Föreningsmöte 23 januari 2014

En presentation över ämnet: "Föreningsmöte 23 januari 2014"— Presentationens avskrift:

1 Föreningsmöte 23 januari 2014
Utvecklingsavdelningen Kersti Ruthström, avdelningschef

2 Program 18.00 Presentation av utvecklingsavdelningen
Idrottspolitiskt program – Ung Livsstil Projektstöd för att nå fysiskt inaktiva Idrottsinvesteringar Barn och ungdomar med funktionsnedsättning Föreningsstöd 2014 Diskussion – frågor - mingel 20.00 Avslutning

3 Idrottspolitiskt program för Stockholms stad 2013-2017
Magnus Åkesson Folkhälsoutvecklare

4 Övergripande mål Stockholms stads mål är att stimulera fler stockholmare till att bli fysiskt aktiva!

5 Prognosvärden för fortsatt motionerande
Lars-Magnus Engström Smak för motion Har följt 2000 personer 1968 (15 år)-2006 (53 år) Svarsfrekvens 77% Resultat: Det finns inget samband mellan ensidigt deltagande i idrott som tonåring och fortsatt motionerande i vuxen ålder. Samband kan ses mellan utövande av friluftslivsaktiviteter och mångfacetterat idrottande i tonåren och fortsatt motionerande i vuxen ålder.

6 Vilka prioriterar staden när det gäller idrott/motion?
Alla stadens invånare men med… särskilt fokus på barn och ungdomar 7-20 år samt personer med funktionsnedsättning Fysiskt inaktiva i alla åldrar men framförallt… Ungdomar år, särskilt flickor Flickor 7-20 år med utländsk bakgrund Personer med funktionsnedsättning Barn och ungdomar 7-20 år med lägre socioekonomisk bakgrund än genomsnittet

7 Övrig organiserad idrott/motion
Ökad fysisk aktivitet Föreningsidrott RF-idrott Övrig föreningsidrott Övrig organiserad idrott/motion Dansskolor Drop-in verksamhet Aerobics/spinning etc. Gym Spontanidrott Idrott/motion som utförs på egen hand eller i grupp utan att någon organisatör eller ledare anordnar/styr verksamheten ?

8 Fokusområden Jämställdhet och mångfald Tillgänglighet Föreningsliv
Övrig organiserad idrott/motion och spontanidrott Samverkan Anläggningar och ytor Upplevelse och inspiration

9 Forskningsprojektet Ung livsstil

10 Forskningsprojektet Ung livsstil
Ett samarbete mellan kommuner och Stockholms universitet Forskningsledare Ulf Blomdahl och fil dr i statistik och docent i socialt arbete Stig Elofsson 11 kommuner (Stockholm, Jönköping, Helsingborg, Norrköping, Linköping, Huddinge, Haninge, Lidingö, Täby, Kalmar, Tyresö (endast särskolan)) Genomförs kontinuerligt i Stockholm stad sedan 1984 i grund- och gymnasieskola samt i särskolan sedan 2008 Ca 2000 svarande i mellan- respektive högstadiet Ca 1500 svarande i gymnasiet Ca 150 svarande i grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan Svarsfrekvens över 80% Följs upp i Stockholm

11 Varför forskning i ungas livsstil?
Kunskaperna om ungdomarnas levnadsvillkor och preferenser var mycket begränsade under början av talet och är, till viss del, fortfarande begränsade. Barnkonventionen – Vi lovar att i större utsträckning lyssna på barn och ungdomars önskemål. Oro att förändringar i ungdomars levnadsvillkor och preferenser är så snabba att kommunernas m.fl. satsningar kan vara felaktiga.

12 Vad undersöker vi? Fritidsvanor Fysisk aktivitet
Övergripande områden Hälsa och matvanor Trivsel i skola och på fritiden Skolsituation Läsvanor Droger och alkohol Förtroende för vuxna och kompisar Vad kommunen ska satsa på Inflytande i samhället Rädsla för att gå ut på kvällarna Förslag till förbättringar i skola och på fritiden Fritidsvanor Fysisk aktivitet Idrotts- och motionsvanor Deltagande i fritids- och kulturutbud, bland annat: Föreningsliv Fritidsgårdar Bibliotek Kulturskola Preferenser för fritidsaktiviteter i stort samt inom respektive område

13 Olika mått på fysisk inaktivitet
Mått 1: EJ tränat/motionerat minst 2 gånger/vecka på fritiden så att man blir andfådd/svettas. (Subjektivt totalmått) Mått 2: EJ tränat/tävlat minst 2 gånger/vecka i idrottsförening. Mått 3: EJ tränat/motionerat i organiserad form minst 2 gånger/vecka på fritiden. Mått 4: EJ tränat/motionerat minst 2 gånger/vecka på fritiden. (Objektivt totalmått) Mått 5: EJ tränat/motionerat minst 2 timmar/vecka. Organiserad form Idrottsförening + gruppträning + dans + gym Totalt 1 Organiserat + spontant Totalt 2 Totalt 1 + Promenader ≥ 30 min

14 Rapporter finns att läsa på

15 Projektstöd för att nå fysiskt inaktiva
Jenny Åhsberger Fritidsutvecklare

16 Projektstöd för att nå fysiskt inaktiva
2012 införde idrottsnämnden en möjlighet till projektstöd 2013 rapport om projektens metoder fungerar 2014 nya regler för projektstödet Nya medel finns först för 2015

17 Investeringar i idrotten Jan Sågström Idrottsplanerare

18 Investeringsbudget 2014-2018 Belopp i tkr 2014 2015 2016 2017 2018
2014 2015 2016 2017 2018 Ordinarie investeringsram Utökad investeringsram Tre nya konstgräsfotbollsplaner 30 000 Fem nya enkla idrottshallar Ersättningsinvesteringar, exploatering 11 000 Grimsta IP, ny läktare 47 000 Åkeshovs sim- och idrottshall, upprustning 50 000 Totalt 438000

19 Investeringar 2014 Belopp i tkr Vanadisbadet 41000
Konstgräsplaner Upprustning, ombyggnad 48000

20 Investeringar 2015-2018 Gubbängens IP Hjorthagshallen
Kristinebergsöjden, idrottshall Specialhall för gymnastik Skridsko- och bandyhall Vårbergs IP Vällingby sim- och idrottshall Årstafältet, idrottshall Fler konstgräsplaner

21 Underlag för prioritering av investeringar
Politiska beslut Myndighetsföreläggande Förbundskrav/önskemål Större reinvesteringar Förvaltningens förslag Exploateringsområden Tillväxtområden Andra förvaltningar

22

23

24 Barn och unga med funktionsnedsättning
Malin Bernt Samordnare Fritid för alla

25 Barn och ungdomar med funktionsnedsättning är en prioriterad målgrupp
Synnedsättning Hörselnedsättning Rörelsebegränsning Intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar Medicinska funktionsnedsättningar

26 Hur möter ni barn och unga med funktionsnedsättning i era föreningar?
Enskilda barn och unga med funktionsnedsättning kommer till er förening och är med i den ordinarie verksamheten. Ni startar ett separat lag/sektion för barn och unga med funktionsnedsättning i föreningen. Ni är en handikappidrottsförening.

27 Framgångsfaktorer för fler barn och unga med funktionsnedsättning till föreningslivet
Förankra i föreningens styrelse att ni välkomnar barn och unga med funktionsnedsättning. Inventera kompetens och intresse i föreningen. Utbildning och inspiration för ledare. Nätverk: fritidsgårdar, särskolor, Fritid för alla, Habiliteringen, assistansbolag m.fl. Uppsökande verksamhet, prova på ett vinnande koncept. Se det som ett långsiktigt arbete. Det tar tid!

28 Föreningsstödet 2014 Bidragsform Belopp i mnkr
Medlemsaktivitetsbidrag 19,5 Ledarutbildning 1,8 Läger ,2 Hyres- och investeringsbidrag 11,8 Verksamhetsstöd 2,2 Särskilda insatser 2,8 Insatser för personer med funktionsnedsättn 3,8 Ridsport 2,5

29 Föreningsstöd, forts Belopp i mnkr 4H-gårdar 2,4
SISU idrottsutbildarna 1,2 Ungdomsledarstipendier 0,2 Eurogames 0,5 Idrottsbonus 2,0 Totalt ,7

30 Här finns mer information
d/Bidragsregler

31 Tack för idag – vi ses igen!