MIRA-projektet och HALT

En presentation över ämnet: "MIRA-projektet och HALT"— Presentationens avskrift:

1 MIRA-projektet och HALT
Stramautbildning på Långholmen 18 mars 2016 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

2 MIRA och HALT MIRA Inledning och bakgrund Diagnoskopplade data
Uppföljning av komplikationer (underförskrivning) HALT Vad är HALT Resultat och erfarenheter Nästa mätning

3 MIRA-mått och indikatorer för rationell antibiotikaförbrukning
Uppdrag: att ta fram ett förslag på prioriterade mått och indikatorer för att mäta antibiotikaförbrukningen på bästa sätt. Inventering nationellt och internationellt (litteraturstudie, enkät) Prioritering, 2 WS med experter och myndigheter Handlingsplan Publicera förslag

4 MIRA klass 1-3 Klass 3: indikator mäter antibiotikaförbrukningen på ett mycket bra sätt och inkluderar ytterligare parametrar som symtom, diagnostik, följa patienter i vårdkedjan. Underbygger diagnos och motiverar insatt behandling i förhållande till nationella rekommendationer. Underförskrivning Rationell förskrivning Överförskrivning 3 2 1 kvalité Klass 2: indikatorer krävs diagnoskopplad förskrivningsstatistik. Klass 1: enkla mått och metoder, kan tas fram i samtliga landsting och på nationell nivå- t.ex. försäljningsstatistik av antibiotika: Andelen pcV av luftvägsantibiotika till barn

5 MIRA klass 2 Indikatorer för diagnoskopplade data
Genomförandefas ht 2014- Expertgrupp: Sigvard Mölstad, Katarina Hedin Växjö, Thomas Neumark Kalmar, Olof Cronberg Växjö, Malin André Uppsala, Christina Åhrén VGR, Pär-Daniel Sundvall VGR Definitionsarbete Diagnoskoder- gruppera Sätta målvärden för vissa indikatorer Utifrån behandlingsrekommendationer och erfarenhet från tidigare arbete (SFAM, PRIS) Småskaligt test (SLL, Jönköping samt Östergötland) Konsensus i expertgrupp (delfimetod) Målvärden som satts är inriktningsmål och bygger på en avvägning mellan nationella riktlinjer och nuvarande praxis, vilket hämtats ur PRIS.

6 Nästa steg- Implementering
FOHM tar fram en handbok för MIRA klass 2- Fallgropar, tips till tolkning av diagnoskopplade data Indikatorerna har kopplats till SKLs projekt PrimärvårdsKvalitet, nskapsstyrning/primarvardskvalitet.5977.html

7 Nästa steg- Implementering
FOHM tar fram en handbok för MIRA klass 2 Protokoll- indikatorer och definitioner Hjälp till tolkning av data; faktorer som påverkar resultat, fallgropar Publiceras av handbok i maj 2016 Redaktörer Jenny Hellman, Malin André och Karin Carlin

8 Fortsatt arbete på FoHM- Handboken LVI och UVI
Diagnoslista

9 Fortsatt arbete på FoHM- Handboken LVI och UVI
Ex LVI: 2:1 Antal LVI per 1000 listade, redovisas i förhållande till UVI och HoM 2:2 Antal AB-behandlade luftvägsinfektioner per 1000 listade, , redovisas i förhållande till UVI och HoM 2:3 Antal Otit, rinosinuit, ÖLI, penumoni, akut bronkit, faryngotonsillit per 1000 listade 2:4 Andelen antibiotikabehandlade otiter, rinosinuiter, ÖVI, penumonier, akut bronkiter, faryngotonsilliter per 1000 listade 2:5 Andelen otiter, rinosinuit, faryngotonsilliter och pneumonier som behandlas med 1:a hands AB

10 Fortsatt arbete på FoHM- Handboken LVI och UVI
Faktorer viktiga att ta hänsyn till vid uppföljning Organisation och struktur Bedömning av sjuksköterska efter checklistor- diagnos ej i journal (följ även ab utan satt diagnos) Återbesök (ICD-10 kod i journal)- svårt att särskilja Triagering av sjuksköterskor- rekommendation egenvård- färre läkarbesök Recidivfrekvens (vissa vårdcentraler kanske har population där man kan förvänta sig flera recidivinfektioner? Möjlighet för patienter att gå till annan VC än sin listnings-VC Läkarens diagnostik och val av diagnoskod Åldersfördelning Äldre och yngre mer infektioner Barn mer LVI Äldre mer UVI Geografi Landsbygd med långa avstånd större andel av sina listade Semesterort Nämnare och täljare Ersättningssystem påverkar antalet diagnoskoder

11 Nästa steg- PrimärvårdsKvalitet
Huvudsyftet Att primärvårdens vårdpersonal enkelt ska kunna följa upp och successivt vidareutveckla sitt arbete. Systemet för "PrimärvårdsKvalitet" omfattar: -kvalitetsindikatorer -en kravspecifikation för användarvänlig återkoppling -en nationell funktion som tar emot och återför statistiska referensvärden.

12 Utgångspunkt NPR Automatiska datauttag från befintliga databaser
Användbar återkoppling av egna patienter med landsting/region/nation som jämförelse Förankring bland PVs professionella grupperingar Arbete har pågått i många år inom allmänmedicin för att kunna använda dat från journal för forskning och kvalitetsarbete. Jörgen Månsson, Cecilia Björkelund: Delegationen för samverkan inom forskning (Nina Rehnquist) SFAMs databas

13 Återkoppling NPR För enskild vårdgivare För vårdenhet/landsting-region
Nationellt utformad Mina data i jämförelse med kollegor, andra enheter, region, nationellt - aggregerat Mina individuella patienter Länkar till evidens För vårdenhet/landsting-region Aggregerade data För forskning Åtkomliga data Till andra kvalitetsregister

14 Fråga Hur många av er har ett verktyg för att ta ut diagnoskopplade förskrivningsdata i ert landsting/region? I öppenvård? I Slutenvård?

15 Klass 3- Fokus underbehandling
Finns det tecken på underbehandling med antibiotika vid infektioner i primärvård? Och som följd då en eventuellt ökad förekomst av allvarliga infektioner?

16 Klass 3 indikator Skapa ett nationellt system för att;
Kontinuerligt övervaka förekomst av ovanliga men allvarliga infektioner Studera användning av antibiotika vid primärvårdsinfektioner och dess påverkan på förekomst av allvarliga infektioner System som ger information om allvarliga infektioner. Vi har fluktuationer; är naturlig epidemiologisk fluktuation, eller är de kopplad till minskad behandling av icke allvarliga grundinfektioner?

17 NPÖ? VAL VC besök ex. Otit Sjukhus: komplikation ex. mastoidit
Obs! För att klassas som ny mastoidit ska det ha gått minst ett halv år mellan mastoiditdiagnosen Ex. för Otit; < 1år, 1-12 år och >12 år VC besök ex. Otit Sjukhus: komplikation ex. mastoidit Född: , Anonymiserat ID Max 31 dagar ???? Antibiotika? Olika dataregister, NPÖ? VAL Symtom? Andra sjukdomar? Indexdatum Infektionsepisoder Andra läkemedel? Definiera olika studiegrupper för olika diagnoser? Ålder, kön, tidsfönster

18 Pilot i SLLs VAL-databas
Projektgrupp Thomas Cars –Apotekare, SLL (projektledare SLL) Irene Eriksson –Epidemiolog, SLL Ahmed Farah – Statistiker, Folkhälsomyndigheten Anna Granath – Barnläkare, Karolinska Universitetssjukhuset Nasanin Hashemi – Statistiker, Folkhälsomyndigheten Jenny Hellman – Apotekare, Folkhälsomyndigheten (projektledare FOHM) Christer Norman – Allmänläkare, Folkhälsomyndigheten, SLL Anders Ternhag – Infektionsläkare Folkhälsomyndigheten, Karolinska Universitetssjukhuset Björn Wettermark –Apotekare, Docent vid KI, enhetschef Analys & Utvärdering SLL VAL- SLLs administrativa uppföjningsdatabas -Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel -Diagnosinformation från primärvård -Diagnosinformation från specialiserad öppenvård -Diagnosinformation från slutenvård

19 Projektet består av två delar
1.Prospektiv populationsbaserad kohortstudie: -följer individer med en primärvårdsdiagnos med syfte att studera eventuella komplikationer samt koppling till antibiotika i primärvård. 2.Deskriptiv del: -prevalensen av Primärvårdsdiagnos samt komplikationer. Primärvårdsdiagnos Komplikation Otit Mastoidit meningit Tonsillit peritonsillit Halsabscess reumatisk feber IGAS Sinuit Orbita abscess Hjärnabscess Pansinuit etmoidit

20 Projekt i VAL-databasen
Källa SLLs VAL-databas (vårdanalysdatabasen); Anonymiserad, Alla invånare i SLL, Besök i primär-, specialist- och sjukhusvård, Diagnoser utifrån ICD-10, Uthämtade recept (”Läkemedelsregistret”) Sundus Fadel

21 Diagnoser som följs i studien
Primärvårdsdiagnos Komplikation Otit Mastoidit meningit Tonsillit peritonsillit Halsabscess Reumatisk feber IGAS Sinuit Orbita abscess Hjärnabscess Pansinuit Etmoidit

22 Slutsatser Utmaningar
Väldigt få primärvårdsdiagnoser som leder till komplikation, de flesta uppstår utan tidigare vårdbesök. Ingen ökad risk för komplikation om du inte får antibiotika vid primärvård. I de flesta fall (meningit, peritonsillit, halsabscess, pansinuit, etmoidit) ses en större risk att få komplikation om du får AB. Förklaring: De som får antibiotika är sjukare. (Svag motsats för IGAS och mastoidit). Utmaningar Vi behöver data från fler län. Stockholm 20% av befolkningen. Högförskrivarlän, skillnader i läkartäthet osv Få antal fall-svårt att räkna statistik- Begärt ut data från Socialstyrelsen (etiknämnden)

23 Tidslinje Pilot i SLLs VAL-databas-avslutad (data för 2005-2015)
Protokoll på Folkhälsomyndighetens hemsida Artikel under våren 2016 Poster på ECCMID april 2016

24 Svenska HALT En nationell mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende

25 Vad är Svenska HALT? Punktprevalensmätning av:
Vårdrelaterade infektioner Antibiotikaanvändning Riskfaktorer hos vårdtagare Vårdtyngdsindikatorer Baseras på Europeiska smittskyddsinstitutets (ECDC) protokoll från (HALT-2) Första nationella mätningen 2014 -

26 Svenska HALT - Mål Inventera förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende i Sverige Erbjuda ett nationellt enhetligt mätverktyg

27 Svenska HALT Projektgrupp på Folkhälsomyndigheten Samarbetspartner
Tomas Söderblom, Jenny Hellman och Inga Zetterqvist Samarbetspartner Region Jönköping (Ägare av Senior Alert) UCR (tekniska utvecklingen) Referensgrupp Ann Tammelin Hyg.läk Stockholm Ingrid Nyman MAS Skåne Lena Lindberg Hyg. ssk Västerbotten Lotta Treble Read Laholm Pär-Daniel Sundvall Distr. läk./Strama VG region Sigvard Mölstad Prof./Strama Therese Karlsson Hyg.ssk Blekinge Agneta Andersson SKL Axana Haggar SoS

28 Metod Alla kommuner i Sverige inbjöds att delta
adresserat: socialchef eller chef för socialförvaltningen, verksamhetsansvariga för SÄBO och MAS. Mätningen genomfördes som en punktprevalens under valfri dag under perioden november 2015 (v46-47). Mätningarna på SÄBO utfördes av boendets egna sjuksköterskor alternativt av person utsedd av kommunen Mätningen genomfördes i första hand som en journalgranskningstudie,. Svenska HALT- mätningen genomfördes i samarbete med det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Alla data registrerades i en webbaserad modul kopplad till Senior alert. Mätningen genomfördes på enhetsnivå enligt organisationsindelning i SA

29 Metod forts. Vårdrelaterade infektioner identifierades med hjälp av beslutsalgoritmer. Registrerar Lokal och ToS. Antibiotikan registrerades med varunamn. Vid datainsamling konverterades sedan registrerat namn till ATC-kod på substansnivå. De uppgifter som samlades in för behandlingen var: preparatnamn, infektionslokal, läkardiagnos, behandlingslängd, om behandlingen var i terapeutiskt eller profylaktiskt syfte, administrationsväg, arbetsplats för förskrivaren, om ett stoppdatum/utvärderingsdatum fanns registrerat i journalen, om odling var tagen före behandling samt om urinsticka var tagen vid behandling av urinvägsinfektion.

30 Resultat Svenska HALT Under bearbetning- ej klara Publiceras på FOHMs hemsida under april 2016 (

31 Återkoppling – rapporter
Enhetsrapport – två stycken Enhetens resultat direkt efter inmatning Enhetens resultat i relation till kommun och riket inom enhetstyp Excelfil på individnivå Målgrupp: Enhetens personal Kommunrapport – två stycken Kommunens resultat per enhet och enhetstyp presenteras för jämförelse Kommunens resultat kan jämföras mot och riket aggregerat och per enhetstyp Målgrupp MAS, Verksamhetsutvecklare, Verksamhetschefer, STRAMA-grupper, Vårdhygien Nationell rapport från Folkhälsomyndigheten Vt 2016

32

33 Förhindra smittspridning och förebygga VRI
Systematiskt arbete Förhindra smittspridning och förebygga VRI Mätningar Analys Förbättringsförslag Förbättringsarbete

34 Kunskapsunderlag

35 Vad händer nu? Ny mätning v 46-47 - inbjudan utskickad
Utveckling av webbutbildning Modulutveckling Planerar för 5 regional HALT-dagar, sep-okt Programråd Strama, Senior Alert och FOHM

36 Utmaningar Organisationsstrukturen – två huvudmän berörs
Återkoppling - användbara data/analyser till lokala förbättringsarbeten Analys och tolkning av lokala data Lokala Stramagrupper och vårdhygien?