Universitets- och högskolerådet

En presentation över ämnet: "Universitets- och högskolerådet"— Presentationens avskrift:

1 Universitets- och högskolerådet
Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Universitets- och högskolerådet Tema: Studier och arbete utomlands Söderhamn

2 Universitets- och högskolerådet
Utbildning i ett europeiskt perspektiv Gemensamma europeiska verktyg för att underlätta mobilitet och livslångt lärande Europass UHR;s stöd till vägledare Erasmus +

3 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet
UHR HSV* MYH ** KRUS *** IPK VHS ***Utbildning inför EU:s uttagningsprov, utbytestjänstgöring för statstjänstemän och information om praktik och fasta tjänster inom EU:s institutioner **Bedömning av utländsk yrkesutbildning *Bland annat studieinformation, bedömning av utländsk akademisk utbildning, högskoleprovet, tillträdesfrågor, NQF, likabehandlingsfrågor

4 Verksamhetsidé Myndighetens uppgift är att erbjuda en väg in för att möta individers, skolors, lärosätens, myndigheters och organisationers behov av: stöd i samband med val av utbildning och inträde på arbetsmarknaden, effektiv och enkel administration, utveckling genom internationellt samarbete.

5 Våra tjänster Tillhandahålla och kontinuerligt utveckla och kommunicera ett brett utbud av kvalificerade tjänster i form av: utredningar och analyser, saklig och relevant information om högskoleutbildning, Antagningsservice, kompetens och service i tillträdesfrågor, bedömning av utländsk utbildning, möjlighet till internationellt samarbete, Systemförvaltning.

6 Det här är vi! 225 medarbetare Bred kompetens
2012 – anmälda/ antagna Antagning.se/Universityadmissions.se 4,3 miljoner unika besökare studera.nu besökare i månaden Högskoleprovet 2012 – anmälda 60 internationella program Utbyten.se

7 Universitetskanslersämbetet – tre huvudområden
Kvalitetssäkring av högskoleutbildning samt examenstillståndsprövning av statliga högskolor. Juridisk tillsyn av högre utbildning. Granskning av effektivitet, uppföljning och omvärldsanalys samt statistikansvar för högskolesektorn.

8 UTBILDNING I ETT EUROPEISKT PERSPETIV

9 Att öka möjligheter till mobilitet och livslångt lärande
Lissabonstrategin, Köpenhamnsförklaringen 2009 Europa 2020 Utbildning 2020 2010 Bryggekommunikén 2012 Rethinking Education

10 Lissabon ut, Europas 2020 in Den s.k. Lissabonstrategin har löpt ut. Strategin, som togs fram kring millennieskiftet, hade som mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi till år 2010 EU-kommissionen lanserar en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla".

11

12 Europa 2020-målen Fem mål som EU ska ha uppnått till 2020
Sysselsättning - 75 % av 20–64-åringarna ska arbeta. FoU och innovation - 3 % av EU:s BNP (offentliga och privata utgifter tillsammans) ska investeras i FoU. Klimat och energi - Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990 (eller till och med 30 %, om förhållandena är gynnsamma). - 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor. - Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %. Utbildning - Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10 %. - Minst 40 % av 30–34-åringarna ska ha högre utbildning. Fattigdom och social utestängning - Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner.

13 EU:s utbildningspolitiska mål
Education and Training Europe 2020 – Mål att uppnå/benchmarking: Minst 95% av barn från fyra års ålder (och upp till skolålder) skall gå i förskola Andelen lågpresterande 15-åringar i läsning, matematik och naturkunskap skall vara lägre än 15% Andelen som ej fullgör sin gymnasieutbildning skall vara lägre än 10 % Andelen åringar som genomgått eftergymnasial utbildning skall vara minst 40%

14 GEMENSAMMA EUROPEISKA VERKTYG

15 UTBILDNING EN NATIONELL ANGELÄGENHET
Utbildning och skolan är ett av de områden där EU endast har befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsländernas åtgärder. EU kan inte lagstifta inom området, inte heller sluta rättsligt bindande avtal. Den öppna samordningsmetoden: Fastställa mål som ska uppnås på kort, medellång och lång sikt Kvantitativa och kvalitativa indikatorer samt referensvärde för att bland annat möjliggöra jämförelseser Uppföljning och utvärdering Lära av varandra – ”Peer review” och ”Peer Learning Acitivty” Rekommendationer till medlemsstaterna

16 Köpenhamnsprocessen Ett fördjupat europeiskt samarbete om yrkesutbildning Resolution om ett ökat europeiskt samarbete inom yrkesutbildningsområdet, november 2002. Målsättning: Ökat frivilligt samarbete för att främja ömsesidigt förtroende, transparens och erkännande av kompetenser och kvalifikationer och därigenom skapa en bas för ökad mobilitet och underlätta tillgången till livslångt lärande

17 GEMENSAMMA EUROPEISKA VERKTYG FÖR ATT UNDERLÄTTA MOBILITET OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE
EQF / NQF Ett Europeiskt kvalifikationsramverk – En referensram för kvalitetssäkring – Rekommendationer om ett meritöverföringssystem inom yrkesutbildning – Europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande Europeiska principer för livslångt lärande och vägledning EQAVET ECVET Europass

18 Learning Outcomes ”Läranderesultat”
Ett gemensamt språk för att kunna kommunicera mellan olika utbildningsystem genom att beskriva resultatet av lärande – ”Learning Outcomes” som: kunskap färdigheter kompetens

19 Europeisk referensram för kvalifikationer - EQF
Utbildningssystem och arbetsmarknadens regelverk skiljer sig åt mellan de europeiska länderna. Det är svårt för enskilda personer, arbetsgivare och utbildningsanordnare att värdera kvalifikationer som personer kan uppnå genom utbildning eller praktik i ett annat land. Genom EQF införs en gemensam och neutral referensram som kan fungera som ett översättningsverktyg mellan olika nationella utbildnings- och kvalifikationssystem och deras nivåer. De två huvudmålen är att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och underlätta deras livslånga lärande.

20 NQF: National Qualification Framework/ Det svenska ramverket för kvalifikationer EQF: European Qualification Framework / Det europeiska ramverket för kvalifikationer

21 EQAVET European Quality Assurance in Vocational Education and Training

22 ECVET European Credit system for Vocational Education and Training
System för att: överföra (transfer) erkänna (recognition) ackumulera (accumulation) av (utländskt) lärande I syfte att: * underlätta gränsöverskridande mobilitet och * stödja livslångt lärande

23 Varför används ECVET? Underlätta transnationell mobilitet
Underlätta validering av formellt, informellt och icke-formellt lärande Stärker kvalitén i arbetsplatsförlagt lärande Ökad rörlig rörlighet inom och mellan utbildningsystemen

24 ECVET in transnational Mobility
Learning experience UK VET programme NL Learning agreement based on units of learning outcomes Memorandum of Understanding (agreement between competent institutions) Transcript of record (Europass) Validation of LO Recognition of LO Accumulation of LO Assessment of LO Credit for LO

25 ECVET och transnationell mobilitet
Underlättar planering Kvalitetssäkring Ger struktur och systematik Stöd då många aktörer är inblandade Anger ansvarsfördelning Fungerar som checklista Rättsäkerhet för eleven Ersätter många andra dokument

26 Europass – ett ramverk www.utbyten.se/europass

27 Europass European Skills Passport Europass meritförteckning (CV)
Europass Språkpass Mobilitet Europass Experience Certificte Supplement Diploma Supplement Examensbevis Arbetsgivarintyg Publikationer Rekommendation

28 Europass – meritförteckning
I Europass meritförteckning fylls i uppgifter om: utbildning språkkunskaper arbetslivserfarenhet. Man kan även registrera färdigheter som man fått utanför det formella utbildningssystemet. Kan skapas on-line. Arbetsförmedlingen ansvarig

29

30 Statistik

31

32 Europass – mobilitet Europass mobilitet är ett dokument där alla utbildningsperioder som en person fullgjort utomlands kan dokumenteras. Det gäller även praktikperioder. Passet är ett personligt dokument, som fylls i av de organisationer som samordnar utlandsperioden. UHR ansvarig

33

34 Europass – bilaga till examensbevis
Europass bilaga till examensbevis utfärdas tillsammans med examensbevis från högskolan. Examensbilagan beskriver innehåll och omfattning i examen samt det svenska högskolesystemet. Den gör det lättare för andra länder i Europa när de skall bedöma en svensk högskoleutbildning. UHR ansvarig

35 European Skills Passport (Europeiskt färdighetspass)
Det europeiska färdighetspasset, ESP, är en digital kompetensportfölj där du kan samla all dokumentation som stöder och kompletterar din Europass meritförteckning (CV). Exempelvis: Examens- eller avgångsbetyg Kursbeskrivningar Dokument som informerar om nivå på dina kvalifikationer Arbetsgivarintyg Ditt färdighetspass skapar du online på något av de 26 officiella EU-språken

36 Europass European Skills Passport Europass meritförteckning (CV)
Europass Språkpass Mobilitet Europass Experience Certificte Supplement Diploma Supplement Examensbevis Arbetsgivarintyg Publikationer Rekommendation

37 NCP för ”verktygen” NQF/EQF Myndigheten för Yrkeshögskolan
EQAVET Skolinspektionen ECVET Skolverket Europass Universitets- och högskolerådet Validering Myndigheten för Yrkeshögskolan Vägledning Skolverket

38 Universitets- och högskolerådets stöd till vägledare

39 Våra tjänster Antagning.se Bedömning av utländsk utbildning
Doktorandhandboken.nu Nyhetsbrev till vägledare Studera.nu Universityadmission.se Vägledarsidorna Euroguidance Sweden

40 Euroguidance Sweden Vägledning vid en utlandsvistelse - Utmaningar för vägledare - Före utlandsvistelsen - Under utlandsvistelsen - Efter utlandsvistelsen

41 Euroguidance Sweden Möjligheter – program & på egen hand - Utlandsstudier inom ett program - Studera utomlands på egen hand - Praktik - Arbete - Möjligheter utanför Europa - Möjligheter för vägledare Mobilitet i teori & praktik - Ramverk för mobilitet - Praktiska frågor

42 Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020
Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa

43 EU:s utbildningspolitiska mål till år 2020:
Andelen lågpresterande 15-åringar i läsning, matematik och naturkunskap är lägre än 15 procent 90 procent av alla unga avslutar sin gymnasieutbildning Minst 40 procent av alla åringar har genomgått en eftergymnasial utbildning Minst 95 procent av alla barn från fyra års ålder (och upp till skolålder) går i förskola

44 Utgångspunkter för Erasmus+:
Ökad koppling mellan programmet och EU:s utbildningspolitiska mål Visa på mervärdet med europeiskt samarbete Större genomslag och effekter (på individnivå, organisationsnivå och systemnivå) Förenklad programstruktur

45

46 Nyheter: Flera program läggs samman i ett gemensamt program
Inga ansökningar från enskilda individer Färre ansökningar – mer omfattande projekt Stratetiska projekt med större påverkan på organisationsnivå och policynivå Tvärsektoriella samarbeten (t. ex. högskola – grundskola) Ansökande skolor bör ha en plan för skolans internationalisering

47 Aktiviteter Mobilitet: Internationella utbyten för individer i form av kompetensutveckling, studier och praktik Samarbetsprojekt: Partnerskap, nätverk, utvecklingsprojekt Stöd för policyförändring: Verktyg och metoder för strategisk internationalisering

48 Vilka organisationer kan söka?
Förskolor, grundskolor och gymnasieskolor Organisationer inom vuxenutbildning och vuxnas lärande Universitet och högskolor Yrkesutbildningar Företag (vissa delar av programmet)

49 Vem gör ansökan? En projektledare från organisationen syr ihop projekt och ansökan. Organisationen skickar sedan ut individer på utbyten. Enskilda individer kommer inte att kunna göra en enskild ansökan om till exempel kompetensutveckling.

50 Länder som deltar i Erasmus+:
Alla EU:s medlemsländer Island Turkiet Makedonien Liechtenstein Norge Schweiz

51 Vad händer framöver? Oktober-november: Beslut om programmets utformning och innehåll November-december: Utlysning (inbjudan att söka), ansökningsdatum offentliggörs Våren 2014: Ansökningsomgångar till programmet

52