning av barnmorskor Under åren 1840 till 1846 hade kvinnor eller 10 procent av de intagna dött i barnsängsfeber på första avdelningen. Men motsvarande siffra för andra avdelningen var endast 3 procent Tomas Wilhelmsson, hygiensjuksköterska

21 Smittvägar Kontaktsmitta • direkt från den som är smittad.
• indirekt via kontaminerade händer, kläder och föremål. Droppsmitta • hosta, nysning, kräkning ger droppar som når ögon och nässlemhinna inom en armslängds avstånd. Ex. Luftvägsinfektioner, influensa Luftburen smitta • intorkade droppkärnor från luftvägarna som sprids till luften och inhaleras. • hudpartiklar som sprids till luften vid stora sår- och hudinfektioner och vid skakning av textilier. Ex. vattkoppor, mässling, tuberkulos Tarmsmitta • smittämnen som utsöndras med tarminnehållet. Når munnen via händer, livsmedel och vatten. Ex. calici, salmonella, shigella, hepatit A, campylobacter Blodsmitta • smitta överförs via blod/blodprodukter/kroppsvätskor in i blod och kroppsvätskor hos en annan person. Ex. hepatit B, hepatit C, hiv Influensa ( kan även smitta vid direktkontakt), Mässling, TBC, Vattkoppor 21 21

22

23 Överlevnad på torra ytor
Bakterier E coli 1 tim – 16 mån Enterokocker 5 dgr – 4 mån Clostridium difficile 6 tim – 1mån Stafylococcus aureus 1 vecka - månader Virus Influensa virus dgr Calici flera dygn – 1 vecka Svamp - Candida albicans 1 – 120 dgr

24 ”Men jag rörde ju inte ens patienten”
Det är viktigt att utföra handhygien även om man bara rört ytor eller utrustning i vårdrummet. Patientnära ytor – sängbord, dropp, pumpar – är ofta kontaminerade med smittämnen.

25 Basala hygienrutiner ”Ej fritt valt arbete”

26 Vad står i lagen? Mål: Patientsäkerhet och säker arbetsmiljö.
Mål: Patientsäkerhet och säker arbetsmiljö. Hygien finns inskrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen och Tandvårdslagen sedan 1 juli 2006. ”Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard.” Ställer krav på vårdgivarna att ha tillgång till vårdhygienisk expertis, bra lokaler och utrustning, utbildning i vårdhygien. SOSFS 2015:10 ”Basal hygien i vård och omsorg”. Patientsäkerhetslagen. Arbetsmiljöverket: Mikrobiologiska smittrisker 2005:1. Ann-Mari Gustavsson, Hygiensjuksköterska, Smittskydd Värmland, ,

27 För att skydda vårdtagaren! För att skydda personalen!
Varför? För att skydda vårdtagaren! För att skydda personalen!

28 Nationella regelverk Patientsäkerhet Personalsäkerhet

29 SOSFS 2015:10 Arbetsdräkt. Smycken, klocka mm.
Användning av handsprit. Användning av handskar. Användning av plastförkläde.

30 Fysioterapeuter klart bäst på hygienregler
FYSIOTERAPI nr Fysioterapeuter klart bäst på hygienregler För att förhindra vårdrelaterade infektioner och spridning av antibiotikaresistenta bakterier bör vårdpersonal alltid följa basala hygienrutiner och klädregler.

31 Hygienföreskrifter SOSFS 2015:10
Arbetskläder Får endast bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera platser, får de dock även bäras vid färd mellan dessa. Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen. Arbetskläderna ska bytas dagligen. Om de blir förorenade eller om det annars finns behov av det, ska de bytas så snart som möjligt. Skyddskläder Om kläderna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material under ett vårdmoment, ska plastförkläde, skyddsrock eller motsvarande skyddskläder användas utanpå arbetskläderna. Om skyddskläder används vid vård av flera personer efter varandra, ska de bytas mellan varje person. Smycken, förband och naglar Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material inkl. nagellack.

32 SOSFS 2015:10 Handdesinfektion
Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter ett vårdmoment. Händerna ska vara torra innan de desinfekteras. Händerna ska tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion, om de är eller kan antas vara smutsiga. Efter vård av en patient som kräks eller har diarré ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. Skyddshandskar Skyddshandskar ska användas, om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vårdmoment. Händerna ska vara torra när handskarna sätts på. Skyddshandskar som används i vård ska vara för engångsbruk och avsedda för ändamålet. De ska bytas mellan varje vårdmoment.

33 Välkommen som patient till Centralsjukhuset i Karlstad!
Här får ungefär var tionde patient en komplikation med en vårdrelaterad infektion under vårdtiden. Personalen följer de flesta hygienrutinerna.

34

35 Arbetsdräkten Ska vara kortärmad.
Ska bytas dagligen eller när den blivit nedsmutsad. Ingen långärmad tröja under arbetsdräkten eller rock utanpå. Huvudduk får inte hänga ner, byts dagligen. Kort eller uppsatt hår.

36 Hår, skägg och huvudduk Hår och skägg ska sättas upp eller täckas vid vårdarbete så det inte hänger ner eller stör i arbetsfältet Om huvudduk används ska den fästas så den inte faller ner. Nerhängande delar ska vara instoppade under arbetsdräkten Den ska bytas dagligen

37 Piercing är tillåtet ur vårdhygienisk synpunkt
så länge hålen är läkta och fria från infektioner. De får inte hänga ner i arbetsfältet eller hindra användning av skyddsut- rustning. Detsamma gäller för örhängen.

38 Personalhygien I vårdarbete är handhygien A och O
Under ringen I ett trasigt nagelband Under en nagel Lika många bakterier som invånare i: Sverige Europa Hela världen 38 38

39 Bakterietillväxt på två ringar
som har tryckts mot en odlingsplatta strax efter handdesinfektion. Bakterietillväxt på ett klock-armband som har tryckts mot en odlingsplatta strax efter handdesinfektion.

40 När använda handsprit? Omedelbart före patientkontakt Före rent arbete
Före handskanvändning dvs. före hantering av handskpaketet. Efter patientkontakt Efter orent arbete

41 ”Men jag rörde ju inte ens patienten”
Det är viktigt att utföra handhygien även om man bara rört ytor eller utrustning i vårdrummet. Patientnära ytor – sängbord, dropp, pumpar – är ofta kontaminerade med smittämnen.

42 Handskar när? Vid risk för kontakt med kroppsvätskor: - hjälp med hygien - hjälp vid toalettbesök - såromläggning - sugning - provtagning, nålsättning Byts mellan olika vårdmoment. Ej för ”säkerhets skull”.

43 Smittrisk Smittrisken vid stickskada bland vårdpersonal har uppskattats till: För hepatit B 30% För hepatit C 3-5% HIV % Det går aldrig att helt utesluta risk för blodsmitta oavsett patient.

44 Plastförkläde när? Vid kroppskontakt med : - patient - patientsäng - kroppsvätska - avfall - smutstvätt. Behövs inte rutinmässigt när patient ligger på brits på mottagningsrum vid t.ex. - lyssna på lungorna - känna på buken.

45 Tack ! ………….och var försiktiga därute !