En plan för odlingslandskapets biologiska mångfald

En presentation över ämnet: "En plan för odlingslandskapets biologiska mångfald"— Presentationens avskrift:

1 En plan för odlingslandskapets biologiska mångfald
Olof Johansson, Jordbruksverket Samverkansåtgärd inom Miljömålsrådet mellan ovanstående myndigheter. Detta är alltså ett samverkansprojekt där myndigheterna enas om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Hur kommer vi att gå vidare? Det finns en detaljerad lista där de ansvariga myndigheterna för åtgärderna listas samt en preliminär tidsplan för arbetet. Nu ska vi tillsammans arbeta vidare i arbetsgrupper med de olika åtgärderna.

2 Varför behövs en plan? 1. Fortsatt negativ utveckling för biologisk mångfald trots långvarigt arbete med stöd, rådgivning, lagstiftning och områdesskydd 2. Miljömålsrådet: Samverkan mellan flera myndigheter, vilket ger nya möjligheter Tydligare samordning och helhetssyn Samband och avvägningar produktion och miljö Gemensam långsiktig plan för mål, arbetssätt, kunskapsspridning etc. Gemensam prioritering 3. Underlag för nästa jordbrukspolitik, områdesskydd m.m.

3 Mål Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Målet med strategin är att hejda minskningen av arter, individantal och värdefulla livsmiljöer i odlingslandskapet och att på sikt öka livsmiljöernas kvalitet och areal i landskapet. Vi kommer inte att nå gynnsam bevarandestatus men vi kan stoppa minskningen och vända trenderna.

4 Mål i förhållande till utveckling
Gynnsam bevarandestatus ska nås Naturtypsklassad gräsmark är i gynnsam bevarandestatus vid drygt 1 miljon hektar (Artdatabanken) I dag finns ca hektar naturtypsklassade ängs- och betesmarker (Artdatabanken) Men verkligheten är en annan: Odlingslandskapet minskar Gammal åker blir betesmark och betesmarker växer igen – kvalitetsförsämring Åkern och skogen brukas mer intensivt Produktionen av livsmedel och virke ökar Detta visar på att målen är väldigt ambitiösa och kräver stora ökningar av arealer och kvaliteter i gräsmarkerna för att gynnsam bevarandestatus ska nås. Samtidigt går utvecklingen i motsatt riktning med minskade arealer. Hur ska vi få detta att gå ihop?

5 Jordbrukets utveckling
Indikator för miljömålet. I andel jordbruksföretag ingår växtodling och djurföretag.

6 Biologisk mångfald - ingen isolerad ö
Landsbygdsutveckling och samhällsutvecklingen i stort Lönsamt brukande (ekonomisk verklighet) Biologisk mångfald Samhällsutveckling, produktion och miljöaspekter hänger ihop. Biologisk mångfald påverkas av samhällets utveckling i stort och kan inte ses isolerat från detta. Hur väl vi kan nå målen beror på många fler faktorer än de rent naturvetenskapliga, dvs. arter och naturtypers ekologiska krav.

7 Strategins fokusområden
För att kunna arbeta effektivt har vi delat upp arbetet i olika delar. Insatserna som föreslås skiljer sig åt mellan slättbygd och skogs- och mellanbygd vilket motiverar ett mer uppdelat arbetssätt. Ljusblått fält – mycket viktiga frågor för helheten men här föreslår vi inga åtgärder pga livsmedelsstrategi och gemensam landsbygdspolitik redan behandlar dessa frågor.

8 RESULTAT Utvecklingen till 2030 Prognos* till 2030 (utgångsår 2015):
lnget gårdsstöd: Betesmarksarealen minskar med ungefär hälften Åkerarealen ner cirka 40 % (främst i sämre jordbruksbygder) Inga miljöersättningar till betesmarker: Betesmarksarealen minskar med omkring tre fjärdedelar Detta är SASM-körningar som visar vad som händer fram till 2030 om man 1. plockar bort gårdsstödet och 2. tar bort miljöersättningar till betesmarker. Detta visar på betydelsen av de ekonomiska stöden för jordbrukets varande. * Modellberäkningar med SASM, företagsekonomisk modell

9 Hur kan vi vända nedåtgående trender för fågelpopulationer, enligt forskarna?
Stoppa förlusten av jordbruksmark! Öka landskapets variation inklusive mängden småbiotoper (trädor, kantzoner, ruderatmarker) Fyra jordbruksfåglar, storspov, stare, buskskvätta och sånglärka, som minskat signifikant i antal sedan Foton: Svensk häckfågeltaxering, Lunds universitet Vi har låtit Lunds universitet analysera vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna för odlingslandskapets fåglar.

10 Lantbrukarnas behov Detta är svar från en enkät vi skickat ut till djurhållande bönder. Runt 1100 svar, cirka 2600 utskickade enkäter. Frågan är vad som skulle krävas för att man ska ha fler djur på betesmarkerna. Under annat: Flera som svarat menar att de inte vill utöka, man är nöjd med den besättningsstorlek man har eller att man känner sig för gammal för att utöka. Här kommer också synpunkter om att rovdjur är anledningen till att man inte vill utöka

11 Hållbart brukande av åkermark -vad kan vi göra?
Mål: Öka den rumsliga och tidsmässiga variationen i åkerdominerade landskap för att skapa förutsättningar för biologisk mångfald Målet är alltså att öka variationen i landskapet (precis som Lunds universitet angav- och många andra studier visar på). Här är Mångfald på slätten konceptet användbart. Använd delar av fälten som kanter, gipar m.m. som ändå inte har så hög avkastning till åtgärder för biologisk mångfald. Flera studier som pekar på att ökad biologisk mångfald också är bra för produktionen (produktion och biologisk mångfald ska gå hand i hand).

12 Vända trenden – slättbygd
Åtgärder i slättbygd Använd möjligheter i kommande CAP för att öka mängden småbiotoper i slättbygd Gårdsstödets miljöprogram Landsbygdsprogrammet Fortsatt rådgivning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom produktionsrådgivare Mångfald på slätten Ökad andel ekologisk produktion i slättbygd Med småbiotoper avses här i första hand temporära småbiotoper på åkermark, dvs. träda, blommande fältkanter, skalbaggsåsar – åtgärder som ökar möjligheter till mer blommor – bättre pollinering och fler nyttodjur

13 Vända trenden – slättbygd
Ställ miljökrav på åkermark som stat, kommun, kyrka äger Offentligt ägd mark Krav på temporära småbiotoper kopplad till lägre kostnad för arrende (marknadsmässiga avtal) Dialog med näringen Liknande målbilder inom skogsbruket Tydliggöra lagstiftningen Råd utöver lagstiftningen

14 Biologiskt värdefulla områden - vad kan vi göra?
Mål: Hejda förlusten av biologisk mångfald genom att bevara och utöka värdefulla områden

15 Vända trenden – skogs- och mellanbygd
Åtgärder i skogs- och mellanbygd Höjda miljöersättningar Högre kostnadstäckning Långsiktigt incitament för fortsatt skötsel Investeringsstöd till djurstallar Prioritera inom nuvarande LBP Stöd för restaurering av betesmarker Stora projekt, förslagsvis minst kr Förslag inom LBP som ska göra det mer lönsamt för djurhållande lantbrukare i skogs- och mellanbygd

16 Vända trenden – skogs- och mellanbygd
Fortsatt samordnande funktion på länsstyrelsen för uppsökande arbete, lokala nätverk Påbörjat 2018 Bättre bemötande Lantbrukarnas förtroende för myndigheterna Samma budskap till lantbrukaren Förslag som ska uppmuntrar bättre samverkan mellan lantbrukare och myndigheter När det gäller länsstyrelsens budskap ska lantbrukaren få samma budskap från myndigheten. T.ex. kan länsstyrelsens naturenhet säga till lantbrukaren att det är okej att byta ut ett dött träd i en allé mot ett annat trädslag och att det döda trädet ska läggas vid sidan av allén för insekters skull. Kulturvårdsenheten kan å andra sidan hävda att alléträd ska vara av samma ålder och art. Inga förfulande stammar i anslutning till allén. Sådana här dubbla budskap skapar förvirring för lantbrukaren.

17 Vända trenden – skogs- och mellanbygd
Komplettera LBP med nationell finans i skyddade områden Tydliggöra vad som ryms inom LBP Nationell strategi för formellt skydd i odlingslandskapet Utgår från höga natur- och kulturvärden Stöd för insatser som gynnar biologisk mångfald (miljöinvesteringar) Fortsatt arbete med bl a hotade arter i odlingslandskapet Förslag som främst berör myndgheterna och vårt arbete, som i sin tur påverkar lantbrukare.

18 Kunskap och spridning av kunskap
Mål: Öka kunskapen om skötselmetoder och dess effekter Jörgen Wiklund/Scandinav bildbyrå

19 Öka och sprida kunskap Rådgivning och kompetensutveckling
Fortsatta satsningar inom LBP Mer samarbete mellan forskare, rådgivare och lantbrukare/förvaltare Snabbare vägar mellan forskning och förvaltning Första punkten: Rådgivning och kompetensutveckling oerhört viktigt i framtiden, därför fortsatt och helst förstärkta satsningar på rådgivning. Andra punkten: Vi föreslår mötesplatser, plattformar, där forskare, myndigheter och lantbrukare kan utbyta kunskap, dvs. kunskap ska gå åt båda hållen.

20 Öka och sprida kunskap Kunskap och spridning av kunskap
Uppföljning av åtgärder Motivera statens höga kostnader för åtgärder Miljöövervakning och riktade upplägg Miljöövervakning åkermark Bristande kunskap om utveckling för arter i och vid åkermark Resultat och värdbaserade ersättningar på gräsmarker – Utredning/pilotprojekt Lämpligt för betesmarker och slåtterängar? Förslag som främst riktar sig till myndigheter. Punkt 1: För både ekonomisk och biologisk effektiv naturvård så måste genomförda åtgärder följas upp i större omfattning än i dag. Endast så kan vi få pengar och arbetsinsatser att räcka längre och ge större effekt för biologisk mångfald. Punkt 2: Miljöövervakning av åkermark: Åkermark 85% av odlingslandskapet och vi har dålig koll på biologisk mångfald ovan och under jord där. Vi kan få betydligt bättre koll med ett övervakningsprogram samtidigt som vi kan hitta nya skadegörare och invasiva främmande arter.

21 Tack(a)!

22 Diskussionsfrågor 1. Hur kan länsstyrelsen och andra aktörer bidra till biologisk mångfald i odlingslandskapet? Vad prioriterar vi? 2. Vilken samverkan och vilka verktyg är viktiga för att stärka biologisk mångfald i odlingslandskapet? 3. Goda exempel och uppslag för att motverka effekten av torka och foderbrist?