Tidigare granskningar

En presentation över ämnet: "Tidigare granskningar"— Presentationens avskrift:

1 Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram Gabriel Brandström, tf. avdelningschef

2 Tidigare granskningar
Arbetsplatsförlagt lärande i praktiken (2011) Fördjupad tillsyn på yrkesprogram (2013) Gymnasial lärlingsutbildning (2013) Undervisning på yrkesprogram (2014) Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott (2015) Samverkan för bättre arbetslivsanknytning (2016) Lärarstöd och arbetsformer i gymnasieskolans yrkesprogram (2016)

3 Vad har Skolinspektionen granskat?
Helhet och sammanhang i utbildningen utifrån examensmålen Lärares samarbete Rektors ledarskap Bakgrund

4 34 kommunala och fristående gymnasieskolor
Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Bakgrund

5 Hur har vi gått tillväga?
Intervjuer med elever, lärare, APL-handledare och rektorer Dokumentstudier Bakgrund

6 Får eleverna helhet och sammanhang i sin utbildning?
Nej. Lärarna samverkar inte i tillräcklig grad Rektor prioriterar inte lärares samverkan Övergripande resultat

7 Vad visar resultaten? Helhet och sammanhang behöver i högre grad prägla undervisningen på yrkesprogrammen. Rektor behöver i högre grad inspirera lärare att samarbeta. Samverkan mellan skolförlagd utbildning och arbetsplatsförlagt lärande behöver utvecklas för att förbättra elevernas upplevelse av helhet och sammanhang i utbildningen. Resultat

8 Undervisningen utgår sällan från examensmålen
18 av 34 granskade skolor – utgår i låg grad från examensmålen Centrala innehållet och kunskapskraven Undervisningen utgår sällan från examensmålen

9 Samarbete över ämnesgränserna förekommer…
Temaarbeten vanligt förekommande Ämnesintegrering/Infärgning vanligt Många goda exempel Undervisningen utgår sällan från examensmålen

10 Samverkan kan förekomma i olika former
Delat mentorskap Kollegialt lärande Undervisningen utgår sällan från examensmålen

11 ..men är inte ett etablerat arbetssätt
Individberoende Främst i åk 1 och 2 Brist på systematik och regelbundenhet Undervisningen utgår sällan från examensmålen

12 Förväntningar och attityder har betydelse för lärares arbetssätt
Kultur och tradition? Yrkeskunnande = anställningsbar? Höga förväntningar Gott socialt klimat har betydelse Undervisningen utgår sällan från examensmålen

13 Rektor behöver inspirera lärare att samarbeta mer
25 av 34 skolor Organisatoriska problem Upplevelse av tid ett problem Rektor som inspiratör och pedagogisk ledare viktig faktor Rektor behöver prioritera lärares samarbete

14 Faktorer som hindrar samverkan
Problem för lärare att träffas Olika upplevelser av tid Schemaläggning Organisation med satellitlärare Omsättning på rektorer och personal 50 % Rektor behöver prioritera lärares samarbete

15 Samverkan mellan skola och APL behöver utvecklas
18 av 34 skolor - bättre rutiner för samverkan mellan skola och arbetsplatser 12 av 34 skolor - säkerställa god handledarkompetens Skillnader mellan skolor och program Samverkan mellan skola och APL behöver utvecklas

16 Framgångsfaktorer - vad som främjar helhet och sammanhang i yrkesutbildningen
8 av 34 skolor Examensmålen - tydlig utgångspunkt för undervisningen Rektor inspirerar lärare till ökat samarbete Flertalet undervisande lärare ingår i samma arbetslag Rektor har avsatt särskild tid för lärares samverkan Framgångsfaktorer

17 forts. framgångsfaktorer
Flexibilitet i schemaläggningen Välplanerad APL Utvecklingsarbetet har ett tydligt elevfokus Framgångsfaktorer

18 Vad behöver göras? Ge tidsmässiga och organisatoriska möjligheter
Arbeta med förhållningssätt och attityder både struktur och kultur långsiktigt olika ansvarsnivåer Slutsatser

19 Kvalitet och framgångsfaktorer
Viktigt att fånga elevernas intresse och erbjuda utbildning med tydlig yrkesidentitet Det ska vara tydligt varför man ska lära Stöd ska sättas in tidigt Stort behov av studie- och yrkesvägledning Samverkan mellan skola och arbetsliv viktigt för utbildning av god kvalitet Utbildningens organisering påverkar kvaliteten

20 Helhet och sammanhang? Med helhet avses att eleven får möjlighet att se den specifika kunskapen som en del i ett större sammanhang. Att läsa för förskolebarn handlar till exempel inte bara om att läsa, utan är en del av en större helhet som handlar om hur pedagogen skapar trygghet, väcker lust och nyfikenhet att utvecklas och hur läsningen bildar en del i en helhet av barnens utveckling och lärande.

21 Helhet och sammanhang? Med sammanhang menas att eleverna har möjlighet att sätta konkreta och specifika kunskaper i ett större perspektiv. Att exempelvis se den konkreta kunskapen ”måla ett tak” ur ett miljöperspektiv för att på så sätt få en djupare och bredare förståelse för yrket och av yrkeskunnandet