Återanvändning av avfall

En presentation över ämnet: "Återanvändning av avfall"— Presentationens avskrift:

1 Återanvändning av avfall
Anläggningsändamål Återanvändning av avfall

2 Anmälan/tillstånd för verksamheter
9 kap 6 § miljöbalken krav på anmälan eller tillstånd för vissa verksamheter Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) 29 kap avfallsverksamheter Verksamhetskoder, 90.xxx

3 Åtgärd eller verksamhet utan anmälan
Anmälan eller tillstånd kan krävas vid efterbehandling eller omhändertagande av förorenade massor (9 kap 6 § / miljöprövningsförordningen. Att vidta en åtgärd eller påbörja en verksamhet utan anmälan/tillstånd är ett miljöbrott som kan leda till åtal.

4 Flödesschema överblivna massor
Anläggningsändamål Mellanlagring/behandling Deponering Finns ett anläggningssyfte? Nej Ja Bedömning av risknivå. Kontakta tillsynsmyndigheten. Mindre än ringa risk U-verksamhet Ringa risk C-verksamhet C Anmälan till kommunen Mer än ringa risk B-verksamhet B Tillståndsansökan till länsstyrelsen Bedömning av påverkan på naturmiljön? Ev. samråd med länsstyrelsen

5 Anläggningsändamål eller deponi?
Avfallet ersätter ett traditionellt anläggningsmaterial Kräver ett tydligt syfte Bara den mängd avfall som krävs för att uppnå syftet får användas Begränsat i tid Kvittblivning

6 Anmälan - anläggningsändamål
Anmälan ska innehålla: Administrativa uppgifter om verksamhetsutövare, entreprenör och berörd fastighet Syfte med utfyllnaden Vilket avfall som ska användas (typ, mängd, ursprung) och ev. analysprotokoll Mottagningsrutiner Beskrivning av omgivningspåverkan (buller, damning, skyddsvärt i omgivningen) Situationsplan som visar tomtgränser, vägar vattendrag, närliggande vattentäkter, bostäder

7 Handläggning - anläggningsändamål
Anmälan Platsbesök (MB 19 kap 4 § pkt.3) Fastighetsägare och entreprenör närvarande Kungörelse (MB 19 kap 4 § pkt.1) Annonsering i lokaltidning Remisser (MB 19 kap 4 § pkt.2) stadsbyggnadskontorets ekolog länsstyrelsen Beslut (MB 26 kap 9 §) Bedömning & motivering Handläggningstid: minst 6 veckor (MB 9 kap 6 §) Handläggningstiden börjar när anmälan är fullständig.

8 Beslut – föreläggande eller förbud
Vanliga krav i föreläggande Dokumentation av massorna som används Mottagningskontroll Kemikaliehantering (drivmedel) Hantera damning

9 Exempel Sökande: Firma AB Entreprenör: Firma AB
Utfyllnad 1 Utfyllnad 2 Sökande: Firma AB Entreprenör: Firma AB Utfyllnad av betesmark för att förbättra ytavrinning kbm (0,5 - 2 m), jord, grus, sten 3 år Ej planlagd, inga skyddsvärda objekt Sökande: Fastighetsägare Entreprenör: Firma XY Utfyllnad av åkermark förbättra och utöka odlingsareal, säkra sådd kbm (0,5 - 5 m), jungfruliga massor, alt provtagning MRR 2 år Ej planlagd, betesmark naturvärdesklass 3

10 Bilder - exempel

11 Beslut Förbud Föreläggande
Utfyllnad 1 Utfyllnad 2 Förbud Syftet bedöms inte uppfylla kriterierna för användning av avfall för anläggningsändamål. Miljönämnden bedömer att mängden massor som angetts inte krävs för att genomföra åtgärderna enligt anmälan, tyder mer på att handlar om kvittblivning än att det finns ett anläggningsändamål. Föreläggande Syftet bedöms uppfylla kriterierna för användning av avfall för anläggningsändamål. Skriftlig information inför varje uppläggning med nytt ursprung (ursprung, mängd, risk, ev. provtagningsplan) Journalföring över inkommande massor, ursprung, typ, mängd, datum Slutrapport med sammanställning av de massor som körts till området

12 Att tänka på vid schaktning

13 Var rädd om dig! Följ arbetsmiljöverkets regler
Upplysningsskyldighet vid upptäckt av förorening Sanering ska anmälas INNAN arbetet startas Se till att föreläggandet följs Länspumpning får inte utan vidare släppas ut till dagvatten eller bäck och sjö Förorenade massor är farligt avfall och kräver transporttillstånd/anmälan hos länsstyrelsen Återanvändning av massor kräver oftast anmälan, tillstånd eller samråd Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret vid osäkeret ”Bättre en fråga för mycket än en extra miljöskada!!”

14 Förorenad mark 10 kap Miljöbalken

15 Ansvar Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada är ansvarig för det avhjälpande som krävs (10 kap 2 §) Finns det ingen verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta det avhjälpande av en föroreningsskada som behövs, är den som förvärvat den förorenade fastigheten ansvarig (10 kap 3§)

16 Kontakta tillsynsmyndigheten
Den som upptäcker en förorening är skyldig att snarast underrätta tillsynsmyndigheten - miljö- och hälsoskyddskontoret eller länsstyrelsen (10 kap 11 §) Det är förbjudet att göra efterbehandlingsåtgärder i ett område som är förorenat utan anmälan till tillsynsmyndigheten (28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

17 Förorenad mark - arbetsgång

18 MIFO (Metod för Inventering av Förorenade Områden)
MIFO fas 1 – Historisk inventering: Orienterande studier och riskklassning (oftast inte är aktuellt i exploateringsärenden) Bygger på insamlade uppgifter så väl historiskt- som närtid (arkiv, kartor, platsbesök, intervjuer) Syftet med inventeringen är att få kunskap om var potentiellt förorenande verksamheter varit lokaliserade, t.ex. processer, cisterner, kemikalielager m.m. Inventeringen ska ligga till grund för undersökningar och provtagningar.

19 MIFO fas 2 – Översiktliga undersökningar
MIFO fas 1 visar på risk för förorening MIFO fas 2 översiktliga undersökningar för att bekräfta resultatet av MIFO fas 1 I exploateringsärenden utförs ofta en historisk inventering i samband med att MIFO fas 2 utförs. Först tas en provtagningsplan fram utifrån vad som framkommit i MIFO fas 1 Provtagningsplanen skickas till tillsynsmyndighet för granskning

20 MIFO fas 2 – Provtagningsplan
Vilka medier ska provtas? Byggnad, jord, grundvatten, sediment, ytvatten, träd osv. Var ska prov tas? Finns hot spots? Utfyllnader? Hur ska proverna tas? Borrning, provgropar etc. Vilka analyser? Då provtagningen är utförd sänds resultatet i form av en rapport till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten avger ett svar.

21 MIFO-klassning Klass 1 – Mycket stor risk Klass 2 – Stor risk
Klass 3 – Måttlig risk Klass 4 – Liten risk E -identifierad – anger vilken bransch

22 Länsstyrelsens WebbGIS

23 Detaljerade undersökningar
Syfte: avgränsa de föroreningar som finns (yta och djup) Bedöma om spridning förekommer – i så fall hur och risker kring detta Undersökningen ska kunna ligga till grund för en fördjupad riskbedömning och även att utreda åtgärder. Viktigt att samråda med tillsynsmyndigheten om provtagningsplanen. Rapportering till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten lämnar svar på rapporten

24 Fördjupad riskbedömning
Fördjupad riskbedömning handlar om att riskerna för miljö och hälsa utreds. I riskbedömningen identifieras skyddsobjekt som kan påverkas av föroreningen samt beskrivs hur de påverkas av föroreningen. Syftet med en riskbedömning är att belysa riskerna samt komma fram till vilken riskreduktion som krävs på platsen, alltså vilka risker måste elimineras. Bedömning av aktuella riktvärden (KM /MKM) alt. platsspecifika riktvärden.

25 Åtgärdsutredning I åtgärdsutredningen tar man upp olika tänkbara åtgärdsalternativ och beskriver dessa utifrån vissa kriterier Syftet med åtgärdsutredningen är att få ett bra beslutsunderlag så att man sedan kan välja vilken åtgärd som är bäst Är den bästa åtgärden att gräva bort jorden eller är det bättre att behandla föroreningen på plats (en sk in-situ-sanering)?

26 Åtgärdsutredning Belyser man tänkbara åtgärdsalternativ utifrån kriterierna: Teknisk genomförbarhet Alternativens måluppfyllelse (kan man nå målen med den beskrivna metoden) Åtgärdens påverkan på omgivning (t.ex. landskap, kulturmiljö) Risker med åtgärden (under åtgärdsskedet) Kostnaderna Behöver man söka tillstånd eller räcker det med en anmälan för åtgärden

27 Riskvärdering Riskvärderingen är en metod vars syfte är att välja den mest lämpliga åtgärden. Kostnad/nytta analys Åtgärdsmål, teknik och ekonomi som presenteras i åtgärdsutredningen vägs samman tillsammans med andra aspekter t.ex. tidsaspekt, påverkan under åtgärdsskedet, orolig allmänhet.

28 Åtgärd Mätbara åtgärdsmål (tas fram inför åtgärdsfasen)
Förberedelsefas (planering, projektering och anmälan/tillstånd). Anmälan/tillstånd lämnas till aktuell tillsynsmyndighet – 6 veckor Tillsynsmyndighet lämnar svar Utförande Uppföljning

29 Åtgärd Tänk på: Sanering tar tid – planera in tid för oförutsedda stopp, ökade förorenade volymer, nya föroreningar, förorenat grundvatten, analyssvar som dröjer… Förorenade massor tar plats – tänk igenom logistiken och ha ytor för tillfälliga upplag Rening av förorenat grundvatten kan vara komplicerat, tar mycket yta i anspråk och är dyrt

30 Vattenverksamhet 11 kap miljöbalken

31 Vad är ett vattenområde?
Det område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd

32 Vad är vattenverksamhet?
3 § Med vattenverksamhet avses i detta kapitel uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning i ett vattenområde, fyllning eller pålning i ett vattenområde, bortledande av vatten från ett vattenområde, grävning, sprängning eller rensning i ett vattenområde, en annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge, bortledande av grundvatten eller utförande av en anläggning för detta, tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden eller utförande av en anläggning eller en annan åtgärd för detta, eller markavvattning.

33 Vattenverksamhet Utgå alltid från att det behövs anmälas eller sökas tillstånd för arbeten i vatten. Anmälan till Länsstyrelsen, 8 veckors handläggningstid. Tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen, månaders handläggningstid (eller mer).

34 Undantag 11 kap. 12 § MB ”Tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9 a § behövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Av 13 § följer att första stycket inte gäller markavvattning eller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, andra åtgärder för avvattning av mark. Lag (2005:571).”

35 Undantag forts. Verksamhetsutövaren har bevisbördan för att förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda och beviskravet är mycket starkt ”Inverkan på vattenförhållandena” avser vattnets djup eller läge, inverkan på vattenområdets användning för båttrafik, inverkan på vattnets kvalitet (t.ex. på grund av grumling)

36 Anmälan(länsstyrelsen)
Exempel: grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter, grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst kvadratmeter byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund

37 Tillståndansökan (mark- och miljödomstolen)
Arbeten som påverkar större ytor än vad som är anmälningspliktigt

38 Tillståndsansökan forts.

39 Försiktighetsmått Minimera risk för grumling med hjälp av t ex siltgardin, spånter, granris, kontrollerad sedimentering mm. Undvika känsliga tidpunkter, t ex lektid för fisk och då den biologiska aktiviteten är högst. Undvika hastiga nivåförändringar. Nya vandringshinder får inte skapas.

40 Grumling En ökad sedimentation av finpartikulärt material kan leda till: negativa konsekvenser för filtrerande djur som musslor och många insektslarver lekbottnar för fisk kan försvinna ökad dödlighet av ägg och yngel primärproduktionen kan försämras pga sämre ljustillgång Sediment kan innehålla föroreningar som kan spridas i samband med arbeten i vatten.