Västbus Samverkan barn och unga Västbus

En presentation över ämnet: "Västbus Samverkan barn och unga Västbus"— Presentationens avskrift:

1 Västbus Samverkan barn och unga Västbus
Samordnad individuell plan, SIP Västbus

2 Lokal arbetsgrupp Närvårdsamverkan/Västbus
Lena Johansson, Chef för elevhälsa Ann-Christin Barsjö, enhetschef elevhälsan Anna-Marie Isaksson, enhetschef barnhälsan Marianne Gunnarsson, enhetschef IFO David Ahlgren, enhetschef funktionshinderverksamheten Clary Hansson enhetschef BUP Maria Sjöblom Hyllstam enhetschef Primärvården

3 Innehåll Lagstiftning och överenskommelser SIP och Västbus Samverkan
Västbusmöte – Inför, under, mål och uppföljning, avslut och utvärdering

4 Lagstiftning som berör samverkan
Allmän skyldighet att samverka – gäller samtliga myndigheter. Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa - skyldighet för socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Skolans skyldighet att samverka finns i skollagen. Hälso- och sjukvården har skyldighet att samverka kring barn som är anhörig. Samordnad individuell plan, SIP – skyldighet för kommun och hälso- och sjukvård sedan 2010. Myndigheter har en allmän skyldighet att samverka enligt 6 § förvaltningslagen. Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården är skyldiga att samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa enligt 5 kap. 1 § a SoL, 29 kap. 13 § skollagen, 2 § hälso- och sjukvårdslagen och 6 kap. 5 § polislagen. Socialnämnden ansvarar i första hand för att samverkan kommer till stånd. Alla skolor är skyldiga att samverka enligt 29 kap. 13 § skollagen. Skyldigheten gäller både huvudmannen för skolverksamheten och den som är anställd i verksamheten. Barn som anhöriga 2 g § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)  Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider Enligt 2 kap. 7 § SoL & § 3 f HSL skall kommun och landsting upprätta en samordnad individuell plan, om den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen.

5 Överenskommelser som berör samverkan kring barn och unga
Västbus riktlinjer Riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Gäller i hela Västra Götaland, alla verksamheter inom kommun och sjukvård som möter barn och unga inom målgruppen.

6 Samverkan Barn och unga
SIP och Västbus

7 Barnets plan Aktivitetsplan Genomförandeplan Vårdplan Handlingsprogram
MVC & BVC HABILITERINGEN BUP Individ- & Familjeomsorg FÖRSKOLA Individuell plan FUNKTIONSSTÖD Åtgärdsprogram SKOLA Elevhälsa

8 Samordnad individuell plan, SIP
Sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både HSL och SoL som innebär att kommun och landsting tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Syftet är att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att enskildas behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses.

9 Målgrupp Västbus riktlinjer
Barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Riktlinjerna gäller både vid förebyggande/tidiga insatser och specialistinsatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Notera Västbusmöte för förebyggande och och tidiga insatser

10 Samverkan Barn och unga

11 Varför samverka? Ungdomsmottagning Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar
Elevhälsa Öppen förskola SiS BUP MHV Ungdomsmottagning Tandvård Socialtjänst Primärvård Polis BVC HVB Ett livspussel för ett barns bästa. Så här komplex kan en bild se ut. Förskola Frivilligorganisationer Skola Vuxenpsykiatri

12 Varför samverka? Samverka för att barn och unga ska få rätt hjälp
Samhälls- ekonomiska vinster Ömsesidigt lärande Varför samverka? Gemensam kompetens Tidigt upptäckt av utsatta barn Samverka för att barn och unga ska få rätt hjälp i rätt tid. Ger möjlighet till ömsesidigt lärande och överföring av goda exempel. Ökad gemensam kompetens. Tidigt upptäckt av utsatta barn. Samhällsekonomiska vinster. Ger bättre och mer kvalificerade insatser. Det bidrar till en helhetssyn på barnen och dess situation. Helhetssyn på barnen och dess situation Kvalificerade insatser

13 Samverkan Barn och unga
Västbusmöte - När behövs Västbusmöte? - Inför mötet - Under mötet - Mål och uppföljning - Avslut och utvärdering 6

14 När behövs Västbusmöte?
När den egna verksamheten inte ensam kan tillgodose behovet av stöd. Alla som arbetar med barn och unga kan – om familjen samtycker – initiera och kalla till ett Västbusmöte. Tillsammans med familjen, och utifrån deras behov, beslutar ni vilka som skall kallas.

15 Uppföljnings-möte + SIP
Västbusmöte Identifiera behov Västbus/ SIP Samtycke Kallelse Mötet + SIP Uppföljnings-möte + SIP Avsluta SIP Ser du att en brukare har behov av resurser/insatser utanför din egna verksamhet – kalla till möte. Är det barn och unga med sammansatta psykisk/psykiatriska och sociala behov – använd Västbus material med SIP. Du kan alltid använda SIP-materialet. Inhämta samtycke, förbered gemensamt och kalla till möte. Dokumentera alltid i en SIP. Följ upp så länge behov finns, avsluta därefter. Har du frågor? Vänd dig till din lokala Västbusgrupp i stadsdelen/kommunen. Utvärdera: Våga se om vi gör nytta för barnen! Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP/Västbus-arbetet. Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbetet, även exempelvis vid planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Tänk på att barn kan vara delaktiga på olika sätt.

16 Att tänka på inför Västbusmötet
Kontrollera att det finns samtycke från vårdnadshavare och stäm av med familjen vilka som ska kallas. Klargör syftet med mötet redan i kallelsen. Utse någon som för barnets/ungdomens talan om de inte själva deltar på mötet. Fundera på om det behövs ett professionellt förmöte för att t.ex. reda ut ekonomiska frågor eller andra konflikter. Utse mötesledare – Det kan vara den som initierat mötet eller en oberoende part, (till exempel ett nätverkslag eller en kollega). Bestäm vem som dokumenterar, det vill säga ansvarar för att samordnad individuell plan, (SIP), skrivs. YTTERLIGARE FUNDERINGAR INFÖR VÄSTBUSMÖTET: Finns frågeställningar som behövs klargöras med familjen innan mötet. ´Vilka behov har barnet/familjen förmedlat till dig? Vilka behov har du sett och vilka frågor är viktiga för ditt arbete. Något att ta med från dina kollegor? Vilket mandat har du att fatta beslut? Förankring hos din chef? Checklista för Västbusmöten finns på

17 Att tänka på under Västbusmötet
Beskriv syftet med mötet och klargör att sekretessen bryts. Kort presentationsrunda med klargörande av relationen till barnet/den unge. Beskriv nuläget. Fördela ordet så alla kommer till tals, i synnerhet barnet/familjen. Vilka förbättringar behöver initieras? Formulera brukarfokuserade, tidsatta och mätbara mål. Vem gör vad och när? Mötet dokumenteras i den samordnade individuella planen, samtliga får kopia av denna om ej annat anges. Sekretesshandling! Boka uppföljningsmöte. Motivera i planen om ni inte ska ses igen Checklista för Västbusmöten finns på

18 Västbusmöten/SIP - Avslut
Den samordnade individuella planen avslutas när målen är uppfyllda, när barnet/ungdomen inte längre har behov av samordnade insatser eller genom att samtycke dras tillbaka. Avslut sker genom ett gemensamt beslut vid uppföljningsmöte och med samtycke av familjen samt den unge. Dokumentera att planen avslutas. Arkivera SIP enligt verksamhetens rutiner.

19 Sätta mål för Västbusmötet
Samverkan är ett medel för att uppnå en bättre situation för barnet och familjen. Så hur vet vi om vi gjort nytta för barnet? Gör mer av det som fungerar och mindre av det som inte fungerar. Insatser pågår ibland utan att det gör någon skillnad. Sätt upp små, nåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. Alla måste uppleva fördelar för att vara motiverade att delta. Bestäm smarta mål! (Specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidsatta.) Våga testa och utvärdera. Bättre att göra något än inget. Förändring tar tid!

20 Avsluta - Utvärdera Har vi gjort nytta för barnet?
Har vi uppnått delaktighet? Exempel: Utvärdering av Västbusmöten visar att det främsta utvecklingsområdet är brukarens brist på delaktighet och inflytande.

21 Västbusmöte - Avvikelser
När antagna överenskommelser, riktlinjer och samordnade individuella planer inte följs ska avvikelse göras. Avvikelser rapporteras till närmast ansvarig chef för åtgärd. Skriftlig avvikelserapport enligt rutin till lokal arbetsgrupp Västbus. Rutin för avvikelsehantering – Avvikelser rapporteras till närmast ansvarig chef för åtgärd enligt rutin som finns på respektive arbetsplats

22 Arbetsmaterial och mer information
Västbus Västbus arbetsmaterial: Västbus riktlinje Mall Samtycke Mall Kallelse Mall SIP Mall Avvikelser Checklista för Västbusmöte Information till familjen Mer om SIP hos SKL/Psynk