Socialstyrelsen och Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska

En presentation över ämnet: "Socialstyrelsen och Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska"— Presentationens avskrift:

1 Socialstyrelsen och Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska
Lisa van Duin, jurist Bitte Fritzson, enhetschef hälso- och sjukvårdsjuridik

2 Socialstyrelsen Socialstyrelsen verksamhetsidé: Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Vi verkar för en god vård och omsorg genom att styra med regler, kunskap och statsbidrag, och genom uppföljningar och utvärderingar.

3 Socialstyrelsen Generaldirektör: Lars-Erik Holm

4 Vi tar fram normer som ska vara ett stöd för de verksamhetsansvariga och personalen i arbetet med att öka säkerhet, kvalitet och effektivitet.

5 Normerna består av: Socialstyrelsens författningssamling SOSFS innehåller föreskrifter (bindande regler) och allmänna råd (rekommendationer) inom våra ansvarsområden.

6 Föreskrifter och allmänna råd
Lagstiftning Lag Riksdag Förordning Regering Föreskrifter och allmänna råd Myndigheter

7 Föreskrifter och allmänna råd
Föreskrift - regler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande. Är bindande och innehåller vanligtvis ett ”ska” Allmänna råd - generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende

8 Exempel på hierarkin inom lagstiftning - lag
Patientdatalagen (2008:355) Av 3 kap. 6 § framgår att en patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Om uppgifterna finns tillgängliga ska journalen bl.a. alltid innehålla: Uppgifter om patientens identitet Väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården Ställd diagnos väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder

9 Exempel på hierarkin inom lagstiftning - Förordning
2 § 4 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om journalhandlingars innehåll, utformning, hantering och förvaring enligt patientdatalagen (2008:355)

10 Exempel på hierarkin inom lagstiftning - Föreskrift
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Av 3 kap. 6 § framgår bl.a. att en patientjournal ska innehålla: uppgifter om aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar, uppgifter om ordinationer av t.ex. läkemedel och olika behandlingar, uppgifter om förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel, undersökningsresultat, uppgifter om överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen, uppgifter om vårdhygienisk smitta, samt epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård.

11 De upphävda allmänna råden (SOSFS :10) Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård Arbetet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelhantering i hälso- och sjukvården

12 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård

13 Varför upphävande? Delar av de allmänna råden var obsoleta. Bl.a. hänvisade de till den upphävda förordningen (1994:1290) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården Redogjorde för lagstiftning och uttalanden i förarbeten – inte alls några allmänna råd.

14 Konsekvenser Bedömdes vara begränsade mot bakgrund av att de allmänna råden saknade just allmänna råd. Framtida arbete innebär att utreda om det finns behov av vägledning och i så fall vilken form

15 Kartläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska, april 2014
Kartläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska och andra kvalitetssäkrande funktioner Hur man väljer att arbeta med de olika områden som MAS:en ansvarar för skiljer sig mellan olika kommuner och även hur man prioriterar mellan de olika uppgifterna. Kommunerna beskriver masens ansvar som brett. En nackdel med det breda uppdraget är att det inte alltid finns tydliga förväntningar på rollen. Den ökande andelen privata utförare har också påverkat rollen. Socialstyrelsens kartläggning visar att det finns skillnader i tolkningen av vissa regelverk som rör funktionen och dess arbetssätt i förhållande till privata utförare. Detta kan delvis bero på att lagstiftningen i vissa fall är dåligt anpassad till att det finns flera vårdgivare inom den kommunala hälso- och sjukvården.

16 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

17 Bestämmelserna i SOSFS 2000:1 reglerar i huvudsak vem som får göra vad och hur de ska göra det
Innefattar bl.a. bestämmelser om Vad en läkemedelsordination ska innehålla Generella direktiv Ssk:s behörighet att ordinera vaccin Läkemedelsgenomgångar Iordningsställande och administrering av läkemedel (vem får göra vad) Rekvisition och förvaring av läkemedel

18 SOSFS 2000:1- en föreskrift som genererar många synpunkter
En föreskrift som även skapar många frågor till myndigheten. Författningen har funnits i många år och det finns ett behov av att anpassa föreskriften efter den utvecklingen som skett på området. I samband med införandet av 3 a kap. om läkemedelsgenomgångar höjdes många röster om ett behov av ändringar i föreskriften

19 Socialstyrelsens eller Läkemedelsverket, vem bestämmer vad?
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnade av läkemedel av läkemedel och teknisk sprit Behörighet att utfärda recept eller rekvisition avseende läkemedel

20 Översyn

21 Förstudien November enkät till 65 mottagare: alla landsting, vissa kommuner och andra berörda aktörer. Drygt 30 aktörer besvarade enkäten (+ några spontana). Tre frågor: Hur anser ni att SOSFS 2000:1 i sin nuvarande utformning fungerar som styrdokument och i den praktiska tillämpningen för hälso- och sjukvården? Vilka förändringar efterlyser ni i SOSFS 2000:1? Har ni specifika förslag på hur eventuella förändringar bör se ut? Lämna i så fall gärna sådana förslag och relatera till nuvarande skrivningar i SOSFS 2000:1.

22 Synpunkter i enkätsvaren
IT-utvecklingen SOSFS 2000:1 i förhållande till andra författningar Fler yrkeskategorier medverkar idag i läkemedelshanteringen Samma eller olika regler för sluten vård och öppen vård Patienter i sluten vård som sköter sin egen medicinering Ordinationer enligt generella direktiv Iordningställande och administrering Delegering Handräckning

23 Hur ska arbetet utföras?

24 Tidsplan och organisation
Start hösten 2014 Preliminärt ikraftträdande början av 2016 Stor arbetsgrupp Externa- och interna referensgrupper (fokus på bredd) Samråd med berörda myndigheter och organisationer

25 Syfte och mål Skapa uppdaterade föreskrifter som fungerar för dagens läkemedelshantering En patientsäker föreskrift som är både uppdaterad och användarvänlig Patienten i fokus

26 Referensgrupper Kommunal hälso- och sjukvård Sjukhussjukvård
Primärvård Psykiatri Tandvård Barn- och elevhälsa Barnsjukvård

27 Varför referensgrupp och till vilket syfte?
Förankring och kunskapsinhämtning Kunskapsmyndighet – vi kan dock inte allt Föreskrifterna upplevs inte passa till 2015 Viktigt med förankring då syftet med en ny föreskrift är att den ska vara patientsäker och funktionell

28 Maj 2015 Mitt inne i en andra omgång av referensgruppsmöten
Nytt format för att pröva några av våra föreslagna lösningar

29 Ordination, iordningsställande och administrering
Hur kan föreskriften bidra till en mer säker administrering av läkemedel? På sjukhuset I den kommunala hälso- och sjukvården

30 Administrering av läkemedel
Idag ställer SOSFS 2000:1 krav på att den som administrerar läkemedel ska kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid den avsedda tidpunkten. 4 kap. 5 § Inom öppen vården ska den aktuella läkemedelsordinationer finnas samlad på ett ordinationskort eller på en annan ordinationshandling. Signering ska göras på en särskild lista och avse administrerat läkemedel till en viss patient vid en viss tidpunkt. Räcker detta?

31 Hur kan vi med hjälp av en föreskrift säkerställa en patientsäker läkemedels-hantering
Arbetsgruppen arbetar nu med många frågor kring just bestämmelser om vad en ordination ska innehålla. Vilken information från ordinationen behövs för ett säkert iordningsställande och en säker administrering? Vilka krav ställs vid delegering. Räcker de gällande kraven på en säker delegering?

32 Delegering Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård Översyn påbörjas sommaren 2015

33 Frågor?

34 Mer information finns på: