EU2020+.

En presentation över ämnet: "EU2020+."— Presentationens avskrift:

1 EU2020+

2 Övergripande tidplan 2 maj 2018 29 maj 2018 Sep 2018 Juni/dec 2019
KOM presenterar förslag på ny långtidsbudget för perioden 29 maj 2018 KOM presenterar förslag på nytt lagstiftningspaket för sju EU-fonder Sep 2018 Förhandlingarna om lagstiftningspaketet startar i rådsarbetsgrupp Juni/dec 2019 Beslut om ny långtidsbudget 2019/2020 Beslut om lagstiftningspaket för EU-fonderna 2020 Formell start av programmering 2020/2021 Beslut om svenska regelverk Prel. 2020/2021 Förslag till KOM efter regeringsbeslut Prel. 2022 Programstart

3 Vad händer i höst? Remissvar till regeringskansliet (senast 12/9) på innehåll i nytt lagstiftningspaket Förordning om gemensamma bestämmelser Förordning om fondspecifika bestämmelser för ERUF Förordning om särskilda bestämmelser för Interreg Möte med myndighetsgrupp och regeringskansliet (26/9) inför kommande förhandlingar om lagstiftningspaketet. I myndighetsgruppen ingår förutom Tillväxtverket även ESF-rådet, Jordbruksverket, ESV, Migrationsverket (asyl- och migrationsfonden) och Polisen (fonden för inre säkerhet) Förhandlingar i rådsarbetsgrupp med fokus på EU:s sammanhållningspolitik och lagstiftningspaketet (september och framåt) Nationell dialogkonferens om EU:s sammanhållningspolitik (14/11), arrangör: SKL

4 EU:s långtidsbudget varav ca 330 miljarder euro till sammanhållningspolitiken där 69 % fördelas till ERUF och 31 % till ESF 1135 miljarder euro* Föregående programperioden uppgick budgeten för sammanhållningspolitiken till 325 miljarder euro men med hänsyn till prisutvecklingen är bedömningen att budgeten minskar med ca 7 % inför kommande programperiod. Förslaget på 330 miljarder euro kan jämföras med Horisont som ligger på ca 100 miljarder euro *2018 års priser

5 EU:s sammanhållningspolitik (SHP)
Merparten av budgeten (75 %) fördelas till de fattigaste regionerna (benämns som mindre utvecklade regioner och övergångsregioner) Alla regioner i Sverige ingår i kategorin ”mer utvecklade regioner” Total fördelning till Sverige är på ca 2,1 miljarder euro (2018 års priser), nivån ungefär som i nuvarande period (omfattar både ERUF och ESF+) Fortsatt riktat stöd inom regionalfonden till fyra nordligaste länen s.k. gleshetsallokering med 30 euro per capita och år (ca 188 miljoner euro)

6 Total budget för ERUF och ESF+, ca 330 miljarder euro
varav till Sverige ca 2,1 miljarder euro (6,5 promille) Stora variationer i fördelning av stödet mellan länderna från 65 miljoner euro i Luxemburg till 65 miljarder euro i Polen

7 Stödnivåerna varierar mellan länderna från 84 euro i Nederländerna till 2 216 euro i Estland

8 Sju fonder – en förordning (CPR)
Gemensamt regelverk för följande fonder Regionalfonden, ERUF Sammanhållningsfonden Socialfonden, ESF+ Havs- och fiskerifonden Fonden för inre säkerhet Asyl- och migrationsfonden Fonden för integrerad gränsförvaltning

9 EU:s sammanhållningspolitik
Fortsatt fokus på att utjämna regionala skillnader och att möta utmaningar för regionerna i Europa Omfattar investeringar i alla regioner, men där merparten av stöden ska gå till mindre utvecklade regioner Fortsatt och förstärkt tematisk koncentration på innovation, digitalisering, ekonomisk omvandling och stöd till små och medelstora företag genom strategier för smart specialisering. Därutöver ska minst 30 procent investeras i klimatåtgärder och 6 procent till hållbar stadsutveckling Fortsatt fokus på att enbart ge ekonomiskt stöd till små och medelstora företag medan större företag endast stöds indirekt genom ett stärkt företagsklimat

10 Fem politiska mål, PO (ersätter nuvarande elva tematiska mål)
Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling Ett grönare och koldioxidsnålare Europa Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och tillgänglighet Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ

11 Särskilda mål för ERUF PO1 Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik (output: företag och forskare som får stöd för innovation, resultat: företag som kommersialiserar innovationer som fått stöd) säkra nyttan av digitaliseringen för invånare, företag och myndigheter (output: företag och offentliga aktörer som får stöd för digitalisering, resultat: användare av nya digitala lösningar) förbättra de små och medelstora företagens tillväxt och konkurrenskraft (output: företag som får stöd, resultat: nya jobb i företag som fått stöd) utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap (output: företag som investerar i kompetensutveckling, resultat: personal som deltar i kompetensutveckling)

12 Särskilda mål för ERUF PO2 Ett grönare och koldioxidsnålare Europa
främja energieffektivisering och förnybar energi utveckla smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå främja anpassning, riskförebyggande och motståndskraft mot katastrofer i samband med klimatförändringen främja en hållbar vattenförvaltning främja övergången till en cirkulär ekonomi främja biologisk mångfald, grön infrastruktur i stadsmiljö samt minska föroreningar

13 Särskilda mål för ERUF PO3 Ett sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och tillgänglighet förbättra digital tillgänglighet utveckla ett hållbart, klimattåligt, intelligent, säkert och intermodalt TEN-T utveckla hållbar, klimattålig, intelligent och intermodal nationell, regional och lokal mobilitet, inklusive förbättrad tillgång till TEN-T samt gränsöverskridande mobilitet främja hållbar multimodal mobilitet i städerna

14 Särskilda mål för ERUF PO4 Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter effektivisera arbetsmarknaderna och förbättra tillgången till sysselsättning av god kvalitet genom att utveckla social innovation och social infrastruktur förbättra tillgången till tjänster av god kvalitet för alla inom utbildning och livslångt lärande genom att utveckla infrastruktur förbättra den socioekonomiska integrationen av marginaliserade grupper, migranter och missgynnade grupper, genom integrerade åtgärder, bl.a. bostäder och sociala tjänster säkerställa lika tillgång till hälso- och sjukvård genom att utveckla infrastruktur

15 Särskilda mål för ERUF PO5 Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ främja en integrerad social, ekonomisk och miljömässig utveckling, kulturarvet och säkerhet i stadsområden främja en integrerad, social, ekonomisk och miljömässig lokal utveckling, kulturarvet och säkerhet, inklusive på landsbygden och i kustområden, även genom lokalt ledd utveckling

16 Tematisk koncentration inom ERUF
Mer utvecklade regioner Minst 85 % till de två första policymålen varav minst 60 % till PO1 PO1) Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling PO2) Ett grönare och koldioxidsnålare Europa Minst 30 % för att nå klimatpolitiska mål Minst 6 % till hållbar stadsutveckling

17 Några iakttagelser Fler fonder omfattas av de gemensamma bestämmelserna än tidigare (från 4 till 7) men Jordbruksfonden ingår inte vilket försämrar förutsättningarna för fondsamordning Dagens elva tematiska mål ersätts av fem politiska mål Fokus på innovation, digitalisering, ekonomisk omvandling och stöd till små och medelstora företag genom strategier för smart specialisering Ökade ambitionsnivåer för att nå klimatpolitiska mål men också andra miljömål som vattenförvaltning, cirkulär ekonomi, biologisk mångfald och att minska föroreningar Ökad öronmärkning av medel för hållbar stadsutveckling (från 5 % till 6 %) med krav på lokala strategier och partnerskap Fokus på ekonomiskt stöd till små och medelstora företag medan större företag stöds indirekt genom ett stärkt företagsklimat

18 Några iakttagelser Ökat resultatfokus (indikatorstyrt programgenomförande) Nya krav på ”förhandsvillkor” dvs. 20 olika förutsättningar som måste uppfyllas för att få stöd. Dessa följs hela perioden, ex. beskrivning av verktyg och kapacitet för kontroll av efterlevnad av regler för statsstöd, offentlig upphandling och mänskliga rättigheter En starkare koppling till EU:s planeringstermin och ekonomiska styrning ”5+2-programmering”. Endast de första fem åren programplaneras i början. En halvtidsöversyn avgör om programmen måste ändras inför de sista två åren Krav på snabbare genomförandetakt, från N+3 till N+2 Lägre medfinansiering från EU (maxtak 70 % och för Sverige högst 40 %) EU:s planeringstermin och ekonomiska styrning innehåller årliga landsspecifika rekommendationer. För Sveriges del är dessa att främja bostadsinvesteringar, effektivisera bostadsmarknaden och minska hushållens skuldsättning

19 Några iakttagelser Ändrad beräkningsgrund och återfinansiering genom schablon för tekniskt stöd (TA) Möjlighet att via programmen att stärka den administrativa kapaciteten i myndigheter, hos stödmottagare och andra relevanta parter för en effektiv förvaltning Projekt som fått stämpeln ”Seal of Excellence” inom Horisont ska inte genomgå en ny urvalsprocess om de är förenliga med programmets strategi för smart specialisering Ökade möjligheter att finansiera insatser utanför programområdet och i andra länder Enklare och tydligare regler för ökad användning av finansiella instrument Lägre ersättning för förvaltning av finansiella instrument (från 20 % till 5 %) Möjlighet att överföra programmedel till InvestEU:s budgetgaranti (max 5 %), InvestEU är ett nytt program där alla finansiella instrument samlas

20 Några iakttagelser Riskbaserad kontroll och revision där KOM i större utsträckning förlitar sig på nationella system i program som fungerar bra (proportionalitetsprincipen) Viss förenkling i redovisning och rapportering Förenklad kostnadsredovisning med möjlighet att tillämpa enhetskostnader, schabloner och klumpsummor (krav på kontroll av statsstöd och upphandling är dock kvar) För insatser under 5 miljoner euro är moms en stödberättigad kostnad (ökar kostnadsmassan) Ökade krav på synlighet, kommunikation och transparens

21 Några iakttagelser Färre och geografiskt större program inom Interreg
Nytt fokus på att lösa gränshinder i landbaserade gränsregionala program Samarbete över havsgränser ska ske i havsområdesprogram bestående av både transnationellt och gränsöverskridande samarbete Nytt program för interregionala innovationsinvesteringar som kopplar samman regioner med liknande eller kompletterande styrkeområden/strategier för smart specialisering. Finansierar demonstrationsprojekt inom europeiska värdekedjor Större ansvar för kontroll, utbetalning och revision för det land där förvaltande myndighet är placerad, vilket innebär rätt att arbeta i alla länder/regioner som omfattas av Interregprogrammet (påverkar FLC)

22 Frågeställningar Vad tycker vi om föreslagen inriktning och omfattning? Är kraven på öronmärkning och tematisk koncentration kring stöd till företag, forskning, städer samt miljö- och klimat bra? Finns viktiga åtgärder för tillväxt och konkurrenskraft som saknas? Är föreslaget resultatfokus bra? Bör vi försöka påverka föreslagna mål och indikatorer? Vilket mervärde kan den nya InvestEU-fonden tillföra för Sverige och regionalfonden? Vilka behov finns för att stärka den administrativa kapaciteten i myndigheter, hos stödmottagare och andra relevanta parter för en effektiv förvaltning?