3st grundbegrepp Beräkningsformel

En presentation över ämnet: "3st grundbegrepp Beräkningsformel"— Presentationens avskrift:

1 3st grundbegrepp Beräkningsformel
Spänning, betecknas U och mäts i Volt(V). Ström, betecknas I och mäts i Ampere(A). Effekt, betecknas P och mäts i Watt(W). U x I Beräkningsformel P

2 Inkommande servis 3 faser. Brun, Svart, Vit. Beteckning: L1,L2,L3
Nolla. Blå. Beteckning N Jord. Gul-grön. Beteckning PE INKOMMANDE SERVIS/MATNING L1 L2 L3 N PE 400V 400V 230V 0V 400V 230V 230V 230V

3 INKOMMANDE SERVIS/MATNING
L1 L2 L3 N PE 400V 400V 230V 0V 400V 230V 230V 60W 60W 60W 60W HUR MYCKET STRÖM DRAR LAMPAN? SVAR: 0,26A 60W 60W ELEMENTET ÄR PÅ 1000W. HUR MYCKET STRÖM DRAR DET? ELEMENT 400V ELEMENT 400V ELEMENT 400V SVAR: 2,5A ELEMENT 400V ELEMENT 400V ELEMENT 230V ELEMENT 230V ELEMENT 230V ELEMENTET DRAR ca 1,3A. HUR MÅNGA WATT ÄR DET PÅ? ELEMENT 230V ELEMENT 230V SVAR: 300W

4 Får man göra hur och vad man vill?
”Jaha, det är bara att koppla lite”

5 Lagar och föreskrifter
Lagar beslutas av riksdagen. Förordningar beslutas av regeringen och Föreskrifter beslutas av myndigheter. Lagar, förordningar och föreskrifter kallas med ett gemensamt ord författningar och det som står i dessa är bindande.

6 Lagar och föreskrifter
Elsäkerhetsverket är den myndighet som utarbetar föreskrifter för elanläggningars utförande och skötsel och ger ut dessa i ”Elsäkerhetsverkets föreskrifter” (Ändringsföreskrifterna ELSÄK-FS 2010:4) som i dagligt tal kallas för starkströmsföreskrifterna. Allmänna bestämmelser starkströmsföreskrifter Utförandet av starkströmsanläggningar skall vara utförda enligt god säkerhetspraxis, med detta menas den ger betryggande säkerhet för personer, husdjur och egendom mot skada till följd av el.

7 BEHÖRIGHET! Elsäkerhetsverket utfärdar också behörigheter till elinstallatörer. AB= Arbete med systemspänning under 1000V och elprodukter, eldistribution eller industri för högre systemspänning än 1000V. ABL= Arbete för skilda mål, högst 1000V. ABH= Arbete med systemspänning över 1000V, högspänning. BB1= Allmän behörighet. Uppsättning och flyttning i befintlig grupp. BB2= Försvinner. För alla behörigheter så måste praktik i minst i 4 år ha utförts under övervakning av behörig. Behörigheten ska uppdateras var 15:e år.

8 Egna arbeten du kan utföra!
Vägguttag Strömbrytare Skarvsladdar och sladdströmbrytare Lågvoltsbelysning, högst 50V För alla egna elarbeten du vill utföra ska du bryta strömmen och måste vara helt säker på vad du gör! Är du det minsta osäker så kontakta fackman.

9 Arbeten du inte får utföra!
Byta ojordat vägguttag till jordat Byta strömbrytare till dimmer Byta strömbrytare med fler ledare än två Ny installationer

10 Ansvar! Elsäkerhetsverket har det övergripande ansvaret för elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC, i Sverige. Viktiga elsäkerhetsregler För att minimera riskerna för personer, husdjur och egendom innehåller ellagstiftningen en rad säkerhetsregler som man måste känna till och följa.

11 Ansvar! Krav på anläggningsinnehavaren och innehavaren av elektrisk materiel Innehavaren av en elektrisk anläggning är skyldig att se till att anläggningen är så utförd och hålls i sådant skick att den ger betryggande säkerhet för personer, husdjur och egendom

12 Ansvar! Ansvarig för elen är anläggningsinnehavaren.
Den som står som ägare till huset. När du köper ett hus så köper du även elanläggningen, så är villan från 1930 talet så kanske elen är det samma. Anlita gärna någon som besiktar din nya bostads elinstallationer, det ingår inte i en normal bostadsbesiktning. I hyresrätter/ bostadsrätter är det fastighetsägaren som är ansvarig för de fasta installationerna. Kravet som ställs på dig som hyresgäst är att se till att installationerna är fria från slitage och skador. Är dom inte det så kontakta din hyresvärd eller förening för att få felen åtgärdade.

13 CE-märkning!! Vad betyder CE-märkning?
Tänk på att leta efter CE-märket när du ska köpa en ny elapparat. Med CE-märket intygar tillverkaren att apparaten uppfyller gällande europeiska säkerhetsregler. Sedan CE-märkning infördes inom EU har tillverkare av elprodukter hela ansvaret för att produkten uppfyller de europeiska säkerhetsreglerna för elprodukter. Har inget med kvaliteten att göra.

14 Att tänka på! Om du ska koppla in din nya tvättmaskin som har en stickpropp i änden av anslutningskabeln. Den gamla är fast ansluten i en dosa i väggen, jaha då klipper jag av stickproppen och ansluter den fast i dosan med färg mot färg. Det är bara det att nu har man gjort något som många inte tänker på eller känner till, man har just brutit CE-märkning. Genom att ändra maskinens ursprung så bryter man CE-märkningen. CE-märkningen visar att maskinen uppfyller alla krav som krävs av europeiska säkerhetsregler. Så genom att klippa av stickproppen så tar man över allt ansvar för tvättmaskinen från tillverkaren, alltså gäller inga garantier längre. Om det inte står i bruksanvisningen vilka anslutnings alternativ som är godkända. För att det ska gå rätt till så behöver man kontakta en fackman som byter dosan mot ett vägguttag och uttaget ska skyddas av en jordfelsbrytare.

15 Skyddsjordade apparater
En stickpropp som är skyddsjordad passar i alla vägguttag, både jordade och ojordade. Det går alltså att använda en skyddsjordad apparat även i rum med ojordade vägguttag, men då fungerar inte längre apparatens skyddsjord. Apparat med dubbelisolering Många elapparater till exempel elvispar, radioapparater och smålampor är märkta med en dubbelkvadrat. I en sådan apparat är eldetaljerna dubbelt isolerade och därför behövs ingen skyddsjordning. Den kontakten passar i alla slags uttag.

16 Tillsyn av el- anläggningar:
Enligt ellagstiftningen är den som innehar en starkströmsanläggningen skyldig att se till att anläggningen kontrolleras så ofta och noga att säkerheten upprätthåls. Likaså kräver reglerna att den som äger eller annars ansvarar för användningen av elektrisk materiel ser till att den är säker, att den brukas på det sätt den är avsedd för och att den ges nödvändig underhåll.

17 Tillsyn av el- anläggningar:
Den som använder elektrisk materiel skall i sin tur förvissa sig om att den inte är farlig att använda. Dessa regler gäller såväl för innehavaren av elanläggningen för yrkesmässig verksamhet som för innehavaren av elanläggningen för enskilt bruk och bostäder. Olika tillsyns sätt är fortlöpande tillsyn, periodisk tillsyn eller revisionsbesiktning. Med fortlöpande tillsyn menas den rutinmässiga kontroll av elanläggningar och elektrisk materiel som görs för att eventuella skador eller brister skall upptäckas och åtgärdas så snart som möjligt.

18 Tillsyn av el- anläggningar:
Periodisk tillsyn innebär en noggrann kontroll av elanläggningar och elektrisk materiel med på förhand bestämda tidsintervall. Lite beroende på omständigheterna kan tillsynen vara okulär (besiktning med blotta ögat). Innehavaren skall se till att det finns fungerande kontrollrutiner och svara för att kontroller utförs.

19 Tillsyn av el- anläggningar:
Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger för vissa anläggningstyper tidsintervall för den periodiska tillsynen: För övriga anläggningar som utsätts för svåra påfrestningar eller där fel kan få allvarliga konsekvenser skall innehavaren själv bestämma tidsintervall för den periodiska tillsynen. Tidsintervallet bestäms av faktorer såsom anläggningens konstruktion, påverkande miljö, utnyttjandegrad och resultat från tidigare kontroller. Resultat av den periodiska tillsynen samt vidtagande åtgärder skall dokumenteras. Dokumentationen skall på begäran kunna uppvisas för Elsäkerhetsverket.

20 Påföljder! Allvarliga brott mot elsäkerhetslagstiftningen kan få kännbara påföljder. Om Elsäkerhetsverket vid sin tillsyn upptäcker fel eller brister i en anläggning eller på elmateriel kommer anläggningsinnehavaren ”föreläggas” att åtgärda dessa. Vid allvarliga brister kan anläggningen kopplas ifrån elnätet. Ett ”föreläggande” kan förenas med vite. Allvarligare brott mot föreskrifterna kan leda till böter eller fängelse upp till ett år.

21 Jordfelsbrytare Ett elektriskt fel i en borrmaskin, häcksax eller annan elektrisk utrustning kan leda till allvarliga skador och dödsfall. Om du är osäker på hur pass säker apparaten du använder är bör du alltid koppla in den via en s.k. jordfelsbrytare. Att alltid göra det är förstås en god vana. Människan klarar inte av särskilt höga strömmar Vid 0,02 Ampere upplever man obehag och kan inte styra muskelsammandragningen. Det krävs inte mer än knappt 0,08 ampere för att det ska vara dödande.

22 Hur fungerar den? Principen för en jordfelsbrytare är enkel. Jordfelsbrytaren känner av strömskillnader mellan fasledare och nolla. Så länge strömmen är samma in som ut, tar magnetfälten över ledarna ut varandra. Skulle strömmarna vara olika på grund av att en läck- ström uppstår t.ex. genom kroppen och till jord, blir magnetfältet runt ledarna olika. Strömskillnaden som uppstår alstrar en ström i jordfelsbrytarens summaströmstransformator som i sin tur styr en mekanisk brytare (se skiss). Jordfelsbrytaren löser omedelbart ut innan någon skada skett.

23 Jordfelsbrytare - antingen monterade i proppskåpet eller direkt mellan vägguttaget och apparaten - utlöser vid en felström mellan 0,01 och 0,03 Ampere. Dessutom utlöser den på under 0,05 sek. Jordfelsbrytaren ska provas med jämna mellanrum. Följ tillverkarens anvisningar . Personskydd: 30mA Brandskydd: 300mA

24 IN & UT SIGNALER? SCADA DIGITALA Övervakningssystem OMKOPPLARE
PH-mätare MJUKSTART KONTAKTOR NIVÅGIVARE DRIFTSVAR MOTORSKYDD FREKVENSOMFORMARE FLÖDESMÄTARE SCADA SUPSHALTSMÄTARE Övervakningssystem CPU DIGITALA INSIGNALER INSIGNALER DIGITALA DIGITALA ANALOGA ANALOGA PROGRAM UTSIGNALER UTSIGNALER ARBETSMINNE DOSERPUMP Kommunikation STYRVENTIL PUMP START FREKVENSOMFORMARE MAGNETVENTIL ÖPPNA DRIFTINDIKERING

25 Digitala och analoga signaler
mA 20 16 12 8 1 4 0m 5m 10m 0 - 1, Till – Från, Av – På. Nivåer, Flöden, Temperaturer. DIGITAL SIGNAL ANALOG SIGNAL Har bara två lägen Variabel mellan 4 till 20mA

26 En tryckgivare i botten på en tom bassäng sänder ut 4mA.
När bassängen fylls till hälften med vatten sänder tryckgivare ut 12mA. Följaktligen sänder den ut 20mA när reservoaren är fylld till max nivå. Följande formal är tillämplig: maxnivå X (givarsignal mA – 4) = Nuvärde nivå 20mA - 4 Om exempelvis bassängen har en maxnivå på 13m och tryckgivaren sänder ut en signal på 9mA kan nivån beräknas på följande sätt: 13 X 5 = 4,05 m 16 Bra att kunna ifall man vill kolla att man får in rätt värde elektriskt till PLCn och att Jämföra med den fysiska nivån.

27 Vilken nivå har vi bassängen?
Digital signal PLC +24V/DC +24V/DC 0V DI 1 +24V/DC 18 m 12,3 mA 17,8mA CH 1 15,52 m 9,33 m Vippa Bassäng Analogsignal 0 m Tryckgivare 4-20 mA

28 SCADA/ ÖVERVAKNINGSYSTEM Automatisk data insamling
SCADA= Supervisory Control And Data Aquisition Tre frågor: Varför har man ett SCADA/Övervakningssystem? För att få en överblick över processen. Vad händer om kommunikationen bryts på ena eller andra sättet mellan PLC- system och SCADA / Övervakningssystem? Inget! Processen fungerar som den ska men vi mister överblicken över processen.

29 SCADA/ ÖVERVAKNINGSSYSTEM
I ett SCADA/Övervakningssystem bör det finnas vissa användbara eller tekniska funktioner, vilka? 7st alternativ:

30 Inloggning Säkerhetsskäl. Varje anställd har en egen inloggningskod för begränsning av intrång. Olika nivåer av behörighet så man kan se vem som var inloggad just för ett specifikt tillfälle. Anledningen är att kunna se vad varje person har förändrat i ett driftövervakningssystem, tex ändrat driftparametrar som startnivå för en pump. Eller om man har ökat kemikaliedosering och sedan vill återgå till tidigare doseringsnivå.

31 Processbilder Samlad överblick av processen. Här kan man klicka sig vidare till flera process steg. Vanligt är att man delar upp olika processbilder som tex inloppsdel, kemikaliedosering, slamavvattning mm.

32 Driftparametrar Här kan man ändra ställbara parametrar. T.ex. Start, stopp, larmgränser (hög, lågnivå) etc.

33 Trendkurvor För att följa upp olika förlopp används trendkurvorna som presenteras i formatet månad, vecka eller dygn innehåller även funktioner såsom, zoom, tidslinjal samt möjlighet att välja kurvfärg.

34 Rapporter Här kan man skriva ut i helt fritt tidsomfång med angiven start och stopp tid.

35 Larmhantering Larmlista. Här lagras alla larm och här kan man välja turordning som A och B larm. A Larm= Kräver omedelbar åtgärd. B Larm= Kan åtgärdas nästa dag. C Larm för information, dags att beställa polymer t.ex. Används inte så ofta.

36 Historik Alla händelser registreras, d.v.s. inloggningar, larm, kvitteringar, ändrade inställningar, avbrott, underhåll & service sparas på en server.

37 VILKA OPERATÖRSSYSTEM TILL SCADA/ÖVERVAKNINGSYSTEM FINNS?
FIX VA-OPERATÖR CITECT ABB CAKTUS Dom här är störst och används mest men det finns fler.

38 Dom tre största PLC-systemen som används i dag inom vattenindustrin.
ABB – Programmeringsverktyg Control Builder SIEMENS – Programmeringsverktyg S7, set 7 MITSUBISCHI ELECTRICS - Programmeringsverktyg GxIEC Deverloper UPPBYGGNAD efter en funktionsbeskrivning: PLC: Kommunikationskort, CPU, Arbetsprocessor och minne, Digitala in och utgångskort, Analoga in och utgångskort. I/O Lista PLC: Tar in information från digitala och analoga insignaler, arbetsminne sammanställer info. Och ger svar efter vad vi har programmerat - en utsignal ges.

39 Processor! Här är en PLC som innehåller 3st. Just för att hinna med.

40 KOMMUNIKATION Vilka alternativ finns för att överföra informationen från PLC- system till SCADA/Övervakning? Fördelar Nackdelar GSM Stabilt, fristående. Radio Väll etablerat, fristående. Sämre vid kuperad miljö. Optiskt/Fiber Snabb, direkt uppkoppling. Inte riktigt utbyggt överallt. Fast ledning Avbrottsfri. Korta sträckor. Hyrd ledning Avbrottsfri. Kostsam. Stadsnät Snabbt, stabilt, högkapacitet. Intrångsrisk, flera intressenter.

41 LOU= Lagen om offentlig upphandling.
Lagen om offentlig upphandling (LOU) är en lag i Sverige som reglerar köp som görs av myndigheter och vissa andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Lagen reglerar i detalj hur myndigheter får agera när de köper (upphandlar) varor, tjänster och entreprenader.

42 Myndigheter är enligt lagen skyldiga att annonsera alla inköp som kommer att göras för att intresserade företag skall få möjlighet att lämna anbud. De krav som ställs skall tillkännages i ett förfrågningsunderlag som lämnas ut. Alla anbud eller ansökningar om att få lämna anbud ska utvärderas. Utfallet av utvärderingen skall avgöra vem som vinner kontraktet.

43 LOU= Lagen om offentlig upphandling.
Kort och gott, alla ska få samma villkor och ingen ska favoriseras.

44 Vilka fördelar skulle en elombyggnad ge i eran pumpstation?

45 Alla motorer är ”stämplade” med eldata.
Det sitter en skylt på motorn som talar om all information elektriskt som just den här motorn har.

46 Ni kommer ihåg den här triangeln!
För att räkna vidare med 3-fas så skulle man ta med roten ur 3 i beräkningen. Ska vi räkna på motorer och induktiva laster så gäller det att ta med hur väl en motor är ”faskompenserad”. Cos fi. Nu skulle vi kunna räkna ut hur många kW motorn är på. U x I P U x I x √3 x cos fi P

47 Men det stämmer inte riktigt!
17kW skulle vara bra men det står bara 15 på skylten! Det finns alltså mer förluster att ta med. Verkningsgraden, Hur effektivt ett system omvandlar energi till nyttigt arbete. η. U x I x √3 x cos fi x η P

48 Olika startsätt finns. Direktstart= Motorn går från stillastående till 100% vilket med för startströmmar på upp imot 8ggr märkströmmen. Start med mjukstart= Motorn startar lugnt och går upp till 100% efter en inställd tid(6-10sek). Startström på 5-6ggr märkströmmen. Start med frekvensomformare= Lika som mjukstarten men främsta anledningen är att man nu kan hastighetsreglera motorn. Den andra är ekonomiska fördelar. En frekvensomformare innehåller en PLC och är programmerbar. För att frekvensomformaren ska veta vilken hastighet den ska ha så styrs den oftast med hjälp av en mA signal. Från driftövervakningssystemet styr vi hastigheten via en regulator.

49 PID regulator Hur man ställer in en regulator är lätt, bara att räkna efter denna formel. Krävs bra processkännedom och kan ta ett bra tag att få till den perfekta regleringen. För att rätt reglering ska bli så bra som möjligt så krävs underhåll och kalibrering av det som mäter t.ex. nivå. Består av 3 delar. P= Proportionell förstärkning I= Integrerande D= Deriverande

50 En programmerbart styrsystem arbetar med 1:or och 0:or.
Det är lätt att förstå att systemet förstår dom digitala signalerna som kan liknas med 1 och 0, av eller på eftersom dom är något av dom. Men hur förstår systemet analoga signaler? Analoga signaler är en varierande signal, så hur går det till att systemet ska förstå den. Det skulle bli så att 1 är fullt i bassängen om signalen skulle komma från en nivågivare och 0 skulle bli tomt i bassängen. Det funkar inte efter som vi vill veta värden där i mellan. Så därför gör vi så här:

51 Talformat Både decimalkonstanter (K konstanter) och hexadecimalkonstanter (H konstanter) kan användas. Internt i CPUn hanteras alla värden som binära tal. Konstanter (K) till ett 16-bitars register skall vara inom: till , och till ett 32-bitars register: till Om t.ex. decimalvärdet K789 programmeras in i samband med en tidskrets eller en räknare, omvandlas det automatiskt till ett binärt tal av CPUn Ett ärvärde för en tidskrets eller räknare omvandlas automatiskt från ett binärt värde och visas som ett decimalt värde.

52 Grafisk ser det ut så här:
Hur får vi fram värdet 789? K789 1 bite 32768 16384 8192 4096 2048 1024 512 256 128 64 32 16 8 4 2 1 1 1 1 1 1 Register 512 +256 +16 +4 +1 =789 =768 =784 =788 1 ord 1 bit Vilket tal är närmast och inte överstiger 789?

53 32768 16384 8192 4096 2048 1024 512 256 128 64 32 16 8 4 2 1 1 1 1 1 1 36098 + + 1 1 1 1 1 1 10577 = = 1 1 1 1 1 1 1 1 1 46675 46675 13907 5715 1619 595 83 19 3 1

54 Kluring! A*D*(B+C)=E Är ni bra på Boolesk Algebra?
Bra för då kan ni skriva om texten nedan till funktionsblock. A*D*(B+C)=E

55 Googla på Boolesk algebra
Grunden för all modern datoraritmetik. Då kan det se ut så här: Boken "En undersökning av tankelagarna på vilka de matematiska teorierna för logik och sannolikhet är grundade" som gavs ut år 1854 och skriven av George Boole. Tekniken som beskriver den klassiska logiken sanningsfunktionellt med hjälp av de två talen 1 och 0 för 'sant' resp. 'falskt'. Algebran bygger på addition, subtraktion och multiplikation, men definierar tilläggsregler till dessa för att avbilda beteendet hos de logiska 'OCH' och 'ELLER'.

56 A D E B C D B C Boolesk Algebra: (A+B+C*D)+(D*B+C)=E Structured Text (ST): E;=(A OR B OR C AND D) OR (D AND B OR C)

57 Svar på kluring: & E 1 A*D*(B+C)=E A D B C Förklaring: *= och += eller
A och D och någon av B eller C sätter E

58 Förr: Hade man Siemens så kunde man bara arbeta med Siemens.
Nu: Finns en global standard för programmerings controller som heter: IEC PROGRAMSPRÅK Dom 5 mest använda. Ladder Diagram (LD) Grafiskt, kom på -50 talet från USA. Instruction List (IL) Text, kom på -70 talet från Europa. Funktion Block Diagram (FBD) Grafiskt, kom på -60 talet från Europa. Structured Text (ST) Text, kom på -80 talet. Sequential Function Chart (SFC) Grafiskt, kom på slutet av 80 talet.

59 1 & M1 Ladder Diagram (LD) Instruction List (IL) LDN A3 AND( A1 OR A2
ST M1 A1 A3 M1 A2 Function Block Diagram (FBD) Sequential Function Chart stopp Start 1 Tr1 & M1 Pusch Tr2 Drill Structured Text (ST) Tr3 Label M1;=(A1 OR A2) AND NOT A3 Tr4 Tr5 Stopp

60 Ladder schema A D A B C D B C A B C D A B C D A A 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

61 Symboler i funktionsblockspråk
ELLER OCH OCH/INTE 1 1 1 1 & & 3 2 4 3 2 3 2 Förklaring: 1 eller 2 ska ge signal in för att utsignal ska ges på 3. 1, 2 och 3 ska ge signal in för att utsignal ska ges på 4. 1 ska ge signal in, 2 ger signal hela tiden i normal drift som skulle ge en 1, men man vill att ingången är 0 vid larmsignal så därför sitter en omvändare och gör signalen till 0. För att utsignal ska ges så ska 1 ge en 1:a och 2 vara 0. JÄMFÖRARE STÖRRE ÄN MINDRE ÄN STÖRRE ÄN/LIKA MED = Förklaring: Värden över larmgräns ger 1 Värden under larmgräns ger 1 Värden över eller Lika med larmgräns ger 1

62 1 & M1 1 Funktionsbeskrivning
Pump M1 startar när gränsläge A1 eller A2 är påverkade. Stopp sker vid utlöst motorskydd A3. Symboler i funktionsblockspråk A1 ELLER A2 ger signal. Sätter utsignal ELLER OCH/INTE OCH/INTE symbol, två kriterier ska vara uppfyllda för att symbolen ska ge en utsignal A1 1 A2 & M1 A3 OMVÄNDARE INTE 1 Singal in= ingen ut och tvärsom 1 2

63 Instruction List (IL): LDN A3 AND (A1 OR A2) ST M1
Så här skulle det se ut i ett Ladder Diagram: A1 A3 M1 A2 Instruction List (IL): LDN A3 AND (A1 OR A2) ST M1 Structured Text (ST): M1;=(A1 OR A2) AND NOT A3

64 Grafisk ser det ut så här:
PLC förstår bara 1:or och 0:or. Signalomvandlare används för dom analoga signalerna, binära talsystemet används Grafisk ser det ut så här: K48561 Hur får vi fram värdet 48561? 1 bite 32768 16384 8192 4096 2048 1024 512 256 128 64 32 16 8 4 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Register 15793 7601 3505 1457 433 177 49 17 1 1 ord 1 bit Vilket tal är närmast och inte överstiger 48561?

65 32768 16384 8192 4096 2048 1024 512 256 128 64 32 16 8 4 2 1 1 1 1 1 1 36098 + + 1 1 1 1 1 1 10577 = = 1 1 1 1 1 1 1 1 1 46675 46675 13907 5715 1619 595 83 19 3 1