Innehåll Jordbruksverkets styrning av kontroller och beslut

En presentation över ämnet: "Innehåll Jordbruksverkets styrning av kontroller och beslut"— Presentationens avskrift:

1 Innehåll Jordbruksverkets styrning av kontroller och beslut
Varför så många kontroller? Samordning Jordbruksverkets utbildningar Utfall av CDB – kontroller (identifiering och registrering av djur) Märkning och registrering av djur Skötselkrav

2 SJVs styrning av kontroll och beslut
Kontroller Instruktioner och protokoll * Utbildningar Revisioner på länsstyrelserna Kontrollmeddelande Beslut Vägledningar för bedömning av överträdelser av tvärvillkor * Gemensamt IT-system *

3 Varför så många kontroller?
Många olika stöd och ersättningar. För samtliga ska det enligt EU:s regelverk genomföras ett minsta antal kontroller (länsstyrelserna). Identifiering och registrering av nötkreatur, får och getter. Här ska det också genomföras fältkontroller (länsstyrelserna). Kontroll av djurskydd, foder, livsmedel (länsstyrelserna) Kontroll av växtskydd, gödsel, grön mark mm (kommunerna). Tvärvillkoren (länsstyrelserna). I de fall som länsstyrelserna genomför kontrollerna försöker vi samordna dessa.

4 Samordningen För att minska antalet kontrolltillfällen hos jordbrukaren samordnas kontrollerna där det är möjligt. Det stora pusslet kan börja. Urval genomförs i så stor utsträckning som möjligt samordnat. Tidpunkten, när kan kontrollen genomföras på bästa sätt. Kontrollantens kompetens. Vem kan genomföra kontrolluppdraget? När är personalen tillgänglig.

5 Utbildningar för kontrollanter, SJV (kontrollenheten)
Arealkurs – varje år. Utbildningen omfattar kontroller av arealbaserade stöd inkl. flertalet av skötselvillkoren. Djurkurs – vartannat år. Utbildningen omfattar djurbaserade kontroller, stöd och registerkontroller. Särskild tvärvillkorskurs 2008 vid två tillfällen, omfattade samtliga skötselkrav, 2009 kortare uppdatering (via telefon) 2010 ett tillfälle, framför allt vissa verksamhetskrav där behovet var störst. 2011 Våren – fokus djurskydd 2011 Hösten – möjligen andra verksamhetskrav Utöver detta har länen egna utbildningar.

6 Identifiering och registrering av nötkreatur (CDB - kontroller
Sedan 1998 har vi genomfört kontroller. Kontrollen omfattar märkning, journalföring och rapportering till CDB. Statistiken omfattar samtliga kontroller, alltså inte bara de som sökt något stöd/ersättning och som omfattas av tvärvillkoren. Överträdelser innebär att djuren har minst en avvikelse Felaktigt märkta, ej journalförda eller saknar någon händelse i CDB. Mindre detaljer i rapporteringen till CDB ligger alltså utanför dessa avvikelser.

7 Utfall 2002 – 2010 (19/10)

8 Märkning och registrering av djur
Nyheter från och med 2010 Förenklad journalföring för grisar; dödsfall och födslar behöver inte längre journalföras (TV). Slopad importmärkning av grisar, får och getter Förenklad rapportering av grisar till SJV; förflyttningar mellan egna PPN som ligger inom samma eller angränsande kommuner behöver inte rapporteras Krav på individuell journalföring av får och getter gällande livdjur. Krav på uppgifter om födslar, dödsfall och ras tillkommer. Slaktdjur kan fortfarande journalföras gruppvis (TV) Journalföringsförings-bestämmelsen har direkt tv-påverkan. Mindre risk för att missa något och få avdrag. Motsatsen gäller för får och get. Livdjur:djur som ska sparas längre än 12 månader. Slaktdjur: djur som slaktas före 12 månader.

9 Märkning och registrering av djur
Kända nyheter 2011 Förenklad grismärkning; leverantörsnummer är under vissa förutsättningar tillräckligt EID för nötkreatur räknas som en del av det officiella märkningssystemet Möjlighet för slakterierna att genom fullmakt sköta lantbrukarnas förflyttningsrapportering av får och getter när det gäller djur som går till slakt Förenklade journalföringsregler för livdjur (får och get) som flyttas mellan egna beten Transportdokument för får och getter; krav på att ange livdjurens fullständiga ID (PPN+individnummer) Grisar som går direkt från födelsebesättningen till slakt kan märkas med endast leverantörsnummer under förutsättning att djurhållaren anmält till SJV vilka leverantörsnummer han använder. Ikraftträdande förmodligen första kvartalet 2011. Livdjur (får och get) ska anges individuellt i journalen från och med i år. Dock kommer SJV med start 2011 inte längre att kräva att livdjuren journalförs individuellt när de förs till ett bete med samma djurhållare. Gällande transportdokumentet finns diverse undantag. Det bästa är att hänvisa till kommande information, framförallt på hemsidan.

10 Märkning och registrering av djur
Resultat av förenklingsarbetet Totalt har den administrativa bördan inom området jordbruk minskat med 7,9 % mellan Förväntad minskning är 10,2% En stor andel av ovan beror på förenklade rutiner för djurmärkning och journalföring Jordbruksverket har totalt genomfört 17 olika förenklingar av regelverk och förenklade inrapporteringsvägar på området djurmärkning …trots detta, fortfarande många avvikelser. Varför? Att förenklingarna på omådet märkning och registrering av djur är är betydande märks av att de omnämns separat i budgetpropositionen och tidigare på Jodeps hemsida. Lätt att få ett fekaktigt intryck av att inget händer. Man skall också komma ihåg att den absolut största delen av regelverket består av trögändrade EU-bestämmelser.

11 Märkning och registrering av djur
Möjliga förklaringar till att andelen fel på området inte minskar mer Bristande administrativa rutiner på företagen Bristande förståelse för vad reglerna fyller för syfte. Sverige har länge varit förskonat från större utbrott av djursjukdomar Företagen i sig är så arbetskrävande att man inte hinner med, trots goda föresatser En kombination av ovanstående Krångligt regelverk Otydlig information till företagen

12 Skötselkrav Framtida skötselkrav 2011 – inga nya
2012 – krav på buffertremsor längs vattendrag.