Ledningar i kommunal mark & ”Utbyggnadslagen” Nätverket SAK 4 maj 2017

En presentation över ämnet: "Ledningar i kommunal mark & ”Utbyggnadslagen” Nätverket SAK 4 maj 2017"— Presentationens avskrift:

1 Ledningar i kommunal mark & ”Utbyggnadslagen” Nätverket SAK 4 maj 2017
Per Henningsson förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

2 Vad är det för typ av mark och vilket utrymme ska utnyttjas?
Allmän väg med kommunalt huvudmannaskap Annan offentlig plats som förvaltas av kommunen (bl.a. gator, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats) Annan kommunägd mark (kvartersmark) Över, på eller under markytan?

3 Olika regler för markåtkomst
Nyttjande av offentlig plats för annat ändamål än den upplåtits för – Polistillstånd enligt ordningslagen, kommunen kan ställa upp villkor och ta betalt för nyttjandet enligt fullmäktiges taxa. Ledningar under och anläggningar invid allmän väg – Tillstånd enligt väglagen samt villkor i avtal (polistillstånd krävs inte för åtgärder som regleras i väglagen - OL 3:1:2) Utrymmet under offentlig plats – Nyttjanderättsavtal (markavtal), servitut eller ledningsrätt (polistillstånd krävs inte för användning av utrymmet under gatan - NJA s. 70 och inte heller för själva gatu- och ledningsarbetet) Kvartersmark - Nyttjanderättsavtal (markavtal), servitut eller ledningsrätt

4 Olika metoder för markåtkomst för- och nackdelar
Markavtal (Nyttjanderättsavtal) Flexibelt, resurseffektivt, bibehållen kontroll för kommunen, underlättar samordning, snabbt, billigt. Begränsad bindningstid. Svagare skydd vid överlåtelse av marken Servitut Flera av fördelarna som gäller för såväl markavtal och ledningsrätt men måste kunna kopplas till en härskande fastighet. Ledningsrätt Säker/statisk rättighet, kan utgöra underlag för belåning, praktiskt om ledning går över flera fastigheter/involverar flera fastighetsägare. Kan ta tid och medför förrättningskostnader. Innebär besvär och kostnader för kommunen vid ändrad markanvändning.

5 När krävs det ”grävtillstånd”

6 Allmän väg – ”Grävtillstånd” enligt lag
Krav på tillstånd i 44 § väglagen för att dra ledningar eller att utföra arbeten på en redan dragen ledning. Väghållningsmyndigheten får meddela de föreskrifter om arbetet som behövs med hänsyn till vägens bestånd, drift eller brukande. Tillstånd behövs inte när tillstånd har meddelats enligt annan lag eller författning. Då krävs endast anmälan. Akuta arbeten får påbörjas utan tillstånd eller anmälan. Då krävs istället skyndsam underrättelse om arbetet. Vägrat tillstånd eller villkoren i tillståndet kan överklagas till länsstyrelsen.

7 Grävtillstånd i övriga fall
Inga lagregler om grävtillstånd = inte offentligrättsliga tillstånd Olika benämningar i olika kommuner (grävtillstånd, grävningstillstånd, öppningstillstånd, schakttillstånd m.fl.) Krav på grävtillstånd kan grunda sig på: Generellt markavtal Nyttjanderättsavtal för specifik ledning/anläggning Kommunala bestämmelser/anvisningar Föreskrift i ledningsrättsbeslut

8 Varför grävtillstånd? Minska störningarna för trafikanter och allmänheten Möjliggöra lämplig lokalisering och effektivt utnyttjande Möjliggöra samordning av olika arbeten Möjliggöra kontroll av att uppställda villkor följs Möjlighet att anpassa villkoren vid långa avtal

9 Exempel på avtalsvillkor om grävtillstånd (SKLs markavtal)

10 Mer information på SKLs hemsida skl.se - ledningar i kommunal mark

11 ”Utbyggnadslagen” Lag (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät
Vad innebär den nya lagen? Hur påverkar den kommunen som gatuhållare/fastighetsägare?

12 Utbyggnadsdirektivet
EU-direktiv som blev svensk lag 1/7 2016 Övergripande syfte: Direktivet ska bidra till att uppfylla målen i den digitala agendan för Europa Problem: Bredbandsutbyggnaden går för långsamt - 85 % av kostnaderna för bredband är gräv- och andra byggkostnader. Lösning: Genom att använda befintlig infrastruktur effektivare och underlätta när ny ska byggas ska utbyggnaden av bredband bli billigare och därmed nå fler.

13 Ny lag om åtgärder för utbyggnad av bredband
Information om befintlig infrastruktur Tillträde till befintlig infrastruktur Information om planerade eller pågående bygg- och eller anläggningsprojekt Samordning av offentligt finansierade bygg- eller anläggningsprojekt Informationstjänst med samlad information om krav och tillstånd för utbyggnad av bredbandsnät Tvistlösning

14 Vem berörs av den nya lagen?
Nätinnehavare = den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en infrastruktur avsedd för tillhandahållande av en transporttjänst en tjänst för produktion, transport eller distribution av gas, el, uppvärmning eller vatten Bredbandsutbyggare = den som avser att anlägga eller bygga ut ett bredbandsnät

15 Hur påverkas kommunerna som nätinnehavare av den nya lagen?
Alla kommunala nätinnehavare måste: Kunna informera om sin befintliga infrastruktur Kunna besvara förfrågningar om tillträde till infrastrukturen Informera om planerade bygg- och anläggningsprojekt Kunna besvara förfrågningar om samordning av bygg- eller anläggningsprojekt med en bredbandsutbyggares projekt Vägran att upplåta infrastruktur eller samordna projekt kan prövas genom tvistlösning

16 Hur ska det praktiskt gå till?
PTS har fått ansvaret för informationstjänsten (utbyggnadsportalen) Webbtjänsten ledningskollen.se utgör en del av informationstjänsten och kan användas av nätinnehavare för att fullgöra sin informationsskyldighet men Nätinnehavaren kan även välja att fullgöra sin informationsskyldighet genom någon annan digital informationslösning

17 är det naturliga valet och dessutom mycket mer!
Tjänsten är enkel och gratis samt underlättar för bredbandsutbyggarna Tjänsten ger även andra fördelar och används redan idag för att: Skydda ledningar och annan infrastruktur Minska störningar från arbeten Underlätta samhällsplanering Samordna arbeten

18 Läs mer Cirkulär - Nya regler om utbyggnad av bredbandsnät Ledningskollen.se Utbyggnadsportalen.pts.se