Regionalt scenario för Tillväxtverket/Trafikverket

En presentation över ämnet: "Regionalt scenario för Tillväxtverket/Trafikverket"— Presentationens avskrift:

1 Regionalt scenario för Tillväxtverket/Trafikverket
Jonas Börjesson, WSP Advisory

2 Nytt regionalt scenario
Antaganden till Raps har traditionellt tagits från LU Senast, från basscenariot i LU15 LU15 utgår från 2014 års befolknings-prognos (SCB) 11,1 miljoner år 2040 SCB:s senast prognos (april 2018) beräknar befolkningen till 11,6 miljoner En större prognostiserad befolkning (2040) är ett skäl till nytt scenario Ny långtidsutredning, LU 19, på gång Men, ett uppdaterat scenario behövs nu – bl.a. som indata för Trafikverkets trafikprognoser WSP har därför tagit fram ett nytt flerregionalt scenario – baserat på Konjunkturinstitutets Referensscenario från september 2018

3 Flerregionalt scenario 2015-2040
Konjunkturinstitutets Referensscenario Tillämpning av nationella förutsättningar i Raps Kalibrering av modellen Resultat Avslutning kring resultatens rimlighet

4 Konjunkturinstitutets Referensscenario
Förutsättningar enligt Konjunkturinstitutets Referensscenario från september 2018 Befolkning Befolkningen antas öka med 1,4 miljoner (SCB-prognos april 2018) Åldersgruppen ökar med 0,5 miljoner – utrikes födda svarar för hela ökningen Nettomigrationen beräknas svara för mer än 60 procent av den totala befolkningstillväxten

5 Konjunkturinstitutets referensscenario, forts.
Arbetsmarknad och makroekonomi Arbetslivet antas förlängas i takt med att medellivslängden ökar Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad antas succesivt öka bland nyanlända Ekonomisk utveckling till 2022 följer KI:s kortsiktiga scenarier Makroscenariot från 2023 och framåt bygger på antagandet att ekonomin är i konjunkturell balans Referensscenariot innebär en något långsammare tillväxt jämfört med LU15

6 Konjunkturinstitutets referensscenario, forts.
Strukturomvandling Ökande priser på energi och på utsläpp av koldioxid påverkar branscherna på olika sätt, beroende på deras energi- och koldioxidintensitet Bidrar till att tillväxten för järn- och stålindustrin är betydligt svagare än i LU15 Generellt växer tjänstesektorerna snabbare än industrisektorerna Till följd av skillnader i produktivitetstillväxt ökar antalet arbetade timmar (sysselsatta) i tjänstesektorerna, medan sysselsättningen minskar i industrisektorerna

7 Tillämpning av nationella förutsättningar i Raps
Befolkning Framskrivning baseras på SCB:s antaganden om årlig förändring av födelsetal och dödstal samt antal invandrare och utvandrare Årlig förändring av födelsetal och dödstal för hela riket antas också gälla på regional nivå Rikets in- och utvandring fördelas på län med länens genomsnittliga andel för respektive kategori under In- och utflyttning per län beräknas med genomsnittliga flyttfrekvenser per ålder och kön (baserat på perioden )

8 Tillämpning av nationella förutsättningar i Raps, forts.
Arbetsmarknad Befolkning per län är indata för att beräkna arbetskraftsutbud och arbetslösa (enligt Raps modellsamband) In- och utpendling beräknas med fixa andelar av arbetskraftsutbudet Därmed bestäms sysselsatt dag- och nattbefolkning från utbudssidan Efterfrågan på arbetskraft är utdata från beräkningen i Regionalekonomi (nedan) Vid balansering av arbetsmarknaden i respektive län anpassas efterfrågan per bransch och utbildningsgrupp för att matcha sysselsatt dagbefolkning per utbildningsgrupp

9 Tillämpning av nationella förutsättningar i Raps, forts.
Regionalekonomi Indata från Referensscenariot avser dels: Årlig tillväxt av produktivitet per bransch (bruttoproduktion per sysselsatt) Årlig tillväxt av exogen efterfrågan: offentlig konsumtion, investeringar och export per varuprodukt Offentlig konsumtion enligt Referensscenariot fördelas i Raps på kommunal och statlig konsumtion Den individuella offentliga konsumtionen skrivs fram med en genomsnittlig kostnad per person och åldersgrupp (hälso- och sjukvård, utbildning och socialt skydd) Den kollektiva offentliga konsumtionen antas öka i takt med befolkningstillväxten Övrig exogen efterfrågan, investeringar och export skrivs fram med Referensscenariots årliga tillväxttakter Undantag för investeringsvaruefterfrågan som riktas mot byggindustrin och som avser bostäder Dessa bygginvesteringar skrivs fram med beräknat antal nya hushåll i länet, basårets kostnad för bostadsinvesteringar per nytt hushåll i länet samt reinvesteringar

10 Kalibrering av modellen
Befolkning Befolkning per län – kalibreras m.a.p. födelsetalens och dödstalens årliga förändring Justeras så att summan av antalet födda och döda ( ) överensstämmer med SCB:s prognos för riket Modellberäknat flyttnetto är bestämt genom exogena flyttfrekvenser Årlig justering görs för att befolkning per ålder, kön och födelseland summerad till riket överensstämmer med SCB:s prognos Denna kalibrering medför att befolkningsförändringen avviker från summan av årets födelseöverskott och modellberäknat flyttnetto Länens slutliga flyttnetto är därmed residualt bestämt (skillnaden mellan befolkningsförändring och födelsenetto)

11 Kalibrering av modellen, forts.
Arbetsmarknad Vid beräkning av arbetskraftsutbudet sätts en generell årlig justeringsfaktor så att sysselsättningen totalt för riket skall hamna i nivå med Referensscenariot Regionalekonomi Befolkning per län ger underlag att beräkna sysselsättning per utbildningsgrupp Arbetsmarknaden balanseras i varje län genom att anpassa efterfrågan per bransch och utbildningsgrupp efter sysselsatt dagbef Kalibrering så att efterfrågan på varor och tjänster anpassas till efterfrågan på arbetskraft

12 Resultat Befolkning Arbetsmarknad Regionalekonomi
Befolkning per kommun

13 Resultat - befolkning ökar befolkningen med drygt 1, 7 miljoner 11,6 miljoner invånare år 2040 Motsvarar en befolkningstillväxt om 0,7 procent per år, vilket är samma tillväxttakt som under Per län beräknas tillväxten variera mellan 1,1 procent (Stockholm) och -0,2 procent (Norrbotten) Tillväxttakten för Stockholms län och övriga Storstadslän beräknas bli något lägre än tidigare Storstadslänen svarar för 72 procent av den beräknade befolkningstillväxten

14

15

16 Resultat – befolkning, forts.
Årlig befolkningstillväxt ca högre jämfört med (grön ruta) Beror helt och hållet på större födelsenetto (röd cirkel) Flyttnetto beräknas ligga kvar på samma nivå

17 Resultat – befolkning, forts.
Försörjningskvoten ( ) / (20-64) beräknas för riket öka från 0,74 till 0,84 mellan 2015 och 2040 År 2015 var det fem län som hade lägre försörjningskvot än riksgenomsnittet: Stockholm, Uppsala, Skåne, Västra Götaland och Västerbotten År 2040 beräknas försörjningskvoten ff vara lägre än riksgenomsnittet för dessa län, förutom Västerbotten Att försörjningskvoten ökar i samtliga län beror på att täljaren ökar snabbare än nämnaren

18 Resultat - arbetsmarknad
Sysselsättningen beräknas öka från år 2016 till personer år 2040 Motsvarar 0,6 procent per år Störst ökning i Stockholms län (1,0 procent/år) följt av Skåne län (0,9 procent/år) Sysselsättningen ökar något långsammare än

19

20

21 Resultat – arbetsmarknad, forts.
Sysselsatt nattbefolkning beräknas öka i samma takt som sysselsatt dagbefolkning Detta som en följd av att andelen av arbetskraften (per kategori) som pendlar in till, respektive ut från, varje län förutsatts vara oförändrad Det medför att länens nettopendling (syss dagbef minus syss nattbef) förändras ganska lite fram till 2040 Länens pendlingskvot (kvoten mellan syss dag- och nattbef) förändras marginellt från 2015 till 2040

22 Resultat - regionalekonomi
BRP beräknas totalt öka med 2,3 procent per år ( ) BRP ökade med 2,1 procent per år Högst BRP-tillväxt beräknas för Stockholms län (2,8 procent per år) BRP per sysselsatt och BRP per capita beräknas också öka snabbast i Stockholms län (1,8 respektive 1,7 procent per år) Dock är skillnaden mellan tillväxttalen för Stockholms län och övriga län betydligt mindre än för perioden

23

24 Resultat – befolkning per kommun
216 kommuner beräknas växa (bef 2040 > bef 2015) Tydligt geografiskt mönster: Av alla 205 kommuner i södra halvan av landet beräknas 192 (94 procent) växa Av alla 85 kommuner i landets norra del (inkl. Värmland och Dalarna) beräknas endast 24 (28 procent) växa Lika tydligt mönster avseende befolkningsstorlek Av 104 kommuner med bef > beräknas 95 växa Av 76 kommuner med bef < beräknas 39 växa Av 15 minsta kommunerna (bef < 5 000) beräknas 11 krympa Den demografiska försörjningskvoten ökar i nästa alla kommuner Befolkningen beräknas för 5 kommuner understiga personer

25 Avslutning kring resultatens rimlighet
Överensstämmelse med referensscenario Vår bedömning är att de samlade resultaten på regional nivå (län) överensstämmer relativt väl med Referensscenariots förutsättningar på nationell nivå Är resultaten på regional nivå konsistenta? Resultaten för befolkning, arbetsmarknad och försörjningsbalans bedöms vara konsistenta. I huvudsak följer resultaten förväntade samband inom respektive län och mellan olika län

26 Tack! wsp.com

27