RELATIONELL PEDAGOGIK

En presentation över ämnet: "RELATIONELL PEDAGOGIK"— Presentationens avskrift:

1 RELATIONELL PEDAGOGIK
”utbildningens brännpunkt” DÄR GNISTAN TÄNDS

2 VEM ÄR JAG OCH VARFÖR STÅR JAG HÄR?
Maria Sandqvist Utbildad till lärare 4-9, behörig i svenska, engelska och franska Jobbat i Södertälje och Nykvarns kommun BÄSTA FORTBILDNINGEN: Mamma till tre barn, två med utredd NPF-diagnos, starka kollegor, praktisk utbildning i kommunikation och förändringsarbeten (NLP) Starkt intresse av det som sker ”under ytan” Envis, nyfiken, orädd ”Jag är en del av alla jag mött”

3 ÖVNING 1: ”BERÄTTAREN” VILKEN LÄRARUTBILDNING HAR DU? (UTBILDNING KOPPLAT TILL SKOL- UPPDRAGET?) VAR HAR DU JOBBAT? VILKEN HAR VARIT DIN BÄSTA FORTBILDNING? VAD BRINNER DU EXTRA FÖR I LÄRARUPPDRAGET? HUR SKULLE DU BESKRIVA DIG SOM LÄRARE MED TRE ORD? NÅGON KURIOSA?

4 ”BERÄTTAREN” – TRE MÖTEN
MINGLA RUNT OCH HITTA NÅGON SOM ÄR LEDIG = HAND UPPE ”GE EN FEMMA.” BERÄTTA OM DIG - LYSSNA PÅ DEN ANDRA. (PRAKTISERA TURORDNING.) GÖR EN HIGH FIVE SOM TACK = HAND UPPE OCH GÅ SEN VIDARE TILL NÅGON ANNAN SOM HAR HANDEN UPPE. ”GE EN FEMMA”, BERÄTTA OM DIG – LYSSNA PÅ DEN ANDRA. AVSLUTA MED TACK OCH GE EN FEMMA. VILKEN LÄRARUTBILDNING HAR DU? (UTBILDNING KOPPLAT TILL SKOL-UPPDRAGET?) VAR HAR DU JOBBAT? VILKEN HAR VARIT DIN BÄSTA FORTBILDNING? VAD BRINNER DU EXTRA FÖR I LÄRARUPPDRAGET? HUR SKULLE DU BESKRIVA DIG SOM LÄRARE MED TRE ORD? NÅGON KURIOSA?

5 John Hattie och påverkansfaktorer med stora effekter PÅ LÄRANDE gällande läraren
Videoanalys av undervisningen 0,88 Lärares tydlighet i undervisningen 0,75 Förtroendefulla relationer lärare – elev 0,72 Professionell utveckling ,62 Inte etikettera elever ,61 Undervisningskvalitet ,44 Lärares förväntningar ,44 Lärarutbildning ,11 Lärares ämneskunskaper

6 Elevers förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat. Ur ”Synligt lärande: Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat” (John Hatties studie Visible Learning)

7 Utbildning av yttersta kvalitet
Det läraren vet, kan och gör är en av de starkaste påverkansfaktorerna på lärande. Lärare behöver vara instruktiva, påverkande, omhändertagande, aktivt och passionerat engagerade i undervisning och lärande, Lärare behöver vara medvetna om vad varje elev tänker och kan, samt själv vara kunnig i ämnet för att kunna erbjuda meningsfull återkoppling. Lärare behöver kunna lärandemålen och kriterierna för måluppfyllelse för sina lektioner samt veta hur bra eleverna når dessa kriterier samt veta vad som är nästa steg och hur alla elever ska ta sig dit. Lärare behöver röra sig från de enskilda idéerna till mångfalden av idéer, relatera till dessa och sedan erbjuda dem så att eleverna konstruerar och rekonstruerar kunskap och idéer. Det är konstruktionen av kunskap och idéer som är det väsentliga och kritiska.

8 RELATIONELL PEDAGOGIK – UTBILDNINGENS BRÄNNPUNKT
Begreppet myntat på svenska av JONAS ASPELIN – professor i pedagogik Malmö Högskola, undervisar på högskolan i Kristianstad. Lärandet sker i samspelet mellan lärare och elev, i mellanrummet, det vill säga i det konkreta mötet mellan lärarens värld och elevens värld. Relationell pedagogik bygger på en helhetssyn där kunskap, omsorg och fostran integreras. Bygger på teorier (och forskning) av: Martin Buber (dialogpedagogiken, jag och du-pedagogiken) John Dewey (ömsesidigt ansvarstagande, learning by doing, skolans roll att bygga ett demokratiskt samhälle, interaktion, handens pedagogik), John Hattie – Visible Learning

9 DEN PERSONLIGE LÄRAREN (Jonas Aspelin)
Den instruktiva, påverkande, omhändertagande, aktivt och passionerat engagerade läraren. (John Hattie)

10 DEN PERSONLIGE Läraren ansvarar för …
Pedagogiska möten (förhållningssätt) – att möta eleven här och nu, som han/hon är Pedagogiska tillvägagånggsätt – aktiva handlingar för att skapa förutsättningar för pedagogiska möten och lärande SAM-VARO SAM- VERKAN

11 DEN PERSONLIGE LÄRAREN … (KAP 7)
Ställer frågan om barn/elever han/hon möter: ”Vem är du, just här och nu?” Betraktar sig som en deltagare i en process där barnet/eleven ska bli någon Väljer inte en sanning om hur ett barn är. En människa befinner sig i en process och förändras hela tiden. Tar ansvar (svarar an) på det som sker i denna sociala process.

12 Lärarrollen: ”En personlig lärare”
Förhållningssätt = attityd Hur väljer jag att reagera? Hur väljer jag att tänka, känna? Vilka intentioner styr? Det handlar om att flytta sig över till barnets sida av relationen och sätta det egna jaget åt sidan Den personlige läraren etablerar miljöer som gagnar elevens sociala konstruktion av kunskap (nya tankar integreras med gamla idéer) Den personlige läraren ansvarar för att en social process pågår och leder till att elevens känsla för eget ansvar (för sig och andra) utvecklas

13 Varför är GODA RELATIONER i klassrummet viktigA?
Konstruktion av kunskap (nya tankar om saker och ting) sker i samarbete och utbyte av kunskap med andra. Det är tillsammans med andra som du får bekräftelse på ditt ”jag” och dina tankar. Vår självbild påverkas av ord som används om oss. Vi lär oss vilka vi är genom sociala sammanhang. Vad händer om jag skapar min självbild utifrån människor som saknar social kompetens?

14 EN METAFOR Beteendet över ytan visar vem du är nu och här
Under ytan vilar våra värderingar om rätt och fel, tidigare erfarenheter, tidigare bemötanden, vad som gör ont, rädslor, valda sanningar och farhågor… Pedagogiskt förhållningssätt – att möta eleven här och nu, som han/hon är

15 MITT FÖRHÅLLNINGSSÄTT MIN ATTITYD MIN EGEN VALDA SANNING
DET FINNS EN POSITIV INTENTION BAKOM VARJE BETEENDE! BAKOM VARJE BETEENDE FINNS EN KÄNSLA ELLER EN TÄNKT SANNING. Pedagogiskt förjållningssätt – att möta eleven här och nu, som han/hon är

16 ATT MÖTA FÖR ATT LEDA ”Nu ser jag att du inte jobbar. Vad beror det på? Är det något jag kan hjälpa dig med?” ”Jag hör att du inte vill. Hur skulle du vilja att det var för att du skulle börja?” ”Är du en sån som… eller hur är du?” ”Vad tror du skulle hända om ..?” På en skala mellan 0-10, hur går det tycker du? Hur skulle det vara för att vara +1? Pedagogiskt förhållningssätt – att möta eleven här och nu, som han/hon är

17 RELATIONER ATT FÖRHÅLLA SIG TILL
EN ELEV/ETT BARN EN LITEN GRUPP ELEVER/BARN SINSEMELLAN OCH LÄRARE - GRUPP EN STOR GRUPP ELEVER/BARN SINSEMELLAN OCH LÄRARE – GRUPP VÅRDNADSHAVARE KOLLEGOR ORGANISATIONEN UTBILDNINGENS INNEHÅLL

18 Metaforen isberget i klassrummet
Under ytan i klassrummet finns ramar som styr: Förväntningar (tidigare erfarenheter och mönster, valda sanningar) Personligheter Ledarstilar Människosyn Roller Fördomar Härskartekniker Kulturer Dolda konflikter

19 HUR JOBBAR VI MED RELATIONSANSVARET?
Proaktivt ledarskap – konstruktivt, situationsanpassat, bygga relationskapital Ramar för sociala regler – motivera och hålla. Walk the talk! Ta ledarrollen! Värdegrundsarbete - skapa acceptans, vara normkritiska och se varandra som människor. Sociala verktyg - konsten att lyssna Responsarbete –det är genom andra ett jag blir till (spegling), formativ bedömning

20 ATT SKAPA TRYGGHET MED HJÄLP AV TYDLIGA RAMAR
Limbus, vår mellanhjärna, vill veta vad som gäller KASAM - känsla av sammanhang överenskommelser om ansvar och värdegrund, kunskapskrav, trivselregler, förväntningar på resultat och insats, tidsramar, aktiviteter, träningsram kontra bedömningsram Ingår ramkompetens i lärarutbildningen? Pedagogiska tillvägagånggsätt – aktiva handlingar för att skapa förutsättningar för pedagogiska möten och lärande

21 Vårt beteende, vad vi säger och gör.
Reflektionsuppgift Vad vi tänker, tror, vill, förväntar oss. Lärare behöver vara instruktiva, påverkande, omhändertagande, aktivt och passionerat engagerade i undervisning och lärande. 1. HUR är vi det? (Bryt ner – ge exempel på vad vi kan GÖRA!) 2. HUR MÄRKER ELEVERNA DETTA I DITT KLASSRUM? (Tecken som syns i ditt klassrum och i din undervisning.) RUNDA BORDET: Börja skriv svar på frågan på ditt papper. Skicka medsols. Läs, fortsätt skriv! Kommentera, spåna vidare. Låt idéer föda idéer. Välj ut två saker att dela till helgruppen.

22 Lärare behöver vara instruktiva, påverkande, omhändertagande, aktivt och passionerat engagerade i undervisning och lärande. (john Hattie) HUR är vi det? (Bryt ner – ge exempel på vad vi kan GÖRA!) Påvisar vem som saknas och välkomnar när de är tillbaka Hälsar god morgon, ser i ögonen och tar i hand Väl planerade lektioner och mål Anpassningar Återkoppling under lektionen Entusiasm för ämnen – undervisar med intresse Avsluta med uppgifter som ”tänk om …” ”Vad skulle kunna hända om …”för att väcka nyfikenhet Följer upp och utvärderar Samtal Med på raster och leker Plåstrar om Visar intresse för elevers tankar Förväntningar Pröva – ompröva för att hitta lösningar Visar lyhördhet Verklighetsförankrad undervisning Se personen bakom eleven Inspiration och eget intresse Stödmallar Visuella stöd

23 HUR MÄRKER ELEVERNA DETTA I DITT KLASSRUM
HUR MÄRKER ELEVERNA DETTA I DITT KLASSRUM? (Tecken som syns i ditt klassrum och i din undervisning.) Tillit Lektionstruktur på tavlan Omhändertagande: anpassningar som t ex biblioteket på rasten Göra något tillsammans med eleverna som man själv gillar ”Finlandsfärjan” - vart ska vi? Vad ska vi lära oss under terminen. Entusiasm. Alla tilltalas med namn och blir sedda Talpinnar – läraren väljer inte, allas ord är lika intressanta och värda Elevnära innehåll Struktur Stöttning Arbetsro Lyssnar aktivt på eleverna Demokratiskt arbetssätt Exit tickets Process över pågående arbete Allas åsikter och tankar kommer fram till läraren i reflektionsböcker

24 Lärare behöver vara instruktiva, påverkande, omhändertagande, aktivt och passionerat engagerade i undervisning och lärande. (john Hattie) INSTRUKTIVA PÅVERKANDE OMHÄNDERTAGANDE AKTIVT OCH PASSIONERAT ENGAGERAD I UNDERVISNING OCH LÄRANDE Återkoppling under lektionen Följer upp och utvärderar Stödmallar Visuella stöd Lektionstruktur på tavlan Process över pågående arbete Väl planerade lektioner och mål Anpassningar Tydliga förväntningar Verklighetsförankrad undervisning Tillit Talpinnar – läraren väljer inte, allas ord är lika intressanta och värda Demokratiskt arbetssätt Allas åsikter och tankar kommer fram till läraren i reflektionsböcker Påvisar vem som saknas och välkomnar när de är tillbaka Hälsar god morgon, ser i ögonen och tar i hand PLÅSTRAR OM Med på raster och leker Plåstrar om Visar intresse för elevers tankar Se personen bakom eleven Sociala anpassningar som t ex biblioteket på rasten Arbetsro Lyssnar aktivt på eleverna - lyhördhet Entusiasm för ämnen – undervisar med intresse Avsluta med uppgifter som ”tänk om …” ”Vad skulle kunna hända om …”för att väcka nyfikenhet Inspiration och eget intresse ”Finlandsfärjan” - vart ska vi? Vad ska vi lära oss under terminen. Entusiasm. Elevnära innehåll (där lärarens och elevens värld möts) Lyssnar aktivt på eleverna Pröva – ompröva för att hitta lösningar