Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling!

En presentation över ämnet: "Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling!"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling!
Kursledare: Ola Svensson, Therese Karlsson, Tobias Kreuzpointner och Carin Alfredsson Stockholm den 17 och 18 juni 2014

2 Klicka på kartan så kommer du till jordbruksverket
Klicka på kartan så kommer du till jordbruksverket.se där du kan hitta den uppdaterade Leaderområden-kartan som en länk.

3 Vad ser vi i kartan? Nästan alla vill jobba med alla fonder.
Flera kommuner har inte bestämt sig. Några områden är för litet  administrativ kapacitet Överlappningar med separata fiskeområden.

4 Avgränsning Leaderområden kan överlappa men inte med samma fond
Olika fonder kan gälla olika delar av ett leaderområde Landsbygdsfonden inte tätorter över invånare. Ett leaderområde begränsning mellan och inv. Ett leaderområde – ett LAG – en strategi Fördelar med fondintegrerade strategier! Exempelvis så kan havs- och fiskerifonden ha en annan geografisk avgränsning än landsbygdsfonden, fast de finns i en och samma strategi.

5 Klicka på kartan så kommer du till jordbruksverket
Klicka på kartan så kommer du till jordbruksverket.se där du kan hitta den uppdaterade kartan som visar vilka områden som vill arbeta med vilken fond som en länk.

6 Leadermetoden äger! Leader Metoden
Kopplingar mellan åtgärder som stärker landsbygdens ekonomi Metoden Trepartnerskap Underifrånperspektiv Samarbete Nätverk Lokal utvecklingsstrategi Kreativt och uppfinningsrikt arbetssätt Berör flera sektorer

7 för Lokalt ledd utveckling
Centralt Leader Regionalt Kommunalt Strategi för Lokalt ledd utveckling När perspektiven ovanifrån och underifrån ska mötas, då kan det uppstå problem. Det krävs översättare som förmår samverka och tänka nytt. Lägg energi på det ni kan göra. Översätt till de människor som ska jobba med LLU. Tänk nytt! Viktigt för en projektledare är att göra rätt saker. I ett strategiskt läge gäller det att hitta vägar för att göra rätt saker. Vi som ska skriva strategier har en funktion där. Hur ska vi hitta det spåret? Titta ovanifrån. Titta underifrån – vad behöver människor? Titta utifrån – vad kommer i andra sammanhang? Titta inifrån – vad vill vi vara om 10 år? Centralt – regionalt/kommunalt – lokalt. I den skalan är Leader med nödvändighet regionalt, inte lokalt. Formelera därför en strategi för LLU. Inte en lokal utvecklingsstrategi. Skriv en strategi för hur ert företag (Leader) ska kunna underlätta för lokalt ledd utveckling, att bli deras bästa partner oavsett vad de frågar efter.  Ett uppdrag – ”uppifrån/utifrån”: rulla ut ett politiskt program. Ett uppdrag ”underifrån/inifrån”. Vilka är vi och vems uppdrag har vi? Det finns ett ökat behov av re-lokalisering och nya lokala lösningar. Inte mer av samma. Samhällskontraktet mellan stat/kommun och medborgare håller på att omförhandlas i många delar. Svaret heter Lokalt ledd utveckling. Men Leader är en ”GONGO” – Governmentally Organized NGO. Det gäller att inte glömma underifrånperspektivet.  Centralt – regionalt/kommunalt – lokalt. I den skalan är Leader med nödvändighet regionalt, inte lokalt. Formelera därför en strategi för LLU. Inte en lokal utvecklingsstrategi. Skriv en strategi för hur ert företag (Leader) ska kunna underlätta för lokalt ledd utveckling, att bli deras bästa partner oavsett vad de frågar efter. Lokalt

8 Länsstyrelsens och regionernas roll
Regionala handlingsplaner, RUP, RUS och leaderstrategier ska stämmas av mot varandra. Kan ha representanter i LAG - upp till varje LAG att utse representanter. Regionala nivån representerad i urvalskommittén. Regionala träffar - kan vara olika aktörer beroende på län eller region. Det viktiga är att få till stånd en regelbunden avstämning om olika insatser i länet mellan lokal och regional nivå.

9 Administrativ kapacitet
Resultat från Kommissionens utvärderingar återfinns i förordningen  krav på administrativ kapacitet. Vad är en god administrativ kapacitet? Utgångsvärden Landsbygd & flerfond: ,2 mkr per år i drift Övriga (exempelvis fiske): 0,5 mkr per år i drift

10 Planera processen Formulera en övergripande idé – en vision
Inventera behov och förutsättningar Idégenerera och formulera innehåll Strukturera innehållet Organisera och formalisera

11 Bikupa Skriv nyckelord på post it lappar!
Resonera kring strategins syfte och ändamålsenlighet. Vari ligger utmaningarna? Hur hanterar ni ovan- och underifrånperspektivet? Hur förhåller sig arbetet med er strategi till andra strategier och planer i området/regionen? Hur gör ni för att ro tillsammans?

12 Fyra fonder en strategi
Mål Fyra fonder en strategi Fyra fonder ska dela/fylla samma strategi. I vissa geografiska områden kan det bli så att det blir en uppdelning mellan fonderna. Detta rör speciellt fiskesidan där det är lite annorlunda förutsättningar. Tematiska mål EU-kommissionen har formulerat tio tematiska mål för de operativa programmen (ESF och Eruf) att styra mot. För Sverige gäller att minst 80 procent av pengarna ska gå till de fyra första tematiska målen, varav minst 20 procent till mål 4. De fyra första tematiska målen: Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Programmen kan kompletteras med ytterligare tre tematiska mål, bland de återstående sju. Regeringen säger att mål 7 ska prioriteras.  De återstående sju tematiska målen: Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar Skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande. Till vart och ett av målen finns också investeringsprioriteringar, som beskriver en möjlig inriktning för målen. Dessa kommer att förklaras närmare i inriktningen för respektive program

13 Europa 2020 SMART TILLVÄXT 2018-12-30 HÅLLBAR TILLVÄXT
Innovations-unionen Unga på väg Ett resurseffektivt Europa En digital agenda för Europa Industripolitik för en globaliserad tid En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfälle Bakgrunden kommer från EU-2020 strategin som togs fram 2010 för att bygga en hållbar framtid med beaktande av krisen 2008. Kommissionen föreslår sju huvudinitiativ som ska påskynda framstegen inom varje prioriterat område: ÖVERORDNADE MÅL Höja sysselsättningsgraden för befolkningen i åldrarna 20–64 år från nuvarande 69 % till minst 75 %. – Nå målet att investera 3 % av BNP i FoU särskilt genom att förbättra villkoren för den privata sektorns FoU-investeringar, och utveckla en ny indikator för att kartlägga innovation. – Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990-års nivåer och med 30 % på vissa villkor, öka andelen förnybara energikällor i vår slutliga energiförbrukning till 20 % och öka energieffektiviteten med 20 %. – Minska den andel ungdomar som slutar skolan i förtid till 10 % från nuvarande 15 % och öka den andel av befolkningen i åldrarna 30–34 som har avslutad högre utbildning från 31 % till minst 40 %. – Minska antalet EU-medborgare som lever under de nationella fattigdomsgränserna med 25 %, vilket skulle innebära att över 20 miljoner personer lyfts ut ur fattigdom. SMART TILLVÄXT INNOVATION EU:s huvudinitiativ ”Innovationsunionen” ska förbättra ramvillkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation för att stärka innovationskedjan och höja investeringsnivåerna i hela EU. UTBILDNING EU:s huvudinitiativ ”Unga på väg” ska stärka utbildningssystemens resultat och öka den internationella attraktionskraften hos Europas högre utbildning. ETT DIGITALT SAMHÄLLE EU:s huvudinitiativ ”En digital agenda för Europa” ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag. HÅLLBAR TILLVÄXT KLIMAT, ENERGI OCH RÖRLIGHET EU:s huvudinitiativ ”Ett resurseffektivt Europa” ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning genom en övergång till en koldioxidsnål ekonomi och genom att öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. KONKURRENSKRAFT EU:s huvudinitiativ ”Industripolitik för en globaliserad tid” ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft. TILLVÄXT FÖR ALLA SYSSELSÄTTNING OCH KOMPETENS EU:s huvudinitiativ ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” ska modernisera arbetsmarknaderna genom att underlätta arbetskraftens rörlighet och genom kompetensutveckling under hela livet i syfte att öka eltagandet på arbetsmarknaden och bättre anpassa tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. FATTIGDOMSBEKÄMPNING EU:s huvudinitiativ ”Europeisk plattform mot fattigdom” ska garantera social och territoriell sammanhållning så att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många till del och så att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället.

14 Landsbygdsprogrammet
Jordbrukets konkurrenskraft Hållbar förvaltning av natur och klimat Balanserad territoriell utveckling Landsbygdsprogrammet ska ge: modern landsbygd lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande djur

15 Havs- och fiskeriprogrammet
Hållbart och resurseffektivt fiske och vattenbruk Öka sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen Innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske och vattenbruk Genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken Främja saluföring och beredning EHFF ska bidra till Europa 2020-strategin och till genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken. 6 prioriteringar: 1. Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske genom att sträva efter följande specifika mål: 2. Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom att sträva efter följande specifika mål: 3. Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken genom att sträva efter följande specifika mål: 4. Ökning av sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom att sträva 5. Främjande av saluföring och beredning genom att sträva efter följande specifika mål: 6. Främjande av den integrerade havspolitikens genomförande.

16 Regionala utvecklingsfonden
Främja lokal utveckling genom ökat entreprenörskap Utnyttja nya idéer Främja bildande av företag Europamål: Eruf har som mål att stärka ekonomisk och social sammanhållning i den Europeiska unionen genom att korrigera bristande balans mellan dess regioner. Främja innovation, energieffektivisering och ökad tillgång på marknadskompletterande riskkapital. Tematisk koncentration: Innovation och forskning. Digital agenda. Stöd för små och medelstora företag (SMF). En ekonomi med låga koldioxidutsläpp. 20% av resurserna ska gå via ”gröna ekonomiprojekt” Vid urval ska särskilt beaktande göras på miljö och jämställdhet

17 Europeiska socialfonden
Främja lokal utveckling genom att stärka individen Främja att arbetslösa får arbete 3 programområden Kompetensförsörjning Satsa på omställning och kompetensutveckling med koppling till verksamheten och individens ställning på arbetsmarknaden. Fokus ligger på små och medelstora företag. Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad ska förstärkas. Öka övergångarna till arbete Metodutveckling och/eller tillämpning av metoder som bidrar till att individer som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer närmare arbetsmarknaden. Stärka den nationella arbetsmarknadspolitiken. Målgrupperna är unga (15-24 år), långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), långtidssjukskrivna och nyanlända, främst kvinnor. Sysselsättningsinitiativet för unga Till de regioner i Europa som har högst arbetslöshet bland unga (15-24 år). I Sverige ska pengarna användas i mellersta Norrland, norra Mellansverige och Sydsverige. Gemensamma utgångspunkter för programområdena: Jämställdhetsintegrering tillgänglighet för personer med funktionshinder hållbar utveckling Likabehandling och icke-diskriminering samt transnationalitet med fokus på Östersjöområdet. Från revisionsfokus till resultatfokus Utvärderingsbara, kostnadseffektiva och tillämpbara metoder förespråkas. Utvärdering av effekter på flera nivåer. Satsning på lärande utvärderingar.

18 Innovativa strategier
Vad är en ”Innovativ strategi”? Befrämjande - Understödjande Syftar framåt Vågar Kunskapsfrämjande Utvecklande Samarbete En strategi kan främja utvecklingen av innovationer på många olika sätt: genom sättet att samarbeta processer och metoder formuleringen av insatsområden och åtgärder hur ni väljer att se på målsättningar val av insatsområden utformningen av tjänster och produkter att hitta nya lösningar på samhälleliga behov vilka intressenter som kopplas till strategin Och det finns många sätt för en strategi att vara innovativ - bara fantasin som sätter gränser. Förklara varför ni anser att strategin är innovativ.

19 Innovativa strategier
EU2020 tar avstamp i innovation Metoder & Processer Gynna kreativa lösningar i strategin Potentialen i att det är 4 fonder Det är inte bara strategin som ska vara innovativ, det är även innehållet i den. Programmen grundas i EU2020 där innovation är en grundpelare. Måste våga tänka nytt, släpp det gamla för en stund. Det är inte bara Insatserna som ska vara innovativa, det kan också vara metoder, processer och arbetssätt. I strategin gynnas innovativa lösningar, synergier, korskopplingar. Varje insats är ett samspel mellan insatsen och dess intressenter. Innovationer kan var en process i det kreativa tänkandet. Ta vara på den potential det är att det är fyra fonder som samspelar. Innovationer uppstår ofta i gränslandet mellan olika ämnesområden. En innovation är en ”Ny Originell idé” som förpackats på ett sätt som drar till sig ögon. _____________________________________________________________ Strategin ska inte gå för långt ner i detaljer på insatsnivån. Vision-Insatsområden-Mål Vad har Lokalt Ledd Utveckling för roll i ditt område. Visionen är Grunden till det innovativa som samlar/enar invånarna i området. Synergier & Korskopplingar Gränslandet mellan ämnesområden

20 Innovativa strategier
EU2020 tar avstamp i innovation Metoder & Processer Ny Originell idé Gynna kreativa lösningar i strategin Potentialen i att det är 4 fonder Synergier & Korskopplingar Gränslandet mellan ämnesområden

21 Urvalsprocess Preliminär tidsplan Våren 2014 September/ oktober 2014
Intresse-anmälan September/ oktober 2014 Ansökan förberedande stöd Utbetalning när programmen är beslutade våren 2015 1 dec 2014 Inlämning av strategi Kompletterings period Mars/april 2015 Urval av strategier Juni 2015 Formellt startbesked Våren Intresseanmälningar från LLU-områden lämnas in till Jordbruksverket- september ansökan om förberedande i landsbygdsprogrammet stöd ska lämnas in. 1 – 15 oktober ansökan om förberedande i havs- och fiskeriprogrammet stöd ska lämnas in. 1 dec 14 deadline strategi! Kompletteringsperiod expertgruppen tittar på strategierna och gör en första bedömning. En avstämning med Urvalskommittén görs om vilka kompletteringar som behövs. Ett kompletteringsbrev skickas ut och varje partnerskap kommer att erbjudas 30 minuter telefontid vid ett tillfälle för att gå igenom de begärda kompletteringarna. mars/april 15 urval av strategier. Urvalskommittén bedömer och överlämnar ett förslag till beslut till Jordbruksverket. Juni 15 ett formellt startbesked förmedlas till partnerskapen.

22 Expertgrupp och urvalskommitté
Expertgrupp Bereder och bedömer Ger feedback och tar in kompletteringar Två oberoende experter, upphandling pågår Urvalskommitté Bedömer Prioriterar Beslutar Tillsatt av Jordbruksverket Expertgrupp Två av varandra oberoende experter. Externa. Fungerar som sekretariat. Bedömer och prioriterar strategierna. Stämmer av med Urvalskommittén om vilka kompletteringar som behövs. Skickar ut kompletteringsbrev. Ger feedback på strategierna. Gör ny bedömning utifrån inkomna kompletteringar. Urvalskommitté 6 ledamöter. Jämn fördelning från ideella, privata och offentliga sektorn. Nationell och regional nivå ska vara representerad. Ledamöter beslutas av Jordbruksverket. Gör eventuell prioritering av strategier utifrån poängsystem och underlag för budgetfördelning. Överlämnar ett förslag till formellt beslut till Jordbruksverket.

23 Kriterier för urval Målstyrda program
Urvalskriterier är ett verktyg för bättre urval av de bästa utvecklingsstrategierna Urvalet sker med poängbedömning Programmen i den nya perioden är målstyrda. Det innebär att det finns satta mål att uppnå med varje program. Det påverkar era strategier, som är ett verktyg för att nå dessa mål. För att nå en så bra måluppfyllnad som möjligt behöver man välja ut de bästa strategierna. För att få ett så jämlikt och rättvisande urval som möjligt används urvalskriterier. Urvalskriterier är alltså ett verktyg för att nå så höga mål som möjligt i de nya programmen.

24 Urvalskriterier Här har vi ett exempel på urvalskriterier som skulle kunna gälla för era utvecklingsstrategier. Märk att detta är just ett exempel, det kan komma att vara andra kriterier som gäller för er senare. Varje punkt i kategorin A är värd ett visst antal poäng. Ju bättre er utvecklingsstrategi stämmer överens med de mål som EU vill uppnå med de olika fonderna, desto mer poäng får er utvecklingsstrategi. Urvalskriterierna är ett bra verktyg för er att ha med när ni skriver era utvecklingsstrategier. De grundläggande kriterierna för urval finns definierade i EU-förordningen nr 1303/2013 art

25 Hur få input till strategin?
Hitta inspiration och energi! Hur balansera input? Egna och andras erfarenheter – inflyttade och de från bygden! Blanda ålder, erfarenheter och kompetens – nya intressentgrupper? Använd nya mötesmetoder - aktivt deltagande Använd befintliga mötesplatser

26 Bikupa Skriv nyckelord på post it lappar!
Hur organiserar ni strategiarbetet? Hur fångar ni input till strategin? Dela med er av tips och idéer!

27 Vad är social inkludering?

28 Jämställdhet och icke diskriminering
I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Detta gäller såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Utgångspunkten är att jämställdhet och icke-diskriminering inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska ses som dels horisontella principer som ska genomsyra alla program som ett medel för hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Alla fonder ska integrera och främja jämställdhetsperspektivet i genomförandet av sina program, inbegripet övervakning, rapportering och utvärdering.

29 Visionen – strategins ledstjärna
Ska: mobilisera och skapa engagemang spegla möjligheter och andas förhoppningar väcka känslor och samla krafter inspirera och inkludera. En tydlig kommunikativ mening. En vision behöver inte vara uppnåendebar! En bra vision är så inspirerande att den driver till handling. Den är vägvisare och bränsle. Den ska motivera er, era samarbetspartner och framför allt de som är potentiella stödsökande som ni vill ska engagera sig i utvecklingen av ert område! Utvärderingar visar att det kan vara svårt att nå ut med vad ni egentligen gör och erbjuder, förutom pengar. Visionen är ett konkret och bra sätt att visa på vad ni vill uppnå och vad ni strävar mot i ert område! Den är Starkt kopplad till ert område. Det ska märkas att den är er och bara er! Visuell och lätt att föreställa sig. Oavsett vilket sinne man väljer att använda så ska man kunna förnimma er vision! Tydlig. Den ska vara lätt att minnas, lätt att beskriva och att formulera. Utmanande. Tänk utanför både boxen och ”the comfort zone”

30 VISIONEN Vart vill vi? Var är vi? mål Våra förhoppningar om fem år
Börja arbeta med var ni befinner er idag! Hur ser vårt område ut idag? Vad har vi redan uppnått? Vilka förutsättningar har vi? Sedan fortsätter ni till ”vart vill vi? Skriv ner förhoppningar – var vill ni vara om fem år? (Tips för detta kan vara att alla går hem och skriver en egen fiktiv tidningsartikel, som beskriver hur ert område prisas i lokalpressen för att ha nått målen xx. Sedan sätter ni er och plockar det bästa ur era artiklar) Skriv också ner det allra värsta som kan hända! Då undviker ni att komma in på de banorna i er fortsatta process. Sedan är det dags att fundera på formuleringen av VISIONEN! Tänk på att skilja på vision och mål. En vision skapar motivation och engagemang och kan inte mätas. Ett mål kan mätas, det är mätbara milsstolpar med tidsangivelse på vägen mot visionsuppfyllelse. Var är vi? Det värsta som kan ha hänt om fem år!

31 ”Det är inte höjden på ert hopp som räknas
”Det är inte höjden på ert hopp som räknas. Det är känslan av att vara en vinnare på den arena som ni har valt.”

32 Analys av en känd vision
”Att skapa en bättre vardag för de många människorna.” I en mening definierar Ikea målgrupp, sortiment och syftet med sortimentet. De visar för medarbetaren att denne inte bara ska sälja, den ska vara en pusselbit i skapandet av den bättre vardagen. Kunden är också involverad i skapandet, när den gör en stor del av arbetet själv, till exempel på ”ta själv lagret” och i monteringsprocessen hemma. Det är ordet ”skapa” som är det viktiga ordet i den här meningen. Med det ordvalet har de involverat både kund och medarbetare. Man kan också välja att ta skapandet ett steg längre och involvera ett miljöarbete, arbetsmiljöarbete osv i uttrycket ”skapa”. Slutligen säger visionen att detta ska skapas för ” de många människorna”, individen, inte ”den stora avpersonifierade marknaden”. Den vänder sig till DIG!

33 Exempel på visioner enklare tillsammans
En förening i varje by – fotboll för alla Medvetna och säkra konsumenter Nollvisionen Er vision ska leva och vara grunden för ert fortsatta arbete under programperioden! VÅGA! Svensk Ishockey – världens bästa!

34 Skånsk dryckesstrategi - ett exempel
Kort bakgrund i punktform Utgångspunkt i satsningen på Matlandet Sverige Drycker är en viktig del av Skånes näringsliv Gemensamma mål och prioriteringar Startskott för processen att skapa strategin 2012

35 Övergripande mål Ska utgå från visionen Är strategiska
Behöver inte vara tematiska Är fondövergripande (vid flerfondsstrategier) Något av målen och indikatorerna ska bygga på de obligatoriska indikatorerna Viktigt att ha med sig: Är det ett mål som LAG äger helt själva?

36 Insatsområden Anger den tematiska inriktningen = Det här ska vi jobba med! Insatsområden sätter teman på de övergripande målen Är fondövergripande Strategiskt tänk bakom val av insatsområde Har ingen betydelse för den (tekniska) handläggningen Äger LAG detta tema?

37 Delmål Grupperas under insatsområden
Återspeglar insatsområdet och utgår från övergripande mål Är specifika, mätbara och avgränsade Rangordnas (ett mål är viktigare än ett annat) Obligatoriska indikatorer är underlag till målformulering

38 Indikatorer Indikatorerna ska i det stora hela ha koppling till de obligatoriska indikatorerna i respektive fond Utöver de obligatoriska kan andra indikatorer definieras De obligatoriska indikatorerna ska in i Jordbruksverkets datasystem. Vår ambition är dock att datasystemet även finns tillgängligt för LAG:s egna indikatorer.

39 Handlingsplan Hur ska ni jobba för att uppnå målen i respektive insatsområde? Hur ska ni få in projekten ni vill ha? Exempel: Olika målgrupper, utlysningar, temadagar, paraplyprojekt, företagsstöd, samarbeten, … Även avgränsningar mellan fonder.

40 Skånsk dryckesstrategi - ett exempel

41 Urval av projekt Hur går det till när projekten prioriteras och väljs ut? Förordningskrav: Urvalsprocessen ska vara icke-diskriminerande vara öppen och transperant vara objektiv inte leda till intressekonflikter vara skriftlig säkerställa att minst 50 % av röster inte kommer från det offentliga Detta innebär att urvalsprocessen ska hålla vid en revision enligt dessa punkter. Exempelfrågor: Vem bereder ansökningar? Finns en arbetsgrupp/beredande utskott i LAG?

42 Urvalskriterier Vi återkommer under hösten och mallen kan ändras.
Men tänk på det… Kriterier är till för att objektivt kunna välja ut de ansökningar som uppfyller målen i störst utsträckning. ”Att välja ut betyder att välja bort!”

43 Omvärldsspana Det finns inte en definition av omvärldsbevakning och analys, det finns många. Best practice är svårt att beskriva. Var och en måste utifrån sina behov och sitt sammanhang hitta ett sätt att arbeta med frågan. Klimatet – flippar systemet? Ekonomin kraschlandar? Orättvisa globalt – klyftan växer? Sociala slitningar i samhället? Ekosystemtjänsterna? Energifrågan? Teknikutveckling? Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nat-ionell, regional och lokal nivå måste man förhålla sig till dessa och de går nor-malt inte att påverka på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Vi kan konstatera utifrån vår enkla omvärldsspaning att vi nu kan och bör jobba med landsbygdsutveckling med helt nya ögon. Det är utifrån framtida radikalt nya förutsättningar.  Det finns ett ökat behov av re-lokalisering och nya lokala lösningar. Inte mer av samma. Samhällskontraktet mellan stat/kommun och medborgare håller på att omförhandlas i många delar. Svaret heter Lokalt ledd utveckling. Men Leader är en ”GONGO” – Governmentally Organized NGO. Det gäller att inte glömma underifrånperspektivet.

44 Bikupa Lista förslag på post it lappar!
Hur ser din omvärldsspaning ut? Hur gör du för att din organisation och du själv ska vara uppdaterade på vad som händer i omvärlden och som kan påverka er verksamhet? Hur gör du för att sprida information om vad som händer i din verksamhet för att ge andra en chans att hänga med i det som händer? Sociala medier? Webbplatser? Nätverk? Prenumerationer? etc Lista förslag på post it lappar!

45 Inspiration och stöd Nationella strategier:
Attraktionskraft Sverige (N-dep) Landsbygdsstrategi (L-dep) Vision om matlandet (L-dep) Tematiska strategier: Besöksnäringsstrategi (nationell & regional) Strategi för förnybar energi Andra branschspecifika strategier

46 Inspiration och stöd Processtöd: Landsbygdsnätverket Kontaktpersoner
Rapporter från temagrupper och tidigare ENRD (enrd.eu) FARNET (farnet.eu) Den nationella besöksnäringsstrategin Länkar på jordbruksverket.se/lokaltleddutveckling

47 Framöver Ytterligare utbildning hösten 2014
På Jordbruksverkets hemsida under rubriken Landsbygdsutveckling (

48

49 Utvärdering För att vi ska veta vad ni har för behov
För att vi ska kunna utveckla vår information och utbildningar Så ta lite tid och fyll i utvärderingen

50

51 Organisation Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet för den flerfondslösning som styr Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden. Jordbruksverket beslutar om stöd och genomför laglighetsprövning. Detta bör ge synergieffekter och samordningsmöjligheter. LAG-gruppen tar fram en strategi för sitt partnerskapsområde och väljer sedan ut de projekt som ska finansieras. Ansökningarna beviljas utifrån de urvalskriterier som finns i respektive strategi. I LAG-gruppen ska medlemmar från ideell, privat och offentlig sektor ingå. Ingen av de tre nämnda grupperna får ha fler än hälften av rösterna. Sammansättningen av medlemmarna i LAG-gruppen ska anpassas till de lokala förutsättningar som råder inom respektive partnerskapsområde. En bred sammansättning och bred kompetens i LAG-gruppen har visat sig vara en framgångsfaktor. LAG-gruppen har det samlade ansvaret för att genomföra strategin.

52 Obligatoriska indikatorer
Landsbygdsfonden: • Antal nyskapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Havs- och fiskerifonden: • Antal bevarade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) • Antal skapade företag Regionalfonden: • Antal företag och organisationer som får stöd Socialfonden: • Antal deltagare