Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

En presentation över ämnet: "Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?"— Presentationens avskrift:

1 Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Seroj Ghazarian

2 Berättelsen om vår tid?

3 Vårt beteende styrs inte av våra styrdokument utan av våra egna värderingar.
Stadens värdegrund är : Alla verksamheter bygger på mänskliga rättigheter och principen om alla människors lika värde! Stadens gemensamma förhållningssätt är i en mening det beteende som förväntas av oss anställda i vår arbetsvardag.

4 Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare?

5 Vad gör du om dina värderingar krockar med arbetsgivarens värderingar?
HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

6 Stadens värdegrund HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

7 VÄRDEGRUNDEN fullmäktiges budget 2016
Stadens värdegrund är mänskliga rättigheter, alla människors lika värde och rättigheter Alla stadens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling All verksamhet i staden ska genomsyras av ett normkritiskt perspektiv Anställda ska alltid arbeta efter stadens värdegrund

8 Medborgerliga och politiska rättigheter
-Rätt till liv -Förbud mot tortyr -Yttrandefrihet -Religionsfrihet, samvetsfrihet -Rätt till privatliv och personlig integritet -Informationsfrihet Omfattande diskrimineringsförbud Rätt till självbestämmande Rättigheter i urval

9 Vad är livskvalité? Ekonomi, Boende, Mat, Arbete, Utbildning, Fritidsaktiviteter,.. Fungerande nära relationer, umgänge Positiv självbild Självupplevd god psykosomatisk hälsa Det finns många definitioner av begreppet livskvalitet och Rustoen (1992) anser att begreppet livskvalitet förknippas med harmoni, lycka, glädje, välbefinnande, trivsel och tillfredsställelse. Livskvalitet är individers positiva, negativa, kognitiva, samt emotionella upplevelser och kan ha olika innebörd beroende på vilken fas människan befinner sig i livet. Livserfarenhet och prövningar ger människor möjligheter att göra nya värderingar om vad som ger livet god kvalitet. Vidare framhåller Rustoen att livskvalitet hänger ihop med existens, där en människa kan läggas in i en skala från ingen livskvalitet alls till en maximal livskvalitet. Ingen livskvalitet alls jämförs med att inte alls ha ett liv (Rustoen 1992). 5 Den norske psykologen Næss (1987) anser att en människa har hög livskvalitet beroende på om denne är aktiv, har självkänsla, har gemenskap och har en grundstämning av glädje. Med aktiv menas att människan är engagerad i någonting som den är intresserad av och upplever detta som meningsfullt och utvecklande. Att ha självkänsla beskrivs som att människan känner sig tillfreds, litar på sin talang, har självförtroende och inte någon upplevelse av skuldkänsla utan lever upp till sina egna förmågor. Med gemenskap förklarar Næss att ha en relation som är ömsesidig till en annan människa där personen upplever vänskap och känslan av att tillhöra en grupp. Slutligen beskrivs grundstämning av glädje som en stark och rik skönhetsupplevelse, där människan känner sig trygg, är harmonisk, inte har bekymmer, avsaknad av oro och känner sig välbefinnande. Brülde (2003) beskriver livskvalitet genom att använda teorier. En av teorierna beskriver att livskvalitet är välbefinnande och att en människans livskvalitet är beroende av hur denne mår och det tänkandet kallas för hedonistisk teori. Capolongo, Battistella, Buffoli och Oppio (2011) anser att livskvalitet kan mätas objektivt beroende på var människan befinner sig i det sociala välbefinnande. Vidare beskriver Capolongo m.fl. att livskvalitet har en dimension som täcker människors behov, önskningar och känslor.

10 Ekonomiska, Sociala och kulturella rättigheter
-Ekonomiska rättigheter – rätt till arbete, att bilda och vara medlem i fackförening, till humana arbetsvillkor, lön,…. -Sociala rättigheter – skydd för familjen, föräldraskydd, boende, mat,vatten, kläder, hälsa,… -Kulturella rättigheter – rätten till utbildning, deltagande i ett kulturellt liv,… Rätt till självbestämmande Omfattande skydd mot diskriminering ESK –rättigheter i urval

11 Mänskliga rättigheter är grunden för stadens alla verksamheter
-Mänskliga rättigheter är moraliska rättigheter, och gäller alla och envar -MR tillförsäkrar dig ,mig och alla de andra rätten att vara och förbli mänskliga, rätten att leva ett värdigt liv. -Bevisas genom att visas! -Att göra anspråk på att inte bli diskriminerad, kränkt, trakasserad eller ovärdigt och respektlöst bemöt -Moraliska rättigheter räcker inte alltid till. De måste integreras och skyddas i lagstiftning Mänskliga rättigheter är i första hand moraliska rättigheter som varje individ i världen har i egenskap av att vara en människa. Du och jag födds med mänskliga rättigheter. Ingen , vare sig stat, kommun, myndighet eller enskild person har äganderätten över mänskliga rättigheterna, eller kan frånta dig och mig eller någon annan dessa rättigheter. De är allas! Mänskliga rättigheterna behövs för att varje människa ska tillförsäkras rätten att vara och förbli mänsklig, för att säkerställa varje människas rätt till ett värdigt liv, ett liv som är värdigt en människa. Men vad är då ett värde? Är det synligt? Kan man mäta människovärdet? Som människor ger vi varandra ett värde i våra dagliga möten, överallt och i alla sammanhang. Människors lika värde är inget vi bara skriver eller säger, det är något vi gör, något vi visar och därmed också bevisar! Att hävda sina mänskliga rättigheter innebär ett moraliskt anspråk på varandra som jämlika människor. På en individnivå betyder detta ett moraliskt ansvar, en ömsesidig förväntan på att i mötet med varandra inte bli kränkta, diskriminerade eller ovärdigt och respektlöst bemöta. Med rättighet följer också en skyldighet. En rättighet är meningslös om den inte vägs mot ansvar och skyldighet : Om jag har rätt till utbildning måste det också finnas en motpart som har ansvaret och skyldigheten för min tillgång till utbildning. Majoriteten av människorna i världen kränker inte någon annans rättigheter med avsikt. I allmänhet vill vi inte skada någon annan. Vi är födda med förnuft och har ett samvete. Men moraliska aspekter räcker inte alltid till. Därför har vi också en lagstiftning , en Grundlag och därtill en nationell lagstiftning som fastställer dessa moraliska värden i juridiska termer. Mänskliga Rättigheter är integrerade i vår lagstiftning och i våra uppdrag inom den offentliga sektorn..

12 GRUNDLAGEN REGERINGSFORMEN
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket….. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 § ….med respekt för alla människors lika värde …frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Barns bästa. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Delaktighet och jämlikhet i samhället Motverka diskriminering av människor Mänskliga rättigheterna har integrerats i vår egen grundlag. Rätten till likavärde, frihet och värdighet, till delaktighet och jämlikhet, och till att inte bli kränkt , trakasserat eller diskriminerad är GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER! VI KAN VARKEN KÖPSLÅ OM DESSA ELLER FÖRHANDLA BORT DEM! VI INOM DET OFFENTLIGA SKA RESPEKTERA, SKYYDA, FRÄMJA och LEVA UPP TILL DET SOM ÄR DET OFFENTLIGAS UPPDRAG OCH ANSVAR I VÅR DEMOKRATI! Det som är mänskliga rättigheter, avspeglat i vår Grundlag finns sedan i en mer konkret form i all nationell lagstiftning som styr vår dagliga verksamhet på våra arbetsplatser. 17 september 2018 17 september 2018

13 RÄTTEN ATT INTE BLI DISKRIMINERAD ÄR EN MÄNSKLIG OCH GRUNDLAGSSKYDDAD RÄTTIGHET!

14 SoL 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vem bestämmer vad som är ”jämlikhet i levnadsvillkor”? Vad är ”aktivt deltagande i samhällslivet”? Vad menas med att ”frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser”? Hur arbetar vi i vår verksamhet för att ”bygga på respekten för människornas självbestämmanderätt och integritet”? Finns det någon yttre gräns för hur mycket en människa kan bestämma inom ramen för självbestämmanderätten och integriteten?

15 Interprofessionell samverkan?

16 Sambandet mellan värdegrund och förhållningssätt
Våra gemensamma Förhållningssätt Vårt beteende styrs inte av våra styrdokument utan av våra egna värderingar. Stadens värdegrund är : Alla verksamheter bygger på mänskliga rättigheter och principen om alla människors lika värde! Stadens gemensamma förhållningssätt är i en mening det beteende som förväntas av oss anställda i vår arbetsvardag. värdegrund

17 Likabehandling / Normkritik

18 Vad är likabehandling? Fråga gruppen vilken av dessa två bilder är ”likabehandling”? De flesta kommer att säga den till höger. Det är givetvis sant, men inte alltid! Bilden till vänster är barnbidraget. Vad kloka var de som införde barnbidraget då de inta baserade bidraget på föräldrarnas inkomst! Annars hade vi stigmatiserat barnen redan från början i barnfattigdom: Du får barnbidrag för att dina föräldrar är fattiga! Bilden till höger är bostadsbidraget. Alla ska rätt till en lämplig bostad (en mänsklig rättighet) men alla har inte råd med det! Ett annat exempel: Om några klienter i väntrummet på socialbyrån agerar kränkande mot an annan klient som t.ex. har en annan synlig könsuttryck så vore det katastrofallt om vi kom på idén att ha andra besökstider (jämförbart med bilden till höger) för transpersoner. Vad vi gör i detta fallet är att låta heteronormen leva vidare i väntrummet och istället flyttar vi det som anses som ”onorm” till annan tid och annat rum. Vore det inte bättre att stå upp för den inkluderande norm som ska gälla i väntrummet genom t.ex. att vid behov deklarera tydliga spelregler för besökarna oavsett deras bakgrund och förutsättningar? Ännu ett exempel: Vi har föräldramöte i skolan, och har kallat föräldrarna på kvällstid. Några uteblir. Faktum är att de aldrig kommer till föräldramötena. Vad drar vi för slutsats? A- de bryr sig inte? B-informationen har inte nått dem? C-de kan inte så mycket svenska D-…… Vad gör vi då? Samma regler och tider gäller alla, punkt slut! Eller börjar verkligen titta på orsakerna. Kanske ska vi kontakta dessa föräldrar som inte kom på ett annat sätt än de föräldrar som kom på mötet? Kanske ringa hem? Kanske åka hem till dem? MEN…… Tänk om det är staketet det är fel på? Kanske det är för högt och exkluderar dem som inte har samma förutsättningar som andra? Kanske staketet måste vara så högt av säkerhetsskäl. I så fall måste vi ta fram ”lådorna” för att alla ska kunna se matchen. Men vi kan även ställa oss frågan: kan vi perforera staketet så att säkerheten bibehålls samtidigt som alla kan se matchen utan att vi överhuvudtaget behöver ta fram några ”lådor”? Eller varför inte vara en transparant organisation/verksamhet och bygga staketet, om det nu så behövs, av plexiglas? Om man istället för att fastna i bilden till vänster eller höger börjar med att titta på staketet så är man i färd med att vara NORMKRITISK (själv använder jag hellre begreppet NORMMEDVETEN eftersom alla normer är inte av ondo utan bara de som exkluderar på osakliga grunder). Faktum är att en verksamhet inte kan arbeta till fullo med likvärdig service om man inte börjar sitt arbete med att granska de rådande normerna och bli normmedveten. Vilka normer är exkluderande? Vilka är inkluderande? Vilka är nödvändiga, vilka onödiga? Om vi har bara 30 minuters telefontid som norm, vilka kommer fram, vilka kommer i sin frustration att inte komma fram komma till socialbyråns väntrum, och kräva att få prata med sin handläggare? Finns en risk för att frustrationen tar sig uttryck i sådant beteende så att vi bygger ännu högre staket? NORMMEDVETENHET INTE BARA BIDRAR TILL ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG OCH LIKVÄRDIG SERVICE FÖR ALLA UTAN KAN RENTAV VARA EN EKONOMISK VINST DÅ VI KANSKE INTE BEHÖVER KÖPA IN NÅGRA ”LÅDOR”!

19

20 Av 100 göteborgare som beviljats färdtjänst är 70 kvinnor och 30 män
Av 100 göteborgare som beviljats färdtjänst är 70 kvinnor och 30 män. Varför? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

21

22 Vilken norm kommer till uttryck här, och när kan man bryta mot / synliggöra den normen?

23 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

24 VÅR HISTORIEUPPFATTNING
Hur mycket vet du om Europas historia om Europa? Hur mycket vet du om Europas historia om Afrika? Hur mycket vet du om Afrikas historia om Europa? Hur mycket vet du om Afrikas historia om Afrika? VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ DIN HISTORIEUPPFATTNING? Hur skapas en norm?

25 Skolattacken i Trollhättan
”Det är en extremt segregerad skola med väldigt få svenska barn. Vad säger du om det?” ”Så han (gärningsmannen) väljer bort helsvenska barn?” SVT:s rapportering, vilken norm avgör vilka barn som är ”svenska” och ”Helsvenska barn”? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

26 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

27 Hållbart och jämlikt Göteborg
Sammanfattningen är hämtad från ILO:s ( FN:s internationella arbetsorgabnisations) granskning av diskrimineringens olika ansikten i världen. Fokus i skriften ligger på arbetsplatsen där samhällets olikheter samlas. Den rödmarkerade texten handlar om den sociala (psykosociala dimensionen) Den blåmarkerade om den ekonomiska dimensionen

28 Självgenererande diskriminering
Självgenererande diskriminering Individuella attityder, institutionell/strukturell diskriminering, procedurer och praxis förstärkta med exkluderande normer, stereotyper och fördomar Diskriminering Socio- ekonomisk ojämlikhet En förklarande bild om hur diskrimineringen skapar sin egen nedåtgående spiral för den individ eller grupp som blir utsatt för den. Strukturell/institutionell diskriminering och praxis exkluderar. Dessa kan också förstärkas med stereotypifieringar och den enskilde anställdes egna värderingar och attityder. Allt detta leder tillsammans till en diskriminering som i sin tur leder till socioekonomisk ojämlikhet /fattigdom och exkludering från delaktighet i de demokratiska processerna. Detta tillstånd kan i sig ”bekräfta” att den diskriminerande strukturen…. har rätt: ”Det är inga fördomar, det är bara sanning. Se själv hur de lever och har det!” . ”Se, dom vill inte jobba, dom vill bara ha bidrag!” Eller : ”Vi har försökt massor med gånger men det är inga kvinnor eller invandrare som vill bli chefer!”. På så sätt hamnar en exkluderad grupp eller individ i en nedåtgående spiral som kan vara oerhörd svårt att ta sig ur. Vad kostar inte detta vårt samhälle och vår demokratis legitimitet?

29 Hållbart samhälle med mänskliga rättigheter och likabehandling
A)- Individnivå Berövad rätten att bli hörd och delaktig , Sämre sociokulturell utveckling , Sämre kompetens- och färdighetsutveckling, Sämre ekonomi/fattigdom , Frustration, maktlöshet, förödmjukelse , Sämre fysisk och psykisk hälsa , Inskränkt individuell frihet Sämre uppväxtvillkor för barnen i familjen B)- Gruppnivå, bl a på arbetsplatsen Urholkar principen om rättvis behandling av alla , Skapar sämre motivation och arbetsmoral , Skapar sämre kreativitet och produktivitet ,Sämre kompetensutveckling av arbetskraften C)- Samhällsnivå Sämre konkurrenskraft , Leder till ekonomisk missväxt , Hämmar den hållbara utvecklingen , Ifrågasätter social rättvisa och mänsklig värdighet, Skapar en bräcklig social sammanhållning Orsakar politisk instabilitet , Underminerar demokratin Sammanfattningen är hämtad från ILO:s ( FN:s internationella arbetsorgabnisations) granskning av diskrimineringens olika ansikten i världen. Fokus i skriften ligger på arbetsplatsen där samhällets olikheter samlas. Den rödmarkerade texten handlar om den sociala (psykosociala dimensionen) Den blåmarkerade om den ekonomiska dimensionen

30 Ekologiska dimensionen
Forskningen här är ännu inte lika framåt som i de sociala och ekonomiska dimensionerna. Men, det finns vissa slutsatser : -De fattiga äter oftare industriell mat, köper billigare och mindre miljövänliga produkter. -Boende i miljonprogramområden lever mer ekologiskt gynnsamt ; källsortering, energi, gemensamma utrymmen, kollektivtrafik, flyger mindre,… En försiktig slutsats: De ”fattiga” bidrar till miljön på kollektiv nivå men betalar själva i form av ohälsa på en individuell nivå. Det är dyrt att vara fattig!

31 INTRASERVICE HR-utveckling