Översyn av dränering -en fördjupning i praktik och juridik

En presentation över ämnet: "Översyn av dränering -en fördjupning i praktik och juridik"— Presentationens avskrift:

1 Översyn av dränering -en fördjupning i praktik och juridik
Charlotta Carlsson, Jordbruksverkets vattenenhet

2 Vattenenheten finns på tre platser Linköping Jönköping Alnarp

3 Juridik kring dränering/avvattning
Lagstiftningen kring avvattning Vilka lagar finns när det gäller avvattning Vilka förordningar kan röra avvattning Markavvattningsföretag Egenkontroll Lagstiftning kring egenkontroll Genomgång av mall för åtgärdsplan

4 90 000 mil diken 60 000 mil naturliga vattendrag 9 000 mil diken i jordbrukslandskapet
I sverige har vi mil diken, dessa är grävda eller anlagda på något sätt mil naturliga vatten drag, dvs det är bäckar och åar som människan inte påverkat 9000 mil av dessa ligger i jordbrukslandskapet. Dessa diken och naturliga vattendrag hjälper till att avvattna våra åkrar, industriområden och skog . De är en förutsättning för en god produktion. De är en förutsättning för att täckdikningen ska fungera.

5 Ideal jordvolym ex. 50% jord, 25 %luft och 25 % vatten
Det här händer om vi inte har en fungerande avvattning, de stora porerna fylls med vatten och det blir för lite luft i profilen En fungerande markavvattning är en förutsättning för god balans mellan syre och vatten och därmed för god produktion

6 Markavvattning är vattenverksamhet -dränering är markavvattning
Miljöbalken främst 11 kap Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (Restvattenlagen) Förordningen om vattenverksamhet 11 kap Guida er igenom den här lagstiftningen vad som rör markavvattning Tillståndsplikt (13§) Undantag för täckdikning (om inte det är sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas) (13§) Länsstyrelse prövningsmyndighet (finns dock följdbestämmelser i restvattenlag) Förbudsområden och möjlighet till dispens (14§) Förordning Ansökans utformning (4§) Områden med förbud (5§) Markavvattningssakkunnig (6§) Anmälningsplikt istället för tillstånd 19§ Restvattenlagen 2 kap Rådighet för utförande, för rensning och uppläggning av rensningsmassor 3 kap Markavvattningssamfälligheter Avledande av avloppsvatten Vägföretag 9-11§ 7kap Prövning Ansökningsmål/stämningsmål Omprövning Markavvattning (§19) Förordnande av markavvattningssakkunnnig

7 Definitioner Vattenverksamhet Gräva och bygga m.m i vattenområde
Bortleda eller tillföra grundvatten Åtgärder som utförs för att avvattna mark…….sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för ett visst ändamål (markavvattning) Vattenanläggning=Anläggning som har kommit till genom en vattenverksamhet Vattenområde=område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd Biotopskyddsområde=ex öppet dike, fuktigt eller vattenförande stor del av året

8 Markavvattning/dikning
2§ 4pkt 11 kap Miljöbalken Åtgärder som utförs för att avvattna mark när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighet lämplighet för något visst ändamål . Det här definitionen på markavvattning i Miljöbalken.

9 Vattenverksamheter Miljöbalken 11 kap 13§
Markavvattning får inte utföras utan tillstånd. Det är även förbjudet i stora delar av landet. Undantaget från tillståndsplikten är dränering med upp till 300 mm dräneringsrör För övriga vattenverksamheter finns det tre möjligheter Tillstånd Anmälan enligt förordningen om vattenverksamhet Det är uppenbart att inga allmänna eller enskilda intressen skadas Markavvattning skiljer sig från övriga vattenverksamheter. Det är i stort sett alltid tillståndspliktigt, undantaget täckdikning. I och med att det även är förbjudet kommer länsstyrelsen även att vilja ha en dispensansökan från förbudet. Övriga vattenverksamheter kan anmälas till länsstyrelsen

10 Tillståndsansökan Markavvattning
Bestämmelserna om vad en ansökan ska innehålla finns i miljöbalken 22 kap 1 och 2§§ Det är bla. Sökanden och rådighet Ritningar och teknisk beskrivning Uppgifter om samråd MKB Vilka fastigheter som berörs av verksamheten Oförutsedd skada Arbetstid Det finns detaljerade beskrivningar på länsstyrelsernas och Mark och miljödomstolarnas hemsidor. Länsstyrelsen prövar om enbart en fastighetsägare är berörd i övrigt MMD

11 Underhåll/Rensning MB 11 kap 15§ och 17§
Rättighet och skyldighet att rensa och underhålla vattenanläggningar

12 Miljöbalken 11 kap 15§ Tillstånd behövs inte för att
Utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge För att återställa ett vattendrag som vikit ur sitt läge. Om arbetena berör en annan fastighet ska fastighetsägaren underrättas innan arbetet påbörjas. Om fisket kan skadas ska anmälan göras till länsstyrelsen. Finns det skyddade arter kan det behövas en dispens från artskyddsbestämmelserna.

13 Miljöbalken 11 kap 17 § Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada. Hänsynsreglerna i kap 2 MB gäller, vilket innebär: Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Bästa kända teknik Ansvar för den skada som kan uppstå Om arbetena berör en annan fastighet ska fastighetsägaren underrättas innan arbetet påbörjas. Kan fisket skadas ta kontakt med länsstyrelsen. Finns det skyddade arter kan det behövas en dispens från artskyddsbestämmelserna

14 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet(1998:812)
Rådighet över vatten (2 kap) Vem äger vattnet, vem har rätt att utföra vattenverksamhet Rätten att rensa på annans fastighet Markavvattningssamfälligheter (3 kap) Rättighet och skyldighet att delta Kostnadsfördelning Avloppsintresset Prövning av viss vattenverksamhet (7 kap) Omprövning, ändrade förhållande i samfälligheter Vem äger vattnet och var går gränsen, tex mitt i diket

15 Förordningen om vattenverksamhet (1998:1388)
4 § Hur ansökan om markavvattning till länsstyrelsen ska utformas. 19§ Här finns listat vilka vattenverksamheter som är anmälningspliktiga. 20§ Hur en anmälan ska se ut. Bilaga I vilka län, kommuner och övriga områden där det råder markavvattningsförbud.

16 Områdesskydd (1998:1252) och Artskyddsförordningen(2007:845)
Biotopskydd behandlas i MB 7 kap och i förordningen om områdesskydd (1998:1252) Öppna diken som under stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta räknas som biotopskyddsområde. Dispens behövs vid rörläggning. Arter som skyddas av artskyddförordningen får inte skadas vid underhåll. Dispens kan behövas.

17 A Df B C Avrinningsområde Båtnadsområde
Exempel på markavvattningsföretag med tre fastigheter. Från början har vi ett avrinningsområde. Området närmast diket är för blött för att odla, Man bestämmer sig för att fördjupa det här diket, det område som tidigare var blött går nu att odla, det området har nytta av fördjupningen i och kallas båtnadsområde. Det är tre fastigheter som har nytta av dikesfördjupningen och dessa tre ingår sen i markavvattningsföretaget. Andelarna i företaget är delade efter hur stor nytta man har. Avrinningsområde Båtnadsområde

18 Markavvattningsföretag
Markavvattningsföretag är ett samlingsbegrepp för alla samfälligheter inom markavvattning idag. Äldre begrepp Vattenavledningsföretag Större åar, sjöar Dikningsföretag Diken Invallningsföretag Skydd med vallar Vattenregleringsföretag Dämning Syfte: Förr: Skapa mer odlingsbar mark Idag: I samband med bebyggelse av vägar, industrier och liknade En fungerande markavvattning är en förutsättning för god balans mellan syre och vatten och på sätt för att få en god produktion.

19 Vad är ett markavvattningsföretag
Ett markavvattningsföretag omfattar gemensamma diken och rörledningar och andra anordningar för att möjliggöra avvattningen på en eller flera fastigheter Företaget har tillkommit genom förrättning, tillståndsbeslut eller dom Delägare i ett företag är markägarna till berörda fastigheter Ett tillståndsbeslut eller dom avseende markavvattning är gällande för framtiden, vad gäller rätt och skyldighet till underhåll och kostnadsfördelning mellan berörda fastigheter För att ett MF skall vara gällande för framtiden krävs att det är utfört inom fastställd arbetstid till fastställda dimensioner (ett slutbesiktnings-intyg som verifierar detta är värdefullt, ofta nödvändigt) I handlingarna framgår det vilka dimensioner diken och rörledningar ska ha liksom beskrivning på övriga tekniska anordningar. Dessutom finns ofta uppgifter om dimensioneringskriterier, avrinningsområden, använda höjdsystem, fixpunktbeskrivningar osv. Till handlingarna hör regelmässigt plan, profil och sektionsritningar.

20 Förvaltningsform Dikningsföretag, torrläggningsföretag, invallningsföretag, sjösänkningsföretag, vattenavledningsföretag Av landets alla dikningsföretag, ca st är: en stor del är bildade enligt dikningslagen den allra största delen är bildade enligt äldre vattenlagen ett fåtal är bildade enligt vattenlagen endast några få är bildade enligt miljöbalken 1998-

21 Handlingar till markavvattningsföretag
Slutbesiktningsintyg som visar att företaget är utfört inom fastställd tid och till fastställda dimensioner Plan och profilritningar Textdel

22 Handlingar till ett markavvattningsföretag
Ritningar Plankarta i skala 1:4000 Båtnadsområde (vilket område som har nytta) Ägofigurer Vilka dikesträckningar som ingår Öppet eller rörlagt dike Markhöjder Profiler och sektioner Vilken lutning har diket/rörledningen Hur djupt under omkringliggande mark ligger bottennivån Vilken släntlutning och bottenbredd diket har

23 Plankarta Visa båtnadsområde, ägofigurer och dikesträckning, fastighetsgränser

24 Profil Visa att det finns uppgifter om lutningar och dimensioner på rörledningar

25 Profil och sektion

26 Handlingar till dikningsföretag

27 Handlingar till ett markavvattningsföretag
Utlåtande Avrinningsområde Dimensioneringskriterier Höjdsystem Fixpunktsbeskrivningar Värderingslängd Ägofigurerna har värderats, värde de har innan åtgärden och nytt värde efter åtgärden. Ägofigurerna kommer i nummerordning och är anpassade till marken och ägoslaget inte efter fastigheten

28 Handlingar till markavvattningsföretag
Kostnadsfördelningslängd Uppdelad på fastigheter och ägofigurer Varje fastighet har en procentandel i företaget Används för fördelning av kostnader vid underhåll

29 Omprövning av markavvattningsföretag
Företaget omprövas i samband med ansökan om ny vattenverksamhet kan tex vara vid anläggning av våtmark, exploatering. Förhållanden i företaget har ändrats, deltagarkretsen eller kostnadsfördelningslängden stämmer inte längre. Kan vara dagvattenutsläpp, ny väg har anlagts genom båtnadsområdet. För att tillgodose allmänna intressen. Då ansöker Naturvårsverket, Kammarkollegiet eller länsstyrelsen. Verksamheten ska kunna fortsätta Ny deltagare vill ansluta sig. Tex avloppsutsläpp

30 Aktivera ett markavvattningsföretag
Alla medlemmar kallas till en allmän stämma En styrelse väljs. Styrelsen registreras hos länsstyrelsen eller lantmäteriet om markavvattningsföretaget kommit till efter För att företaget ska fungera som juridisk person ska det också ha ett organisationsnummer.

31 Egenkontroll MB 26 kap 19§ Syftet med egenkontrollen är verka för en god och uthållig miljö. Verksamhetsutövaren ska hålla sig underrättad om hur verksamheten eller åtgärderna kan påverka miljön Den som bedriver verksamhet sak lämna förslag på kontrollprogram eller förbättrande åtgärder om tillsynsmyndigheten begär det. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet när det gäller vattenverksamhet.

32 Egenkontroll-åtgärdsplan/-förslag
Kontollprogram och förslag till förbättringar utgår från hänsynsreglerna i 2 kap MB d.v.s. Kunskap ex natura 2000, skydd av biotoper, påverkan, teknik Försiktighet ex grumling, fisk, musslor, biotoper, bästa teknik, slåtterskopa, sedimentationsbasäng, fiberduk Lokalisering Hushållning Produktval Omvänd bevisbörda gäller för verksamheten d.v.s. verksamhetsutövaren måste visa att miljöbalkens bestämmelser uppylls. Detta kan göras om man följer ett upprättat kontroll- eller åtgärdsprogram.

33 Egenkontroll i markavvattningsföretag
Ordnade ansvarsförhållanden (ordförande o styrelse) Kunskap om fixar, bottenlägen mm Känna till ev områdeskydd tex biotopskydd, Natura2000, artskydd, fisk Ha kunskap om till vilket djup och läge ett underhåll får göras Ha kunskap om hur negativa effekter av underhållet kan begränsas Ha kunskap om hur underhållet av dikena ska genomföras för att förebygga påverkan på miljön (tidpunkt, delar som är särskilt skyddsvärda mm

34 Egenkontroll täckdikning
Ha kunskap om var ledningar finns och var de mynnar. En täckdikningsplan är till stor hjälp.

35 Sammanfattning Miljöbalken
2 kap Hänsynsreglerna 7 kap Områdesskydd 8 kap Skydd för djur och växter 11 kap Vattenverksamhet 22 kap Tillståndsansökan 26 kap Tillsyn och egenkontroll

36 Övrig lagstiftning Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet(1998:812) Förordningen om vattenverksamhet (1998:1388) Förordningen om områdesskydd (1998:1252) Artskyddsförordningen (2007:845)