1. RETTS Version: 2015 Onormal hjärtrytm R00

1. RETTS Version: 2015 Onormal hjärtrytm R00
Förmaksflimmer/fladder I48.9 Version: 2015 Faktaruta somatik Definition: Medvetandeförlust används synonymt för patienter som söker för svimning eller syncope. Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan vara orsakat av allvarliga arytmier som endast fångas intermittent eller vara av helt ofarlig karaktär men där patienten upplever extraslag. Extraslag kan ge symtom med vid undersökningstillfället kan extraslagen saknas. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om bakomliggande krampsjukdom, kan behöva en annan och mer skyndsam handläggning. Samtidigt är det ibland svårt att skilja medvetandeförlust p.g.a. arytmier från psykosomatiska orsakade symtom. Försök att anamnestiskt skilja på medvetandeförlust med prodromalsymtom (förkänningar), från medvetandeförluster som kommer plötsligt, utan förvarning och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten har ofta känt av debuten) visa EKG för läkare direkt för att ta ställning till elkonvertering och kompletterande undersökning. Notera alltid debuttid. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Bröstsmärta Dyspné/andnöd MultIipla medvetandeförluster Enstaka medvetandeförlust Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer Ingen medvetandeförlust Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :20:50 RETTS© – Predicare AB

2. RETTS Version: 2015 Högt blodtryck R03.0
Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) Version: 2015 Faktaruta somatik Annan ESS, se nedan. Patienter som söker vård med högt blodtryck är ofta remisspatienter. Högt eller lågt blodtryckar är ett vanligt undersökningsfynd i akutvårdkedjan. Ett eller några få höga mätvärden behöver dock INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologisk p.g.a. patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken och handläggas därefter. Om patienten på uristicka inte har proteinuri så kan det höga blodtrycket sannolikt vara tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, ett tillstånd som är ovanligt, skall patienten handläggas mer skyndsamt och alltid skrivas in på sjukhus. Malign hypertoni går alltid med proteinuri, fundus hypertonicus III och ofta med hypertensiv encephalopati (påverkat sensorium). Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmHg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmHg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna och vid upprepade tillfällen. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS byt ESS vid akut bortfall, se ESS 12 Akuta bortfallssymtom Medvetandepåverkad med SBT >240 och/eller DBT >/=140mmHg DBT >140 mmHg (upprepade mätningar) DBT > 120mmHg (upprepade mätningar) Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :57:54 RETTS© – Predicare AB

3. RETTS Version: 2015 Blodhosta/Hemoptys R04.2 Näsblödning R04.0
Tonsillblödning,postoperativ R04.1 Version: 2015 Faktaruta somatik Ak-behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys kan förekomma också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Det är extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning kontrollerar om det föreligger AK-beh. eller blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Vitalparametrarna kan ge utslag vid riktigt låga Hb. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotad luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG prioriteras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Hb <70 Pågående stor okontrollerad blödning Ak-beh eller blödningsbenägenhet* Hb <90 Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar Pågående medelstor/multipla näs blödning/ar Stora hemoptyser Intermittent färsk näsblödning Enstaka hemoptyser Icke färsk näsblödning Lokala processåtgärder Hb Senast ändrad :34:38 RETTS© – Predicare AB

4. RETTS Version: 2015 Andningsbesvär/dyspné/andnöd R06.0
Hyperventilation R06.4 Bröstsmärta vid andning R07.1 Version: 2015 Faktaruta somatik Dyspne/andnöd är ett av de vanligaste symtomen hos patienter som söker eller kontaktar akutsjukvården. Alla tillstånd har inte en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Vid dyspne spelar därför kombinationen VP och ESS en viktig roll i handläggningen. Viktigt att komma ihåg är att patienter med kroniska lungsjukdomar ofta faller ut på vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig bakomliggande sjukdom. Vid ex.v. lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. WELLS kriterierna är de som kan användas för att scora patienter med misstänkt lungemboli. DVT. Tidigare DVT och /eller lungemboli är riskfaktorer för lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som mer allvarligare än utan dessa symtom. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS+troponinInfektion: kombination med, se ESS 47 Nytillkommet vänstergrenblock ST-höjning Utbredd thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom och/eller medvetandeförlust/er Ischemitecken på EKG+andnöd/dyspné Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller medvetandeförlust. Synlig halsvenstas Bilaterala benödem Endast andningskorrelerad bröstsmärta I kombination med hjärtklappning Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :47:13 RETTS© – Predicare AB

5. RETTS Version: 2015 Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R07.4
Faktaruta somatik Bröstsmärta är den vanligaste orsaken till kontakt med akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Har bröstsmärtan varit associerad med vegetativa symtom? ex.v. blek, kallsvettig, kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. Kontrollera patologiskt EKG. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS+troponin Nytillkommet vänstergrenblock ST-höjning Utbredd thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom och/eller anamnes på tidigare medvetandeförlust/er Bröstsmärta som kommer i vila och/eller ringa ansträngning Bröstsmärta/bröstkorgssmärta med samtidig andnöd/dyspné Bröstsmärta med medvetandeförlust/er i anamnesen Med ischemitecken på EKG samt pågående bröstsmärta Nyligen/pågående bröstsmärta med vegetativa symtom Icke nytillkommen bröstsmärta med normalt EKG Måttlig/lätt bröstsmärta men med normalt EKG Riskfaktorer Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :14:09 RETTS© – Predicare AB

6. RETTS Version: 2015 Buksmärta/ Flanksmärta R10.4
Illamående/Kräkning R11.9 Diarré UNS A09 Smärta/svullnad ljumske Version: 2015 Faktaruta somatik Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken som brukar kategoriseras som ”kirurgi” inom akutvårdkedjan. Buksmärta skall alla läkare kunna handlägga primärt. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande men mer sällan akut kirurgisk åtgärd, medan andra är urakuta tillstånd. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, buktrauma, känt aortaaneurysm, peritonealdialys (PD-patient) och pyelostomikateter. Glöm inte att akut buksmärta kan vara av kardiell genes. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet eller postpartum, komplikation. Fråga efter utlandsvistelse. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS, troponin på röd, graviditetstest vb. Vid samtidig graviditet se också, se ESS 21 Plötslig debut och pågående smärta hos allmänpåverkad patient Feber >38,5 grader och frossa nu eller före ankomst Icke reponibel, smärtande resistens i ljumsken Immunosuppremerad patient Smärta och medvetandeförlust i anamnesen Svår/måttlig smärta hos allmänpåverkad patient. Smärta hos pat med känt bukaortaaneurysm Smärta hos peritonealdialys, pyelostomi eller gastric bypass , patient. > 2 kräkningar sista 4 h Ihållande buksmärta hos en i övrigt opåverkad patient Makroskopisk hematuri Buksmärta och upprepade tunna diarréer Buksmärta och nyligen utlandsvistelse med eller utan diarréer Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :44:21 RETTS© – Predicare AB

7. RETTS Version: 2015 Blodig kräkning/hematemes K92.0
Blodig avföring/melena K92.1 Symtom i anus och rektum K62.9 Gastrointestinal blödning K92 Version: 2015 Faktaruta somatik *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tunntarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått en tid, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med gastrointestinal blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Ak-behandling (se ovan). RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS. Hb <70 Pågående stor blodkräkning eller stor rectal blödning Anamnes på stor blodkräkning eller stor rectal blödning Ak-beh eller blödningsbenägenhet* Hb <90 Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar Enstaka blödningar rectalt eller oralt Svart avföring eller blod i avföringen Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Hb Senast ändrad :04:42 RETTS© – Predicare AB

8. RETTS Version: 2015 Gulsot (ikterus) R17 Ascites R18
Faktaruta somatik Ascites med eller utan ikterus kan förekomma vid levercirros och/eller svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid bedömning av ascitespatienten i akutvårdkedjan är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och anamnes på kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga förekomst av buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid cirka S-bilirubin > 30µmol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Vid misstanke om infektion, se ESS 47 Hb < 70 Ikterus med feber > 38,5º Hb < 90 Psykotiskt beteende Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Hb Senast ändrad :02:03 RETTS© – Predicare AB

9. RETTS Version: 2015 Kramper UNS R 56.8 Epilepsi (känd) G 40.9
Faktaruta somatik *Ak- behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Patient som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Skalltrauma? Missbruk? Båda? Krampanfall hos patient med Ak-behandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna kan bero på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Ak-behandling (se ovan). RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS+ev extrarör för EP läkemedelskoncentration. Anamnes på skalltrauma Ak-beh. eller blödningsbenägenhet Patient med aktuella upprepade krampanfall Krampanfall i anamnesen utan tidigare känd epilepsi Krampanfall och tidigare känd epilepsi Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :25:36 RETTS© – Predicare AB

10. RETTS Version: 2015 Sensibilitetsstörning R20 Tremor R25.1
Faktaruta somatik Fråga efter skalltrauma. Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. yrsel, huvudvärk,illamående, kräkning och/eller motoriska bortfall. Fråga alltid om duration (symtomstart??) Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. Facialispares: perifer, svårighet att stänga ögat, central, kan stänga ögat. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS EKG på patient med sensibilitetsstörning Överväg att använda, se ESS 12 Vid skalltrauma överväg, se ESS 30 DBT >120 mmHg Plötsligt påkommen huvudvärk Samtidig kräkning Skalltrauma i anamnesen inom 48 h Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motoriksymtom Aktuellt missbruk (abstinens) DBT >110 mmHg Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :35:06 RETTS© – Predicare AB

11. RETTS Version: 2015 Yrsel och svindel R42
Faktaruta somatik Fråga efter skalltrauma *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Bödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig yrsel eller variation i kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Ak-behandling (se ovan). Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Ortostatiskt prov, varning fallrisk Överväg att använda, se ESS 12 Vid skalltrauma överväg, se ESS 30 Anamnes på medvetandeförlust Kräkningar Plötsligt påkommen huvudvärk Akut debut Ak-beh. eller blödningsbenägenhet Enstaka kräkning utan andra symtom Skalltrauma i anamnesen Tidigare stroke Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :52:38 RETTS© – Predicare AB

12. RETTS Version: 2015 Facialispares G51.9 Stroke I64.9
Neurologiskt bortfall/TIA G45.9 Version: 2015 Faktaruta somatik *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter, eller läkmedelsbehandling med >1 läkemdel som påverkar trombocytfunktionen. Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Ak-behandling (se ovan).Isolerade symtom som plötslig synrubbning kan vara tecken på stroke. Facialispares: perifer har svårt att stänga ögat, central kan stänga ögat. Strokelarm aktiveras enligt lokal algoritm/PM vilket innebär att strokelarm kan utlösas oavsett medicinsk prioritet enligt RETTS. Prio enligt RETTS baseras på risk för död eller komplikation i akutvårdkedjan. Strokelarm är kopplat till behandlingsstrategi. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Överväg att använda, se ESS 10 Vid skalltrauma överväg, se ESS 30 Patienten uppfyller kriterier för strokelarm Ak-beh. eller blödningsbenägenhet* DBT >120 mmHg Huvudvärk Kräkningar/illamående/yrsel Patient med intermittenta borfall inom 7 dygn Skalltrauma i anamnesen Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för storkelarm Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :53:37 RETTS© – Predicare AB

13. RETTS Version: 2015 Ledvärk M25.5
Faktaruta somatik Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration. Förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller inopererad protes. Vid septisk artrit är det oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Vid skada på ben o fot, se ESS 34 Vid skada på arm o hand, se ESS 33 Debut <24 h och rodnad, +svullen+öm led Feber >38,5o och frossa nu eller före ankomst Immunosupprimerad patient Inopererat material/protes i värkande led Omöjligt att flektera/extendera Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :19:16 RETTS© – Predicare AB

14. RETTS Version: 2015 Smärta nacke M54.2 Ryggsmärta M54.9
Smärtor i bröstrygg M54.6 Version: 2015 Faktaruta somatik Ak- behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystem och/eller trombocyter. Eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan annan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver kompletterande utredning utan rådgivning om smärtbehandling. De som har ett uppenbart akut insjuknande skall utredas och handläggas på annat sätt. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ESS 14, kan man ofta använda en annan vårdnivå än akutmottagningen. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Vid trauma överväg, se ESS 31 Vid buk eller flanksmärta, se ESS 6 Vid misstanke om kardiell genes, se ESS 5 Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller medvetandeförlust Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Feber >38,5 grader och frossa nu eller före ankomst Nytillkommet neurologiskt bortfall Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom Urinretention (urinstämma) Debut/duration >12 h Makroskopisk hematuri Tidigare känd terapiresistent smärta Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :14:21 RETTS© – Predicare AB

15. RETTS Version: 2015 Smärta i extremitet M79.6
Svullnad i extremitet R22.4 Underbensödem R60.0 Ödem UNS R60.9 Extremitetsproblem Version: 2015 Faktaruta somatik *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Akut smärta i extremitet utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Hos patienter med känt eller okänt förmaksflimmer kan kardiella embolier occludera extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg (detta måste ske utan fördröjning, extremiteten är hotad !!). Vissa hematologiska sjukdomar ger också ökad risk för tromboembolism, liksom gravida, nyligen förlösta och hormonbehandlade kvinnor. Vid frossa och samtidig, ofta svår värk, skall nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen har uteslutits. Dessa tillstånd är förenade med hög mortalitet (akutsjukvård direkt!!). Vid misstanke blododla direkt. Vid misstanke om DVT (djup ventrombos) använd WELLS kriterierna för klassificering. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Feber >38,5o och frossa nu eller före ankomst Ingen kapillär återfyllnad Nytillkommen kall extremitet Svår smärta och plötslig debut Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Inopererat material/protes Nydiagnostiserad DVT Svullnad och konsistensökning Tidigare DVT/artäremboli Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :21:09 RETTS© – Predicare AB

16. RETTS Version: 2015 Smärta vid vattenkastning R30
Urinretention R33 Hematuri/Blod i urinen R31 Urinproblem R39 Version: 2015 Faktaruta somatik *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationsbehandling. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Fråga efter tidigare symtom av liknande karaktär. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. Feberanamnes är viktigt, frossa? RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Vid buksmärta, se ESS 6 Hb <70 Feber >38,5o och frossa nu eller före ankomst Hb < 90 Makroskopisk hematuri med Ak-beh eller blödningsbenägenhet* Pyelostomi Buksmärtor Makroskopisk hematuri Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Hb vid hematuri Senast ändrad :27:22 RETTS© – Predicare AB

17. RETTS Version: 2015 Skrotal svullnad N50.8
Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) Skrotal smärta Version: 2015 Faktaruta somatik Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Omedelbar urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Plötslig debut och/eller intermittent skrotal smärta <48 timmar Priapism/paraphimosis Trauma, skrotum och kraftig smärta/ödem Måttlig till lindrig smärta Svullnad och/eller blödning i området Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :34:29 RETTS© – Predicare AB

19. RETTS Version: 2015 Huvudvärk R51 Neuralgi M79.2
Faktaruta somatik *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Åskknallshuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Åskknallshuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt. Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en reflektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående Ak-behandling (se ovan). RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Vid bortfall byt, se ESS 12 Vid skalltrauma, se ESS 30 Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Inopererad shunt Meningism/nackstelhet Neurologiskt bortfall och/eller kräkning/ar Plötslig yrsel Åskknallshuvudvärk Enstaka kräkning Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :39:11 RETTS© – Predicare AB

20. RETTS Version: 2015 Svimning/kollaps R55 Medvetandeförlust R55
Faktaruta somatik Fråga efter trauma i anamnesen Definition: medvetandeförlust: svimning eller syncope , dvs där medvetandeförlust uppges av patienten eller anhörig/bystander. Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja medvetandeförlust med arrytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på medvetandeförlust, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Ortostatiskt prov, varning fallrisk. Vid yrsel använd, se ESS 11 Vid misstanke om kardiell genes, se ESS 5 Multipla medvetandeförluster Pågående vegetativa symtom Enstaka medvetendeförlust Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :38:47 RETTS© – Predicare AB

21. RETTS Underlivsbesvär hos kvinnor N92.6
Graviditet komplikation O20.9 Vaginal blödning N85 Postpartum < 30dagar Z39.0 Version: 2015 Faktaruta somatik *Ak-behandling: Läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: Påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Denna algoritm/ESS skiljer sig från Buksmärta ESS 6 i det att den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött barn hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att RETTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. Följ lokala anvisningar kring hänvisning till förlossning eller gyn-mottagning Blödning definieras: Stor blödning – blödning eller koagler genom två stora bindor/timme i mer än två timmar utan tecken på på att avta. Måttlig blödning - kraftigare än en riklig mens RETTS rekommendation: prover enligt RETTS Vid buksmärta , se ESS 6 Hb < 70 Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient Ak-behandling eller blödningsbenägenhet hos patienter med blödning* Buksmärta av intervallkaraktär Feber > 38,5o och frossa nu eller före inkomst Hb < 90 Imunosuppression Post partum och anamnes på feber Stor vaginal blödning Hb < 100 Lindrig buksmärta Måttlig vaginal blödning Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Hb Senast ändrad :55:02 RETTS© – Predicare AB

30. RETTS Version: 2015 Hängning/strypning Y20.9
Skada/trauma Huvud S09.9 Skada nacke/hals S11.9 Version: 2015 Faktaruta somatik Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Motoriskt orolig patient skall vara ett observandum. Vid misstänkt commotio se lokala processåtgärder. RETTS rekommendation: prover enligt RETTS Penetrerande skada, se ESS 39 Ögonskada överväg, se ESS 37 Öronskada överväg, se ESS 45 Förgiftning överväg, se ESS 40 Hängning/strypningsförsök Penetrerande skada huvud/hals Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Berusad/CNS påverkad patient/intoxikerad Blödning från hörselgång Kraftig och ökande svullnad Misstänkt penetrerande ögonskada Misstänkt skelettskada huvud/hals Neurologiskt bortfall Pulserande blödning Sväljningssvårigheter Djup sårskada som behöver sutureras Medvetslöshet/amnesi i samband med skada Misshandel kan lägst bli gul Ytliga skador och inget av ovanstående Lokala processåtgärder Överväg traumalarm Senast ändrad :05:08 RETTS© – Predicare AB

31. RETTS Version: 2015 Skada Thorax/rygg S29.9 Skada buk/bäcken S39.9
Faktaruta somatik *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationsystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Penetrerande vård, se ESS 39 Instabil bröstkorg Instabilt bäcken Penetrerande skada på bål Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Andningskorrelerad thorakal smärta med vegetativa symtom Halsvenstas Misstanke om ryggfraktur Neurologiskt bortfall Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång Urinstämma och/eller kraftig hematuri Djup sårskada som behöver sutureras Misshandel kan lägst bli gul Måttlig andningskorrelerad smärta Ytliga skador och inget av ovanstående Lokala processåtgärder Överväg traumalarm Senast ändrad :10:53 RETTS© – Predicare AB

33. RETTS Version: 2015 Skada Hand/arm S69.9
Skada axel/nyckelben S43.0 Version: 2015 Faktaruta somatik *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Med långt rörben menas i skadesammanhang, humerus medan radius och ulna räknas tillsammans som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i armen svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Klar eller misstänkt enstaka fraktur, mer än 1 dag gammal, utan nedsatt distalstatus eller svår smärta kan ges grön prioritet hos väsentligen friska patienter RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Vid RÖD prio överväg, se ESS 39 Amputation ovan handled Minst 2 frakturer på långa rörben Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur proximalt om handled Infektionstecken och smärta vid flexion/extension Nedatt distalstatus Pulserande blödning Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom Djup sårskada som behöver sutureras Fraktur/ledluxation i handled eller distalt därom Misstanke om fraktur utan felställning Misstanke om nyckelbensfraktur Misshandel kan bli lägst gul prio Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Överväg traumalarm Senast ändrad :20:13 RETTS© – Predicare AB

34. RETTS Version: 2015 Skada Höft/lår S79.9 Skada knä/underben S89.9
Skada fot S99.9 Version: 2015 Faktaruta somatik *Ak-bendling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas tillsammans som ett (1) rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i benet svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Vid RÖD prio överväg, se ESS 39 Amputation ovan fotled Minst 2 frakturer på långa rörben Ak-Behandling eller blödningsbenägenhet* Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Infektionstecken och smärta vid flextion/extension Kraftig svullnad och konsistensökning Lårbensfraktur Nedsatt distalstatus Pulserande bködning Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom Djup sårskada som behöver sutureras Misstanke om fraktur eller ledluxation distalt om fotled Misshandel kan bli lägst gul prioritet Underbensfraktur sluten och utan svår felställning Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Överväg traumalarm Senast ändrad :21:50 RETTS© – Predicare AB

35. RETTS Version: 2015 Lokal köldskada T35.7 Brännskada/frätskada T30
Inhalationsskada/kolmonoxid T59 Kemskada T65 Elolycka T75.4 Blixtnedslag T75 Strålskada T66 Version: 2015 Faktaruta somatik Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. Patienter som utsatts för hushållsel kan behöva uppföljning kring senkomplikation (nervskador etc). Vid strålskada tag kontakt med lokal eller regional expertis. Svår nedkylning hanteras via vitalparameter E och övriga VP. 1% är som patientens handflata RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Vid RÖD prio överväg, se ESS 35 Brännskada/frätskada > 18% Brännskada/frätskada ansikte/hals, öga med hot om ofri luftväg Cirkumferent fullhudsbrännskada på extremitet med risk för påverkan på cirkulation Elolycka högspänning Inhalationsskador av kem/ het brandrök Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os Svullnad i ansikte/tunga Brännskada/frätskada < 18% Symtomgivande rökinhalation Medvetandeförlust i anamnesen Begränsad bränn/frätskada/köldskada <5% Blixtnedslag i patientens omedelbara närhet Lokal köldskada Elolycka hushållsel Lokala processåtgärder Överväg traumalarm Senast ändrad :20:43 RETTS© – Predicare AB

37. RETTS Version: 2015 Skada på öga S05 Infektion öga H05.9
Ögonproblem Version: 2015 Faktaruta somatik Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Skador kring ögat kan primärbedömas av annan läkare. Misstanke om eller känd frätskada skall sköljas, följ lokala PM RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Vid strokemisstanke använd, se ESS 12 Frätskada eller misstänkt frätskada Infekterat öga med feber o värk Penetrerande skada Plötslig synnedsättning/synförändring Skada som måste sutureras Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :37:12 RETTS© – Predicare AB

38. RETTS Version: 2015 Multitrauma Z91.6
Faktaruta somatik Använd RETTS trauma journal (kan hämtas från Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport om vitalparametrar, skador* och skademekanismer från ambulans. Larmssk på AKM aktiverar larmnivå. *Skador definieras som kända/uppenbara eller misstänkta i röd ruta. Vid ankomst genomförs reevaluering på akutmott/sjukhus. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå. De som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta. Dessa blir orange traumalarmsnivå. Ofri luftväg SpO2<90% med 02 AF >30 eller < 8/minut Puls >130/min Systoliskt BT < 90mmHg RLS >3 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Ryggskada med neurologiskt bortfall Penetrande våld på huvud, hals eller bål. Instabil bröstkorg Minst 2 frakturer på långa rörben proximalt om armbåge och/eller knä Instabilt bäcken Amputation ovan handled eller fotled Rökskada eller brännskada >18% Drunkning och/eller nedkylning Bilolycka, beräknad hastighet >60km/h vid olyckstillfället Utlöst krockkudde Fordonet voltat och/eller personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall på person i samma fordon MC/moped/cykelolycka >30km/h Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter Annat uppenbart högenegivåld Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivåbedömningen sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen Patientern kan erhålla gul prio om man efter undersökning av legitimerad läkare på sjukhus kontstaterar att patienten inte är röd eller orange enligt RETTS Lokala processåtgärder Traumalarmet kan avblåsas prehospitalt till grön prio om patienten har undersökts och befunnits helt skadefri och symtomlös. Beslutet tas av legitimerad vårdpersonal och dokumenteras. Senast ändrad :00:00 RETTS© – Predicare AB

39. RETTS-T Version: 2015 Traumalarmsaktiveringsalgoritm
Faktaruta somatik Använd RETTS trauma journal (kan hämtas från Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport om vitalparametrar, skador och skademekanismer från ambulans. Larmssk på AKM aktiverar larmnivå. Skador definieras som kända/uppenbara eller misstänkta i röd ruta. Vid ankomst genomförs reevaluering på akutmott/sjukhus. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå. De som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta. Dessa blir orange traumalarmsnivå. Vid andra skador som inte finns med i LARMALGORITMEN använd de specifika skadealgoritmerna i RETTS Ofri luftväg SpO2<90% med 02 AF >30 eller < 8/minut Puls/hjärtfrekvens >130/min Systoliskt BT < 90mmHg RLS >3 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Ryggskada med neurologiskt bortfall Penetrande våld på huvud, hals eller bål. Instabil bröstkorg Minst 2 frakturer på långa rörben Instabilt bäcken Amputation ovan handled eller fotled Rökskada eller brännskada >18% Drunkning och/eller nedkylning Bilolycka, beräknad hastighet >60km/h vid olyckstillfället Utlöst krockkudde Fordonet voltat och/eller personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon MC/moped/cykelolycka med beräknat >30km/h vid oyckstillfället Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter Annat uppenbart högenergivåld Lokala processåtgärder Ett eller flera uppfyllda kriterier. RÖTT traumalarm (Nivå1). Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2) (se faktaruta ovan) Senast ändrad :44:50 RETTS© – Predicare AB

40. RETTS Version: 2015 Förgiftning UNS T50.9
Faktaruta somatik Vid känt suicidförsök eller misstanke om det måste särskild övervakning övervägas. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och/eller uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVM-anmälan vid missbruk. Be patienten ange sannolik svamptyp och be eventuella anhöriga att ta hand om eventuella rester för att visa svampkunnig inom sjukvården. Konsultera gärna den svampbok patienten själv använt vid plockning. Ange noggrant tidpunkt för intag av svamp/måltid. Ange alltid tidpunkt för intag av toxisk/a substans/er. Giftinformationscentralen och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen, giftinfo, lösenord: intox) RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS Suicidbedömning vb, se ESS 99 Buksmärta Intag av substans i suicidsyfte Intag av känd giftsvamp Kräkningar Misstanke om allvarlig intoxikation Accidentiellt intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :48:24 RETTS© – Predicare AB

41. RETTS Version: 2015 Toxiska effekter av djur UNS T63.9
Stick och bett av djur Version: 2015 Faktaruta somatik Det som är mest akut vid bett eller sting av djur är att patienten kan drabbas av anafylaktisk reaktioner. Denna reaktion brukar indelas i nedanstående faser och kan vara till stöd i handläggningstempot och de åtgärder som skall sättas in. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen, giftinfo, lösenord: intox) RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Anafylaktisk reaktion Bett av djur med potentiellt gift. Feber >38.5o och/eller frossa nu eller före ankomst Stick/bett i svalg eller munhåla Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting Kraftig lokal reaktion av bett Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :05:34 RETTS© – Predicare AB

42. RETTS Version: 2015 Fysisk misshandel T74.9 Sexuellt våld Z04.4
Faktaruta somatik * Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egan koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller läkemedelsbehandling med >1 läkemedel som påverkar trombocytfunktionen. Misshandel och/eller sexuellt våld skall alltid tas på största allvar. Inte sällan föreligger också andra problem hos både patient och den som utfört misshandeln. Alkohol och droger är inte ovanligt. Det är därför extra viktigt att hantera patienten med viss skärpa eftersom det kan föreligga saker som påverkar risk och förlopp, som inte kommer fram vid första anamnesförsöket. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Fysisk misshandlad kan bli lägst GUL Lokala processåtgärder Senast ändrad :06:23 RETTS© – Predicare AB

43. RETTS Version: 2015 Allergi T78.4 Läkemedelsreaktion UNS T88.7
Exantem R21 Version: 2015 Faktaruta somatik Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor (även andra GI-symptom kan förekomma). Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen, giftinfo, lösenord: intox) RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Anafylaktisk reaktion Petekier och infektionstecken Klåda i svalg Svullnad i huvud/hals Tidigare anafylaktisk reaktion Måttlig klåda och urtikaria/exantem Lokal urtikaria/exantem Lokala processåtgärder Senast ändrad :10:19 RETTS© – Predicare AB

45. RETTS Version: 2015 Främmande kropp öra T16 Öronproblem H93
Faktaruta somatik Denna ESS har sin användning i huvudsak inom primär/närsjukvård men förekommer frekvent på vissa AKM. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Feber >38.5o och frossa nu eller före ankomst Rodnad och svullen proc. mastoideus Samtidigt nackstel Varig flytning ur hörselgången Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :12:26 RETTS© – Predicare AB

46. RETTS Främmande kropp i näsa T17.1
Främmande kropp i luftväg T 17.9 Främmande kropp i esofagus T18.1 Näsproblem/halsont Version: 2015 Faktaruta somatik Knappcellsbatteri och/eller magneter finns i leksaker och sväljs ibland av ff.a. barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + pol vilket skadar slemhinna och vävnad runt omkring, medan magneter kan skada slemhinnan när de dras mot varandra. Viktigt att batteriet eller magneterna snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra svår esofagusskada eller skador i andra delar av GI kanalen. Om hemoptys eller blödning i halsregionen byt till ESS 3. Faryngit/laryngit finns mer hos vuxna, medan barn får sk pseudokrupp (subglottisk laryngit) och ibland epiglottit som är ett mer allvarligt tillstånd. Vanligast är virusinfektion. Viktigt är att utesluta epiglottit och stridor bör fångas direkt med RETTS VP. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Vid hemoptys eller blödning i halsregionen använd, se ESS 3 Allvarligt hot om ofri luftväg Epiglottitmisstanke Feber >38.5o och frossa nu eller före ankomst Främmande kropp som misstänks hamnat Nedsvalt knappcellsbatteri eller magneter Svårigheter att svälja saliv Främmande kropp som sitter kvar i näsan Skällande hosta Sväljningssvårigheter men sväljer saliv Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :15:10 RETTS© – Predicare AB

47. RETTS Version: 2015 Infektion UNS B99 Feber R50.9 Lokal infektion
Faktaruta somatik Till synes banala infektionssymtom/tecken kan försämras och ge påverkan på vitalparametrar. Sepsis (bakteriemi) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung från luftvägar, urinvägar, sår eller bukorgan är vanligast. Har patienten tagit febernedsättande ? Tidig diagnos av sepsis och insättande av antibiotika är avgörande för patientens prognos. Infektionstecken i kombination med svår lokal smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Petekier i hud och slemhinnor är ett allvarligt tecken och beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga. Meningism definieras som patient med huvudvärk, allmänpåverkad och med en reflektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Immunosupprimerad patient (cytostatika, kortison eller annan immunosuppressiv behandling eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad risk för att få en allvarlig infektion. Inopererat material så som t.ex shuntkatetrar, peritonealdialyskateter, mekanisk klaff etc. innebär alltid en ökad risk för allvarlig infektion. Tänk på att patienten kan tagit febernedsättande, som påverkar mätningen. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Petekier Feber > 38,5o och frossa nu eller före ankomst Immunosupprimerad patient Meningism/nackstelhet Patient med feber >38,5o + anamnes på inopererat material Svår smärta Kraftig lokal infektion (rodnad, värmeökning, smärta) Faktaruta SIRS SIRS kriterier: denna ESS är kompletterad med de internationellt använda och utvärderade SIRS kriterierna och används som komplement till RETTS när diagnosen SEPSIS har högst sannolikhet AF: >20/min eller < 4 kPa pCO2 HF: >90/min Temp: >38 eller <36 C LPK: > 12 eller < 4 Minst 2 kriterier skall uppfyllas för att SIRS anses föreligga Ett utfall i SIRS påverkar inte prionivå i RETTS utan skall användas som ett diagnosstöd, när beslutstödet RETTS givit sin prionivå. Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :04:32 RETTS© – Predicare AB

48. RETTS Anemi D64.9 Version: 2015 Faktaruta somatik *Ak-behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssystemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller >1 läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen. De flesta patienter som söker på akutmottagningen med denna kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Man kan använda det Hb som anges på remissen för sin initiala prioritering enligt RETTS. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* Hb < 70 Hb < 90 Hb > 90 Lokala processåtgärder Hb Senast ändrad :08:05 RETTS© – Predicare AB

49. RETTS Version: 2015 Diabetes (känd) E14
Högt blodsocker/hyperglykemi R73.9 Version: 2015 Faktaruta somatik Patienter med hyperglykemi (hyperosmolärt tillstånd) eller diabetesketoacidos kan uppvisa varierande symtom och tecken. Ibland misstänker man därför initialt andra bakomliggande diagnoser. Cerebrala, cirkulatoriska, respiratoriska och gastrointestinala symtom är vanliga. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta som ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. Venös blodgas med B-laktat är ett viktigt stöd i handläggningen. Kontrollera alltid om patient har insulinpump och dess funktion. Tänk på att monitorera det kliniska förloppet under vårdförloppet. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Acetondoft Buksmärta P-glukos > 25 Kussmalandning Medvetandepåverkan Diarré Kräkningar P-glukos 15-25 Inget av ovanstående P-glukos < 15 Lokala processåtgärder EKG, P-glukos P-glukos Senast ändrad :20:06 RETTS© – Predicare AB

50. RETTS Version: 2015 Lågt blodsocker/hypoglykemi E16.2
Faktaruta somatik Hypoglykemi är oftast kopplat till känd diabetes mellitus. Symtomen debuterar ofta snabbt och ibland med vegetativa, psykiatriska och/eller andra CNS symtom. Snabb diagnos och snabb åtgärd är viktigt. Om effekten av behandling med glukos uteblir så skall differentialdiagnos övervägas. Kontrollera alltid om patienter med hypoglykemi har insulinpump som i så fall genast skall tas bort/stängas av. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Insulinöverdosering P-glukos < 3 Misstänkt insulinöverdosering men normalt P-glukos Per oral antidiabetika Inget av ovanstående Lokala processåtgärder EKG, P-glukos P-glukos Senast ändrad :21:19 RETTS© – Predicare AB

51. RETTS Version: 2015 Känd binjurebarkssvikt E27.1
Addisons sjukdom E27.1 Immunbrist eller immunosupression D84.9 Version: 2015 Faktaruta somatik ESS 51 används både vid primär och sekundär binjurebarksvikt. Immunosupprimerad patient som står på cytostatika, cortison eller andra nyare immunossupressionsläkemedel räknas in i den sekundära gruppen. Patienter med binjurebarkssvikt är särskilt känsliga vid sjukdomstillstånd som feber, gastroenterit, hypovolemi etc. Deras normala försvar i form av aktivering av binjurbark vb. är utslagen eller nedsatt. Patienter med binjurebarkssvikt står ofta på substitution som i samband med sjukdom ofta justeras upp enligt ett schema som patienten sköter själv. Detta kan ibland vara otillräckligt vilket gör att patienten behöver handläggas med hög prioritet eftersom tillståndet snabbt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd p.g.a. cirkulatorisk chock. I samhället finns det allt fler patienter som av olika skäl har immunosupprimerande behandling. Viktigt är att man redan vid ankomst dokumenterar om det föreligger immunosupression och vid behov vidtar de åtgärder som finns utarbetade på det sjukhus patienten befinner sig på. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Ej tagit sitt cortison Frossa och/eller feber i anamnesen Kräkning och/eller diarré Infektionsanamnes men tagit cortison enligt ordination Lokala processåtgärder EKG Senast ändrad :24:37 RETTS© – Predicare AB

52. RETTS Version: 2015 Ospecifik psykisk ohälsa F09
Faktaruta somatik I RETTS finns nu ESS för psykitraiska symtom inkluderade (ESS ). Dessa skall användas även på somatiska eller blandade akutmottagningar. Viktigt är att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak när man inte vet vilken ESS som man kan använda. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker till symtom och tecken från CNS. Överväg alltid förgiftning eller organisk bakomliggande orsak till psykiska symtom. Finns det trauma eller misshandel i anamnesen. Är patienten missbrukare finns det alltid en ökad risk för strukturella orsaker i CNS till psykiska symtom. Finns det tecken till metabol encephalopati som vid sepsis, leversvikt etc. Om det är sannolikt att patienten har en psykiatrisk diagnos och ingen bakomliggande somatik. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 värdera även patienten utifrån suicidrisk, se ESS 99 Psykotiskt beteende Svår ångest Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :26:20 RETTS© – Predicare AB

53. RETTS Version: 2015 Sjukdomskänsla trötthet R53
Fallbenägenhet R29.6 Ospecifik sjukdom R69 Hälsoundersökning Z00 Intyg Version: 2015 Faktaruta somatik ESS 53 är en ospecifik ESS och det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna ESS utan försöka att vara mer specifik i sitt val. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatri, misshandel, sociala förhållande, infektion, skador UNS, förgiftningar etc. Ibland står man inför en situation där man initialt har svårt att avgöra sökorsak, symtom och tecken. Tidigare har man på många akutmottagningar använt ”nedatt AT” som ett sökbegrepp. Denna sökorsak finns inte i RETTS och inte heller inom ICD-10 systemet. Den får därför inte användas utan man måste fundera över att göra en skarpare analys av patienten. Denna patientgrupp är ofta äldre och/eller har svårt att redogöra för sin symtombild. Gör alltid ADL bedömning enligt RETTS. Många har fallrisk etc. och prevention är därför viktig redan på akuten. Gör ADL enligt RETTS akutjournal. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Akut insättande sjukdom UNS Immunosupprimerad patient Avvikande beteende Subakut insättande sjukdom Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :28:31 RETTS© – Predicare AB

61. RETTS Version: 2015 Prehosptial triage enligt RETTS
Faktaruta RETTS RETTS kan användas av primärvården och används då på samma sätt som i övrig akutsjukvård. Om RETTS används prehospitalt av ambulans eller primärvård kan ESS 61 användas för att utgöra ett beslutstöd för vårdnivån. Förutsättningen för ESS 61 är att RETTS används på rätt sätt och på akutsökande. Sjukhus Överväg annan vårdform än Ns/PV Sannolikt mindre allvarligt tillstånd 25% av de som utfaller i grön prio är i behov av slutenvård/observation 1. Vård i hemmet på läkarordination, 2. Till vårdvalsenhet/PV/närakut 3. Öppen retur enligt avtal 4. Kontakt med kommunal HoS Lokala processåtgärder Senast ändrad :29:16 RETTS© – Predicare AB

63. RETTS Version: 2015 Prover i RETTS
Faktaruta RETTS RETTS har används under många år och de akutmottagningar som använder RETTS som ett beslutstöd tillsammans med RETTS provtagning har haft goda erfarenheter. Det arbetsätt som RETTS är uppbyggt kring med sk TEAM som tar emot patienten, och som i optimala fall även innehåller en läkare, ger den sk patientcentrerade vården som är ett rimligt krav att kunna erbjuda patienterna. Provsvarsalgoritm, se ESS 70 Prover enligt RETTS är en rekommendation. I de valideringar som gjorts av RETTS har vi funnit att om man följer provtagningsrutinerna strikt ökar den medicinska säkerheten avsevärt inom akutvårdkedjan. Dessutom kortas ledtiden till både läkare och åtgärd om man utnyttjar de moderna möjligheterna att ha point of care, dvs patientnära analyser med svartider på cirka 1 minut för de vanligaste proverna. Särskilt användbart har B-lakat visat sig vara i att prediktera både mortalitet och ökad morbiditet. Basprover: Hb, P-glukos, S-Natrium, S-Kalium, S-Calcium, S- kreatenin, blodgas, B-laktat Blodstatus: Hb, LPK, TPK, CRP Leverstatus: ASAT, ALAT, S-ALP, Bilirubin, APTT, Pk-INR Övriga: Vid bröstsmärta Troponin. Vid dyspne PD-dimer. Övriga: Vid bröstsmärta Troponin. Vid dyspne kan PD-dimer övervägas. Inga prover Lokala processåtgärder Senast ändrad :33:52 RETTS© – Predicare AB

70. RETTS Version: 2015 Provsvarsalgoritm
Faktaruta prover enligt RETTS Inom akutsjukvården finns det ett behov men också en ökad tillgång till patientnära analyser. Detta ställer högre krav på snabb bedömning och åtgärd eftersom vissa analyser har ett starkare direkt prediktivt värde än andra. ACS= akut koronart syndrom BE= base excess Troponin > lokal gräns för infarkt/ACS Hb < 70 S-Na <125 S-K > 5.5 eller <2,7 S-kreatinin >500 P-glukos <3 eller >25 Laktat >5.0 BE <-4 eller >4 CRP>200 PK-INR >2,5 för patient utan AK beh, följ lokal gränsvärden för Waranbeh pat Paracetamol > referens för antidotbehandling LPK <1 Lokala processåtgärder Senast ändrad :34:17 RETTS© – Predicare AB

71. RETTS Version: 2015 Gipsproblem T 98.3
Faktaruta Gips som sitter fel kan både orsaka obehag och skador. Om patienten klagar på smärta eller obehag skall det alltid tas på allvar. Tilltagande smärtor får inte nonchaleras utan noggrann undersökning. Komplikationer kan utvecklas på kort tid. Ofta finns det anledning att avlägsna gipset. Komplikationer är tex. tryckskador, sårbildning, kärlskador eller nervskador. Om tecken på cirkulationsstörning finns, se orange kriterier, skall gipset avlägsnas omedelbart. Om patienten endast har svullnad eller hematom kan det ibland vara normaltillstånd efter skadan. Dessutom kan instabila frakturer komma ur läge om gipset avlägsnas varför patienter med reponerade frakturer som princip bör läkarbedömas före avgipsning. Kompartmentsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada. Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Ingen kapillär återfyllnad Kall extremitet Svår smärta, symtom/tecken på kompartmentsyndrom Lokal infektion Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :34:53 RETTS© – Predicare AB

72. RETTS Version: 2015 Operationskomplikation T 98.3
Faktaruta somatik AK behandling: läkemedelsbehandling som påverkar koagulationssytemet. Blödningsbenägenhet: påverkan på det egna koagulationssystemet och/eller trombocyter, eller >1 läkemedelsbehandling som påverkar trombocytfunktionen. Operationskomplikationer kan vara lokala komplikationer som tex. sårruptur, infektion eller blödning. Det kan även röra sig om mer generella komplikationer som DVT, UVI, pneumoni, sepsis men de handläggs bäst med annan algoritm t ex 47. Om det finns förband eller gips som täcker ett operationsområde bör det alltid avlägsnas vid misstanke om komplikation. Kompartmentsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada. Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Patienter som är nyopererade på halsen kan vid blödning snabbt få kompression av luftstrupen med åtföljande ofri luftväg. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Allvarligt hot om ofri luftväg Petekier och infektionstecken Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient Pågående stor blödning Ak-beh eller blödningsbenägenhet hos blödande patient* Feber > 38,5o och frossa nu eller före inkomst Immunosupprimerad patient Nyligen svalgkirurgi <14 dagar Pulserande blödning Svår/måttlig smärta på allmänpåverkad patient Sårruptur på bålen Tecken till kompartmentsyndrom Måttlig smärta med lokala infektionstecken Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :25:13 RETTS© – Predicare AB

80. RETTS Version: 2015 Nedstämdhet R45.2
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Nedstämdhet är den vanligaste orsaken till kontakt med psykiatrin. Symtom under större delen av tiden under minst 2 v påverkan av samt nedsatt funktionsnivå talar för en kliniskt signifikant depression. Minskat intresse, lust och glädje är vanligt. Skuldkänslor, ambivalens, irritabilitet, energilöshet, sömnsvårigheter hör ofta till bilden. Patienter med melankoliska symtom (uttalade hämning, sömnsvårigheter, skuldkänslor, svår ångest, viktnedgång, likgiltighet, hopplöshet) ska prioriteras p.g.a. hög suicidrisk. Samsjuklighet med missbruk ökar suicidrisken. Viktigt att fastställa tidigare suicidförsök, ev bipolär sjukdom eller underliggande psykossjukdom. Suicidriskbedömning ska genomföras på alla patienter. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Emotionell labilitet Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) Psykossymtom Påtaglig hämning (emotionellt, motoriskt, kognitivt) Social isolering Anhedoni (svårigheter att känna glädje, lust, intresse) Asteni (trötthet/uttröttbarhet, irritabilitet) Nedsatt koncentration Sömnstörning Tendens till isolation Viktförändring (viktnedgång, viktuppgång) Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab enligt lokal rutin som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :36:39 RETTS© – Predicare AB

81. RETTS Version: 2015 Mani/Hypomani F30.2
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Vid mani/ hypomani är grundstämningen övervägande förhöjd men blandtillstånd dvs samtidig depressivitet är inte ovanligt. Patienten har ökat självförtroende eller grandiositet, uppvisar rastlöshet, minskat sömnbehov, ångest, snabbt tankeförlopp, ökad talflöde, distraherbarhet och koncentrationssvårigheter. Vid mani är sjukdomsbilden mer uttalad, ofta saknas sjukdomsinsikt och psykotiska som är vanligt. Vid mani är sjukdomsbilden mer uttalad, ofta saknas sjukdomsinsikt och psykotiska symtom är vanligt. Ökad impulsivitet, gränslöshet och brist på ”takt och ton” är vanligt. Som vid depression måste samtidigt missbruk/abstinens uteslutas. Blandtillstånd har hög suicidrisk. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Blandtillstånd (samtidig hypomani/ mani och depression) Desorientering/ konfusorisk Emotionell labilitet Gränslöshet Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) Psykossymtom (särskilt paranoida och eller hörselhallucinos) Riskfyllt beteende Sömnstörning Ökat talflöde, snabbt tankeförlopp Irritabilitet Lätt distraherbar Minskat sömnbehov Ökad energi, upprymdhet Ökad impulsivitet Ökat talflöde Ökad social interaktion Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab enligt lokal rutin Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :37:21 RETTS© – Predicare AB

82. RETTS Version: 2015 Ångest F41.9
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Ångest/oro kan begränsa patientens funktionsnivå, särskilt paniksyndrom, social fobi och tvångssyndrom. Samtliga tillstånd kan leda till sekundära mer ihållande ångestsymtom och sömnstörningar. Inte sällan utvecklar patienten även lätt till måttliga depressiva symtom. Panikattack är den vanligaste orsaken till ett akutbesök. Patienten upplever stort obehag då symtomen debuterar till synes utan orsak inom några minuter och går över av sig själv efter en stund och då försvinner symtomen. Patienten upplever stort obehag då symtomen debuterar till synes utan orsak inom några minuter och når sin kulmen efter någon halvtimme. Symtom som ses är hjärtklappning, svettning, darrning skakning, hyperventilation, kvävningskänsla, smärta eller obehag i bröstet/magen, rädsla att mista kontrollen eller ”bli tokig” samt dödsskräck. Bröstsmärtor som liknar symtom på hjärtinfarkt är inte ovanligt. Alla ångestsyndrom kan ge panikattacker men långvariga ångesttillstånd utan panikattacker är också en sökorsak. Social fobi innebär en rädsla för att exponera sig i olika sammanhang. och att framträda inför andra. Det är socialt handikappande och patienter anpassar sitt liv efter symtomen vilket medför nedsatt funktionsnivå och tendens till isolation. Missbruk/abstinens är en viktig differentialdiagnos och samtidig förekomst är mycket vanligt förekommande. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Emotionell labilitet Dissociation (overklighetskänsla beträffande sin identitet eller omgivningen, förändrad minnesfunktion (ex vis genom bortträngning) Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) Pågående panikattack Somatiska och/ eller vegetativa symtom Tvångstankar och/eller tvångshandlingar Ångest/oro som avsevärt begränsar vardagliga/basala aktiviteter Förekomst av ångest eller oro Irritabilitet Lätt till måttlig nedstämdhet Sömnstörning EKG vid förekomst av bröstsmärtor. Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab enligt lokal rutin Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :03:57 RETTS© – Predicare AB

83. RETTS Version: 2015 Sömnstörning G47.9
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Sömnstörning är vanliga vid de flesta psykiska och somatiska sjukdomar samt vid belastande/stressfyllda livsbetingelser. Hypersomni innebär onormal trötthet vilket visar sig i förlängd nattsömn, uttalad trötthet dagtid, eller behov av att sova dagtid. Hyposomni innebär förkortad sömntid vilket kan inkludera svårigheter att somna, orolig ytlig sömn med frekventa uppvaknanden samt tidigt uppvaknande. Alkohol och annat missbruk liksom utvecklig av tolerans mot sedvanliga sömnmediciner är vanliga orsaker till sömnstörning. Observera att antidepressiva, särskilt SSRI ofta är en annan orsak. Omfattande anamnes är av stor vikt för att utesluta bakomliggande orsaker. Långvarig sömnstörning kan ge symtom på ångest och nedstämdhet. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Emotionell labilitet Overklighetskänsla Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) Asteni (trötthet/uttröttbarhet, irritabilitet) som begränsar vardagliga/basala aktiviteter Förekomst av ångest (särskilt nattetid) Koncentrationssvårigheter Lätt till måttlig nedstämdhet Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab enligt lokal rutin. Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :38:35 RETTS© – Predicare AB

84. RETTS Version: 2015 Psykotiska symtom F23.0
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Störd verklighetsuppfattning är vanligt förekommande vid psykossjukdomar , affektiva sjukdomar och missbruk. Den kan förekomma i form av hallucinos (hörsel, syn, lukt, smak, taktil) eller vanföreställningar. Vid långvarig psykossjukdom kan kognitiva brister och negativa symtom (t.ex. emotionell avflackning, energilöshet och motivationsbrist) vara framträdande. Osammanhängande tal, katatoni (påverkan på motoriken; orörlig eller agiterad) kan ibland ses i akuta situationer. Samsjuklighet med missbruk är vanligt (s.k. dubbeldiagnos) och ger mer allvarliga psykotiska symtom. Drogrelaterad inducerad psykos förekommer inte sällan hos yngre, misstänk särskilt s.k. internetdroger. Var uppmärksam på tecken på cerebral påverkan eller kroppslig sjukdom. Långvarigt alkoholmissbruk kan ge bestående alkoholhallucinos. Vid nydebuterad sjukdomsbild är anamnesen viktig och bör vara omfattande. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Bristande sjukdomsinsikt Emotionell labilitet Hallucinationer, vanföreställningar eller tankestörningar Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) Svår ångest Kroniska vanföreställningar, negativa symtom och/eller hallucinationer lkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab enlig lokal rutin. Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :39:42 RETTS© – Predicare AB

85. RETTS Version: 2015 Missbruk/Beroende F10-17
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Missbruk kan vara ett livslångt tillstånd med upprepade återfall. Uppmärksamma eventuell förekomst av somatiska och neurologiska skador. Anamnes på Delirium Tremens (DT) och epileptiska anfall (EP) är viktigt eftersom det är allvarliga tillstånd. Symtom vid DT är plockighet, vanföreställningar, stark oro, konfusion samt syn- och hörselhallucinos. Ökat blodtryck/puls och måttlig temperaturökning ses oftast. Vid tecken på signifikant abstinens och/eller tidigare förekomst av DT eller EP bör medicinering påbörjas snarast. Wernicke-Korsakoffs syndrom (bl.a. konfusion, ostadig gång och dubbelseende/nystagmus) är orsakat av tiaminbrist och kräver omedelbar behandling. LVM-anmälan enligt 6 § LVM bör övervägas via alla tillstånd med avancerat missbruk . RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Delirium tremens eller misstanke om Påtagliga abstinenssymtom Abstinenssymtom med vegetativa symtom Aktuell svår somatisk sjukdom Emotionell labilitet Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) Påverkat allmäntillstånd Svår ångest/oro Nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden Påtaglig sömnstörning Ångest relaterad till drogintag Önskemål om avgiftning/abstinensbehandling hos patient med alkohol/ substanspåverkan utan allvarligare symtom Alkometer och/ eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab enlig lokal rutin. P-glukos och urinsticka. Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :40:13 RETTS© – Predicare AB

86. RETTS Version: 2015 Självskadebeteende F91.9
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Personen utsätter avsiktligt sin kropp för skada exempelvis genom att skära eller bränna sig själv. Orsaken till beteendet är inte alltid tydlig för den som utför handlingen. Självskadebeteenden är mycket sällan försök att ta sitt liv. Den yttersta funktion skadandet fyller är att hantera övermäktiga känslor. Känslor som kan beskrivas som fritt flytande ångest som lindras eller blir mer uthärdliga då de ersätts av kroppslig smärta. I bilden ingår ofta impulsivitet. Självskadebeteende är ett vanligt symtom vid vissa personlighetsstörningar, t.ex. Borderline eller andra tillstånd med emotionell instabilitet. Påverkan av alkohol, eller benzodiazepiner ökar risken för självskada då dessa droger minskar tröskeln för impulskontroll. Vid triagering är det av stor vikt att patienten tillfrågas om anledningen till självskadebeteendet samt tillvägagångssätt och omfattning. Uppgifter om tidigare självskadebeteende ska alltid efterfrågas. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Blödning (färsk sårskada) Emotionell labilitet Impulsivitet Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) Utåtagerande beteende Självskadebeteende utan aktuell självskadehandling Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Extra uppmärksamhet på patientens eventuella skador. Vid otydlig skadebild skall läkare tillkallas Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :41:15 RETTS© – Predicare AB

87. RETTS Version: 2015 Ätstörning F 50
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Anorexia nervosa (AN) och Bulimia nervosa (BN) kännetecknas av en fixering vid kroppsform och vikt, vilket ger upphov till viktfobi d.v.s. uttalad rädsla att öka i vikt även om man är underviktig. Detta resulterar i bantning/svält och/eller hetsätning med kompensatoriskt beteende. Vid AN ska individen ha en avsiktligt låg vikt, som är mindre eller lika med 85% av vad som anses normalt med avseende på ålder och längd (BMI ≤ 17,5). Till sjukdomen hör även störd kroppsuppfattning, dvs man upplever sig överviktig även om man är gravt underviktig. Ett viktigt symtom på AN är amenorré. Vid AN påverkas flera av kroppens vitala organ, vilket kommer i uttryck i en mängd olika tecken och symtom av olika allvarlighetsgrad. BN kännetecknas av hetsätning med kontrollförlust, dvs under en begränsad tidsperiod äter man en betydligt större mängd mat än vad som kan anses normalt. Ett kompensatoriskt beteende finns alltid t.ex. genom självrensning (kräkning/laxering) eller genom svält och överdriven motionering. Både AN och BN ger upphov till såväl psykiska som fysiska komplikationer samt har hög ko-morbiditet i form av depression, tvångssyndrom, missbruk, social fobi, samt olika personlighetsstörningar. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 BMI < 14 Försämrad kognitiv funktion pga svältpåverkan Behov av att bryta recidiv av AN som varat < 6 mån BMI Hetsätning med/utan efterföljande självrensning Påtaglig sömnstörning, trötthetskänslor BMI beräknas. Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab enligt lokal ruin. P-glukos. Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :42:03 RETTS© – Predicare AB

88. RETTS Version: 2015 Krisreaktion F 43 Reaktion på svår stress F 43
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Ett flertal psykiatriska sjukdomstillstånd kan utvecklas som reaktion på akut eller subakut stress (i olika former). Akut stressreaktion, posttraumatiskt stressyndrom, anpassningsstörning samt utmattningssyndrom är vanliga orsaker till kontakt med akutmottagning. Gemensamt för alla tillstånd är att yttre faktorer, en traumatisk händelse i bred mening, upplevs överväldigande och försätter patienten i ett tämligen hjälplöst tillstånd med rädsla, skräck, ångest, oro, nedstämdhet och beteendestörningar. Personen kan reagera med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck särskilt vid händelser som innebär död och allvarlig skada mot egen eller andras/närståendes fysiska/psykiska integritet. En ”normal akut stressreaktion” brukar avta inom 48 timmar. Ibland kan dock symtomen kan kvarstå längre än så. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Dissociativa symtom Emotionell labilitet Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet) Stupor Ångest/oro som avsevärt begränsar vardagliga/basala aktiviteter Förekomst av ångest/oro Isoleringstendens Koncentrationsvårigheter Sömnstörning Lokala processåtgärder Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan Som ovan Senast ändrad :43:40 RETTS© – Predicare AB

89. RETTS Version: 2015 Demens F 03.9 Desorientering R 41.0
Organiska psykiska störningar F00-F09 Version: 2015 Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Oklar kontaktorsak kan maskera en allvarlig psykisk sjukdom. Alkohol och/eller drogrelaterade eller bakomliggande somatisk/neurologisk sjukdom är vanliga orsaker som kan ge en varierande och fluktuerande symtombild.. Påverkan av kognitiva funktioner (försämrat minne, språkstörning, nedsatt motorisk förmåga och desorientering) kan tyda på ett permanent demenstillstånd. Särskilda beteenderubbningar som rastlöshet, oro, paranoida symtom och andra vanföreställningar, aggressivitet, hallucinos, konfusion, bristande sjukdomsinsikt är vanliga symtom hos äldre med cerebral påverkan. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Apati Desorienterad/ konfusion Emotionell labilitet Försämrat minne, språkstörning, nedsatt motorisk förmåga Psykomotorisk agitation (oro rastlöshet) För omgivningen tydligt avvikande beteende, nedsatt omdöme och insikt Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Överväg lab provtagning enligt lokal. P-glukos och temp, urinsticka vid oklar symtombild, förvirrat beteende, allvarliga beteendestörningar. EKG vid förvirring Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :46:58 RETTS© – Predicare AB

90. RETTS Version: 2015 Ej akut problematik
Faktaruta Patienter som inkommer till en psykiatrisk akutmottagning utgör en heterogen patientgrupp där det kan vara svårt att bedöma det aktuella vårdbehovet. Därför kommer alla sökanden genomgå triagebedömning. Vid hänvisning av patient till primärvård, annan akutmottagning eller ordinarie öppenvård så SKALL tillräckligt beslutsunderlag finnas till grund för bedömningen. Patienten har rätt att träffa jourläkare men skall ges tydlig information avseende bedömning som förväntad väntetid till läkare. Äldre patienter har en ökad risk för komplikationer, biverkningar och kan ha svårt att redogöra för symtombilden. Detta medför att åldern är en faktor att ta hänsyn till om patienten skall hänvisas till annan vårdgivare eller inte. PATIENT SOM INTE UPPFYLLER TYDLIGA KRITERIER FÖR ATT BLI BEDÖMD AV AKUTMOTTAGNINGENS LÄKARE Opåverkad ABCDE (vitalparametrar tagna) Opåverkat allmäntillstånd Önskemål om recept Önskemål om läkemedel Önskemål om intyg Önskemål om samtalsstöd som inte uppfyller kriterier för psykiatrisk akutvård Enbart social problematik Lokala processåtgärder Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Senast ändrad :47:54 RETTS© – Predicare AB

98. RETTS Version: 2015 Farlighetsbedömning
Faktaruta psykiatri Statistiska riskfaktorer Man år Missbruk/beroende av alkohol/droger Psykostillstånd (schizofreni, vanföreställningssyndrom, manisk episod) Personlighetsstörning (framförallt antisocial och emotionellt instabil) Övriga psykiatriska diagnoser (Aspergers syndrom, utvecklingsstörning, hjärnskada, neurologiska sjukdomar) Tidigare beteendestörning före 16 års ålder (uppförandestörning, antisocialt beteende) Tidigare kriminalitet Tidigare aggressivitet/våld (hot, ofredande, misshandel, dråp, mord) Viktimisering* senaste året (*ett samlingsnamn för olika typer av övergrepp som en person kan utsättas för i barndomen och/eller i vuxen ålder. Övergreppen kan vara sociala, ekonomiska, psykiska, sexuella och fysiska). Aktuella sociala problem Arbetsrelaterade (arbetslös, konflikter på arbetsplatsen) Bostadslös (tillfälligt eller permanent) Relationsproblem (separation, förlust) Ekonomiska Andra stressorer (upplevd kränkning) Aktuell psykiatrisk problematik Avvikelse från vårdplan hos känd patient (uteblivna besök, bristande compliance till läkemedelsbehandling) Tankar/röster om att skada någon Upplevt hot mot den egna personen Agerar utifrån psykossymtom (vanföreställningar, hallucinos) Bristande sjukdomsinsikt Negativ attityd Bristande emotionell kontakt Agiterade beteenden (irritabilitet, agitation, rastlöshet, bullrigt el. gravt avvikande beteende) Alkohol/drogpåverkad Abstinens alkohol/drogpåverkad Tidigare känt samband med våldshandlingar Förvirrat/desorienterat beteende Aggressivitet Bullrighet Snabbt växlande humör Uttalade psykotiska symtom Bristande emotionell kontakt. Irritabilitet Misstanke om bristande trovärdighet Negativ attityd. Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :49:57 RETTS© – Predicare AB

99. RETTS Version: 2015 Suicidbedömning
Faktaruta Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak. Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom. Impulsiva patienter kan göra allvarliga suicidförsök trots att de inte har medvetna dödsönskningar/suicidtankar. Patienter med antisociala/manipulativa personlighetsdrag kan uttala hot om suicid i syfte att få sina krav uppfyllda, i dessa fall är ej suicidstegen tillämplig. Patient som motsätter sig vård eller är likgiltig till vård bör ges en högre prioritet. Statistiska riskfaktorer Psykisk sjukdom och dess svårighetsgrad/fas/ samsjuklighet Missbruk/beroende Hög ångestnivå/tankestörning/psykotiskt tänkande oavsett grundsjukdom Tidigare suicidförsök Tidigare eller aktuell aggressivitet, impulsivitet Somatisk sjukdom Ensamboende utan relationer Reaktion på akuta livs händelser/separation/dödsfall/kränkning Finns självmordsredskap tillgängligt Ålder (<19 eller >45) Kön (man) Akut utlösande faktorer Akut påverkad/abstinens eller nyligen tagit överdos Sömnstörning Svår fysisk smärta Kränkning/skam (självaktningsproblem) Förlust/hot om förlust Utskrivning från psykiatrisk vård Återgång i arbete/arbetslöshet ”Smittorisk” när det nyligen skett suicid i nära omgivning Även inskrivning till psykiatrisk vård kan utlösa suicidhandling Skyddande faktorer Personell resurs t.ex. god problemlösningsförmåga, god samtalskontakt Nätverkets resurs, anhöriga, vänner, tillhörighet Aktuell allvarlig suicidhandling Uttalade suicidala avsikter eller planer Förekomst av suicidplaner Nyligen utförd suicidhandling Uttalade suicidtankar Tidigare suicidförsök i anamnesen Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan. X-vak skall övervägas och dokumenteras Som ovan Lokala processåtgärder Senast ändrad :50:41 RETTS© – Predicare AB

100. RETTS Version: 2015 Organisk katatoni F 06.1
Faktaruta somatik Faktaruta psykiatri Katatoni är ett ovanligt men allvarligt sjukdomstillstånd som kan uppkomma vid schizofreni, affektiva tillstånd, toxiska tillstånd (SSRI, neuroleptika) och somatisk sjukdom. De vanligaste symtomen och tecken är de som beskrivs i röd och orange ruta. Tillståndet är livshotande och behandling av dehydrering och hypertermi är viktigt tidigt i förloppet. RETTS rekommendation: Prover enligt RETTS se ESS 63 Dehydrering Hypertermi Mutism eller stupor Automatisk lydnad Ekolali (upprepning av andra ord) Ekopraxi (immitation andras rörelser) Konfusion Muskelrigiditet Stereotypier (enkla upprepade rörelser) Vaxliknande böjlighet Lokala processåtgärder Röda prover+ EKG Orange prover Senast ändrad :51:16 RETTS© – Predicare AB

101. RETTS-p Version: 2015 Onormal hjärtrytm R00
Faktaruta Hos barn beror onormal hjärtrytm oftast på s.k. återkopplings-tachykardi (SVT), vilket kan komma intermittent. Fråga aktivt efter tidigare hjärtrusning, hjärtoperation och medfödda hjärtfel. ESS-Vägledning Svimning/synkope= medvetandeförlust Prioritera EKG-tagning innan den onormala rytmen försvinner! Illamående/blekhet/kallsvettning Pågående symptom och påverkat AT Pågående symptom men opåverkat AT Upprepade svimningar/syncope sista dygnen Enstaka svimning Medfött hjärtfel/Hjärtopererad Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :18:31 RETTS© – Predicare AB

103. RETTS-p Version: 2015 Blodig hosta/hemoptys R04.2
Näsblödning/epistaxis R04.0 Postoperativ tonsillblödning R04.1 Version: 2015 Faktaruta Hemoptys (blodig hosta) kan förekomma vid lungsjukdom som embolier, lunginflammationer och lungblödningar. Kan också komma från övre luftvägen vid intensiv hosta och är vanligare hos patienter med koagulationsrubbning. Näsblödning brukar vara ett godartat symtom hos en i övrigt opåverkad patient men i vissa fall t.ex efter svalgkirurgi kan även en intermittent blödning tyda på ett livshotande tillstånd. ESS-Vägledning Blödningsdefinition: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun Pågående riklig blödning från näsa och mun Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Nylig svalgkirurgi (<14 dagar) Pågående riklig näsblödning Stora hemoptyser Intermittent färsk näsblödning senaste dygnet Enstaka hemoptys Icke-färsk näsblödning Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :20:22 RETTS© – Predicare AB

104. RETTS-p Andningsbesvär (dyspné, andnöd) R06.0
Hyperventilation R06.4 Bröstsmärta vid andning R07.1 Andningsuppehåll / Apné R06.8 Version: 2015 Faktaruta Epiglottit är en allvarlig infektion, som kan misstänkas hos högfebrila, andningspåverkade barn som inte vill svälja sin egen saliv. Andningsuppehåll hos spädbarn är ett ospecifikt tecken som kan signalera allt från allvarliga infektioner/kramper till banala aspirationstillbud. Andningsbesvär beror oftast på lungsjukdom. Det är viktigt att även beakta kardiella orsaker resp. acidos (som vid diabetes). Andningspåverkan kan vara en del i en chockbild utlöst av t.ex. sepsis, anafylaxi, blödning eller dehydrering. Det är viktigt att hålla barnet lugnt och låta barnet själv välja kroppsställning, reagerar barnet på syrgasmasken kan exv föräldern istället flöda syrgas. Apné/andningsuppehål kan hos de minsta barnen indikera sepsis. Vid misstanke om främmande kropp., se ESS 146 ESS-Vägledning Kraftigt andningspåverkad: övre luftvägshinder (dämpad röst, dreglar, sväljningssvårigheter, stridor och ökat andningsarbete), cyanos, uttalade indragningar, näsvingespel, grunting, tachypné/bradypné, andningsuppehåll, oregelbunden andning, enstaka ord eller orkar ej prata, tyst och stillsam, likgiltig gentemot förälder. Måttligt andningspåverkad: ökad andningshjälp av bröstkorg/axlar, förlängd expiration, stridor hos vaket barn med bevarad host- och kräkreflex, lätta-måttliga indragningar, tachypné, talar i korta fraser. Lätt andningspåverkad: dyspnoe, snabb andning, andfådd vid ansträngning, normalt andningsarbete, talar hela meningar, frekvent hosta. Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär Kraftigt andningspåverkad Meningit /sepsismisstanke Samtidig urticaria eller svullnad i ansiktet Stridor, feber och svårighet att svälja. Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp Andningsuppehåll hos spädbarn Hjärtopererad senaste månaden KapÅ ≥ 3 sek Känd svår allergi Misstanke om trauma/misshandel Måttligt andningspåverkad Samtidig bröstsmärta Känd medfödd eller annan kronisk hjärtsjukdom Lätt andningspåverkad Skällande hosta utan ökat andningsarbete Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Kap Å Senast ändrad :24:08 RETTS© – Predicare AB

105. RETTS-p Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta R07.4 Version: 2015
Faktaruta Bröstsmärta är relativt vanligt hos ungdomar. Till skillnad från vuxna är ischemi/infarkt extremt sällsynt. Smärtan kan även vara orsakad av pneumoni, pleurit, pneumothorax, epigastralgier från buken eller vara muskeloskelettal. Kardiella orsaker är hjärtmuskel- och hjärtsäcks-inflammation (perimyokardit) eller snabba tachycardier. Bröstsmärta kan vara relaterat till aortastenos, kardiomyopatier och kranskärls-avvikelser även om dessa sällan debuterar akut hos barn. Efterhör hereditet för rytmrubbningar, plötslig död i tidiga år eller ärftliga hjärtsjukdomar ESS-Vägledning Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvä Illamående/blekhet/kallsvettning Pågående bröstsmärta och påverkat AT Hjärtopererad senaste månaden Pågående bröstsmärta och dyspné Pågående lätt till måttlig bröstsmärta Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :24:42 RETTS© – Predicare AB

106. RETTS-p Version: 2015 Smärta/svullnad ljumske R19.0
Buksmärta R10.4 Version: 2015 Faktaruta Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Blindtarmsinflammation är den vanligaste orsaken till buksmärtor hos barn som behöver åtgärdas kirurgiskt. Ovanlig diagnos innan 2 års ålder. Intervallartade kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination, vilket är ett potentiellt allvarligt tillstånd och en diff.diagnos till den vanliga spädbarnskoliken. Invagination är vanligast mellan 2 mån- 3 års ålder. Förstoppning och körtelbuk är vanligt hos barn. Ovarialtorsion förekommer. Barn förlägger ofta smärtförnimmelsen till magen även om den egentliga orsaken kan sitta på andra ställen t.ex. vid pneumoni. Tänk på gastroenterit vid diarréer och kräkningar. Diabetes mellitus kan debutera med buksmärta som huvudsymptom. Enbart kräkningar kan vara annan allvarlig sjukdom. Vid lågt sittande buksmärtor hos fertila kvinnor ska graviditet alltid misstänkas. Vid Scrotal smärta , se ESS 117 Vid graviditet , se ESS 121 ESS-Vägledning Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3 Måttlig smärta:4-7 Svår smärta:8-10 Akut debut med pågående smärta och påverkat AT All tidigare bukkirurgi Buksmärta och påverkat AT Diabetes och p-glukos>12 Immunosupprimerad patient Intervallartad smärta flera ggr/timme och barn <4år Ljumskbråck Spänd och ömmande buk Öm testikel Buksmärta med > 2 kräkningar sista 4 timmarna Intervallartad buksmärta flera ggr/tim, barn >4år Svår/måttlig smärta men opåverkat AT Lätt smärta Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :26:05 RETTS© – Predicare AB

107. RETTS-p Version: 2015 Blodiga kräkningar (Hematemes) K92.0
Svart/blodig avföring (Melena) K92.1 Sjukdom i anus/rektum K62.9 Version: 2015 Faktaruta Hematemes (blodig kräkning) tyder oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Spädbarn som ammar en sårig bröstvårta kan kräkas eller bajsa rött/svart blod. Analfissur, exempelvis vid förstoppning, kan blöda. Tarmallergier (vanligen mjölk), inflammatoriska tarmsjukdomar och gastroenterokolit kan ge blod i avföringen. Magsjukebakterien EHEC kan leda till njurpåverkan (HUS). Invagination ger kraftiga intermittenta buksmärtor och ibland röd geleaktig avföring. Meckels divertikel i tunntarmen kan blöda kraftigt. Vid huvudsymptom buksmärta , se ESS 106 ESS-Vägledning Pågående hematemes Pågående melena/rektal blödning även mellan avföringar Intervallartad buksmärta och blodig avföring Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Svalgkirurgi <14 dagar tidigare Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :26:42 RETTS© – Predicare AB

108. RETTS-p Version: 2015 Gulsot (ikterus) R17 Ascites R18
Faktaruta Gulsot är vanligt i nyföddhetsperioden och oftast helt normalt. Bilirubinnivån bör dock fastställas. Gulsoten kan dock även bero på allvarliga sjukdomar som hemolys, gallvägsmissbildning, sepsis eller annan infektion. Gulsot kan ses vid leversjukdom, störningar i gallflödet och vid ökat sönderfall av röda blodkroppar. Vid buksmärta, se ESS 106 ESS-Vägledning Meningit /sepsismisstanke Feber >38.5°C Ikterus hos pigg patient Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :22:03 RETTS© – Predicare AB

109. RETTS-p Version: 2015 Kramper UNS R56.8 Ryckningar hos spädbarn
Frånvaroattack Version: 2015 Faktaruta Feberkramp (generaliserad kramp kortare än 15 min utan postiktal trötthet) inträffar hos barn mellan 1 och 4 år. Vid svimning eller starka känsloutbrott förekommer kramper. Vidare kan man tänka på möjligheten av cerebral infarkt/blödning. En överstånden kramp hos ett väsentligen opåverkat barn kan däremot handläggas som GUL. Frånvaroattack kan hos de minsta barnen indikera sepsis. Status epilepticus innebär ett kontinuerligt ep-anfall eller kortare, tätt återkommande, kramper utan vakenhet mellan anfallen som pågått mer än 30 min. ESS-Vägledning Meningit/sepsis-misstanke Diabetes el annan metabol sjukdom Huvudvärk Hydrocephalus/shunt Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Trauma mot huvudet Upprepade kräkningar Upprepade kramper hos tidigre friskt barn Ökad krampfrekvens senaste dygnet hos barn med känd epilepsi Inget av ovanstående Inga gröna i detta ESS-kort Lokala processåtgärder Senast ändrad :28:16 RETTS© – Predicare AB

111. RETTS-p Version: 2015 Yrsel, balanssvårigheter R42
Faktaruta Yrsel kan yttra sig som en känsla av ostadighet eller karusellkänsla. I samband med infektioner kan påverkan på lillhjärnan ge balansrubbning (cerebellär ataxi). Migrän, epilepsi, stroke, arytmier samt expansiva förändringar i bakre skallgropen är andra orsaker till yrsel. Rotatorisk yrsel är ofta utlöst av mellanörats balanssystem vid sjukdomar som godartad lägesyrsel (yrsel vid lägesändring), vestibularisneurit (plötslig debut, kontinuerlig), labyrintit (öronvärk), Meniére (hörselpåverkan, tryckkänsla och öronsus) och hos barn finns även attackvis förekommande yrsel. Vid neurologiska bortfall, se ESS 112 ESS-Vägledning Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Hydrocefalus/shunt Kap Å ≥ 3 sekunder Plötsligt påkommen huvudvärk Pågående upplevelse av onormal hjärtrytm eller bröstsmärta Upprepad svimning sista dygnen Enstaka svimning Kräkningar Plötslig debut Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Kap Å Senast ändrad :29:19 RETTS© – Predicare AB

112. RETTS-p Version: 2015 Neurologiskt bortfall/symtom UNS R16.9
Facialispares G51.9 Version: 2015 Faktaruta Neurologiskt bortfall/symptom = nytillkommen nedsatt kraft, ändrad/avsaknad av känsel eller koordinationsrubbning. Vanligast i extremiteter och ansikte. Viktigt att läkare vid strokemisstanke snarast gör bedömning om trombolys/ trombektomi är aktuell. Så fort barnet är respiratoriskt och cirkulatoriskt stabilt skall CT utföras. Åtgärder baseras på lokala PM och BLF:s stroke-PM Riskbarn är bla de med hjärtsjukdom, onkologiska tillstånd, inflammatoriska sjukdomar i exv tarm eller vid SLE, sickelcellanemi, nyligen genomgången varicella, trauma mot hals/nacke samt vid koagulationsdefekter. Bortfall av motorisk funktion eller känsel kan, förutom efter stroke, exempelvis ses efter ett epilepsi- eller migränanfall (kortvarigt bortfall) och efter långvarigt tryck på stora nerver. Hjärntumör och borreliainfektion är orsaker som kan behöva uteslutas. Vid Trauma mot huvud eller nacke, se ESS 130 Vid Trauma mot rygg, se ESS 131 ESS-Vägledning * Strokemisstanke vid symptom som: Akut hemipares Akut central facialispares Akut tal/språksvårighet Akut synfältsbortfall Akut yrsel i kombination med akut nytillkommet bortfallsymtom, ataxi eller ögonmuskelpares Vid osäkerhet rådfråga doktor snarast! **Perifer facialispares = förlamning/svaghet i ansiktet med svårigheter att stänga öga. (Vid central facialispares kan patienten stänga ögat.) Strokemisstanke Feber >38.5°C senaste dygnet Hydrocephalus/shunt Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Kräkning Plötsligt påkommen huvudvärk Trauma mot huvud, nacke eller rygg Långvarig huvudvärk Perifer facialispares utan andra symtom** Inhget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :30:36 RETTS© – Predicare AB

113. RETTS-p Version: 2015 Ledvärk utan trauma M25.5
Hälta utan trauma R26.8 Version: 2015 Faktaruta Barn kan ha svårt att korrekt lokalisera smärta i nedre extremiteter så rygg-, höft- eller knäsmärta kan lätt misstolkas. Fråga om trauma. Ofarlig simplexcoxit är den vanligaste orsaken till att barn utan föregående trauma inte vill stödja på benet. Dock måste alltid septisk artrit uteslutas. Vid septisk artrit är oftast en stor led inblandad. Patienten har feber och kraftig smärta/ömhet från den påverkade leden. Barn har särskilda sjukdomar (Perthes, femurepifysiolys) som drabbar höften och ger hälta. ESS-Vägledning Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Feber >38.5°C senaste dygnet och svullen/öm led Kan ej stödja på extremitet Svår smärta Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :31:06 RETTS© – Predicare AB

114. RETTS-p Version: 2015 Nacksmärta utan trauma M54.2
Ryggsmärta utan trauma M54.9 Version: 2015 Faktaruta Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Om det samtidigt förekommer infektionstecken såsom ff.a. feber kan värken bero på exempelvis njurbäcken-inflammation, pneumoni, bukåkomma, myelit, osteomyelit eller annan infektion. Intraspinal tumör kan också ge ryggsmärta. Vid samtidigt Neurologiskt symptom, se ESS 112 ESS-Vägledning Meningit/sepsismisstanke Nytillkommet neurologiskt bortfall Ryggsmärta med debut eller försämring senaste dygnet. Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :26:02 RETTS© – Predicare AB

115. RETTS-p Version: 2015 Ödem UNS R60.9 Smärta i extremitet M79.6
Svullnad i extremitet R22.4 Version: 2015 Faktaruta Nefrotiskt syndrom debuterar ofta med svullnad utan andra symtom och beror på proteinläckage via njurarna. I dessa fall ses proteinuri, dvs. ≥3+(>2g/l) på u-sticka. Vid feber/frossa, svullnad och kraftig lokal smärta finns risk för allvarlig lokal infektion, såsom nekrotiserande fasciit, vilket handläggs skyndsamt. Smärta/svullnad kan också bero på kärltrombos, emboli eller kompartment-syndrom. Vid misstänkt Allergi, se ESS 143 Vid Lokal Infektion, se ESS 141 Vid ledbesvär, se ESS 113 ESS-Vägledning Barn kan ha svårt att lokalisera sin smärta till exakt rätt plats, tänk därför även på lederna (se ESS-kort 113). Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Omfattande lokal infektion Svår smärta Kan ej stödja på extremitet Känd njursjukdom Svullnad/konsistensökning Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :32:42 RETTS© – Predicare AB

116. RETTS-p Version: 2015 Smärta vid vattenkastning R30
Urinretention R33 Hematuri R31 Urinproblem Version: 2015 Faktaruta Hematuri (blod i kisset) är vanligt vid urinvägsinfektioner men förekommer också vid njursten, sjukdom i urinröret och efter trauma Samtidigt är det viktigt att inte missa pyelonefrit hos små barn som ibland kan yttra sig som oklar feber utan övriga symtom. Stora urinmängder=polyuri kan tyda på diabetes eller njursjukdom. Vid miktionssveda bör könssjukdom beaktas hos ungdomar. Nytillkommen sängvätning eller urinläckage beror ofta på felaktiga kissvanor och ibland bidrar förstoppning. Urinblåsans volym hos barn: 30 + (åldern x 30) ml Vid buksmärta, se ESS 106 Misstänkt urinstämma Känd njursjukdom och ödem Makroskopisk hematuri Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :33:38 RETTS© – Predicare AB

117. RETTS-p Version: 2015 Scrotal smärta N44.9 Scrotal svullnad N50.8
Underlivsbesvär hos pojkar (flickor se ESS-kort 121) Version: 2015 Faktaruta Allvarligaste orsakerna är testistorsion och inklämt ljumskbråck. Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Akut epididymit förekommer i alla åldrar men är ovanligt före puberteten. Sexuellt överförbar sjukdom förekommer hos ungdomar. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Torsion av Morgagnis hydatid (appendix testis) förekommer framför allt från års ålder. Underlivsbesvär hos flickor, se ESS 121 ESS-Vägledning Parafimos innebär att relativt trång förhud dragits tillbaka och fastnat bakom ollonet. Priapism innebär smärtsam långvarig erektion. Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck Misstanke om parafimos Priapism Scrotalsmärta Trauma och kraftig smärta/ödem Urinretention Blödande penis Svullen rodnad förhud/penis Sårskada som behöver sutureras Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :34:52 RETTS© – Predicare AB

119. RETTS-p Version: 2015 Huvudvärk R51
Faktaruta Attackhuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och skall tas på största allvar. Hos barn med huvudvärk som uppvisar avvikande beteende eller påverkat medvetande skall CNS-infektion misstänkas, särskilt vid feber. Spänningshuvudvärk, migrän eller ömma halskörtlar är vanliga orsaker. Vid Ont i nacken utan trauma, se ESS 114 Vid samtidigt Neurologiskt symptom, se ESS 112 Vid Trauma mot huvud/nacke, se ESS 130 ESS-Vägledning Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kom mycket plötsligt=urakut. *Petekier är små hudblödningar som inte bleknar vid tryck. Meningit/sepsismisstanke Attackhuvudvärk Förvirring/beteendeförändring Hydrocephalus/shunt Kramp Känd tumor cerebri Upprepade kräkningar Feber >38.5°C senaste dygnet Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :23:23 RETTS© – Predicare AB

120. RETTS-p Version: 2015 Svimning (syncope) R55
Faktaruta Svimning föregås ofta av svaghet, yrsel och känslan av att försvinna bort. En klar majoritet orsakas av en vasovagal hämning av hjärtat vilket ger försämrad syresättning av hjärnan en kort stund. Detta kan utlösas i en lång rad situationer. Barn kan i samband med svimning få ett kort krampanfall. Epileptisk kramp eller affektkramp (utlöses av starka känslor, upprördhet eller smärta) kan tolkas som svimning. Ortostatism med blodtrycksfall vid uppresning eller efter stillastående är inte ovanligt. Rent kardiellt orsakade svimningar är ovanligare men viktiga att upptäcka. ESS-Vägledning Svimning/synkope = medvetandeförlust Upprepade svimningar Medfött hjärtfel/Hjärtopererad Svimning vid fysisk ansträngning Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :36:19 RETTS© – Predicare AB

121. RETTS-p Version: 2015 Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor
Graviditet Vaginal blödning N93.9 Version: 2015 Faktaruta Rodnad eller irritation i underlivet kan hos barn bero på en bakterieinfektion. Vid flytning kan även främmande kropp misstänkas. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. ESS-Vägledning Stor blödning - blödning eller koagler genom två stora bindor/timme i mer än två timmar utan tecken på att avta. Plötslig debut med pågående smärta och påverkat AT Feber >38.5°C senaste dygnet och frossa nu eller före inkomst Låg buksmärta av intervallkaraktär Stor vaginal blödning utan påverkat AT Gravid och buksmärta av intervallkaraktär eller vaginalblödning Post partum < 30d och anamnes på feber Sårskada som behöver sutureras Måttlig vaginal blödning Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :58:21 RETTS© – Predicare AB

129. RETTS-p Version: 2015 Illamående/kräkningar R11.9 Diarré A09
Faktaruta Vid gastroenterit är det viktigt att bedöma graden av uttorkning (dehydrering). Hyperton dehydrering kan vara ett livshotande tillstånd. Hög misstanke - små barn med stora förluster! Kräkningar med intermittenta kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination eller tunntarmshinder, särskilt vid gröna gallfärgade kräkningar. Vid pylorusstenos, vanligast vid 2-8v ålder, kan barnet ha matkräkningar även lång tid efter måltid. Kräkningar hos spädbarn kan vara matöverskotts-kräkningar som hänger samman med en slapp övre magmun. Kräkningar utan diarré bör i första hand ej klassas som gastroenterit. Tänk på ökat intrakraniellt tryck, metabol åkomma (t.ex. diabetes), intoxikation och barnmisshandel (se Appendix). Vid huvudsymptom buksmärta, se ESS 106 Meningit/sepsis-misstanke Immunosupprimerad patient Kap Å ≥ 3 sekunder Kräkningar och diabetes/metabol sjukdom Kräkningar och huvudvärk Kräkningar och hydrocefalus/shunt Kräkningar och påverkat AT Svår törst Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Kap Å Senast ändrad :37:25 RETTS© – Predicare AB

130. RETTS-p Version: 2015 Skada Huvud/Skallskada S09.9
Skada Nacke/Hals S11.9 Hängning/Strypning Y20.99 Version: 2015 Faktaruta Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan allvarligt påverka andningsvägarna. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Nackkrage: Om pat är intoxikerad, medvetandepåverkad eller funktionshindrad på ett sådant sätt att patienten ej volontärt kan skydda en eventuellt skadad nacke så ska nackkrage användas om det finns ett halsryggstrauma och känd eller förmodad nacksmärta. Patient som försetts med halskrage av ambulans eller annan vårdinrättning ska ses av läkare innan nackkragen tas bort, detta gäller även spine-board. Detta innebär att nackkrage/spine-board i sig är skäl för upp-prioritering eftersom man ej bör vara fixerad längre än nödvändigt. Misstanke om misshandel, se ESS 199 ESS-Vägledning Högenergivåld: se ESS 139 Misstänkt skallbasfraktur: T ex blödning från hörselgång, hematom kring öga (brillenhematom), hematom bakom öra (Battle’s sign), likvor ur näsan/öra. Misstänkt skallfraktur: Hos barn under två år kan en stor mjuk bula på sidan av skallen tyda på skallfraktur. Påverkat mentalt status= RLS 2-8/agiterad/upprepar frågor/svarar långsamt Misshandel (se ESS 199). Brännskada/kemskada/ inhalationsskada som riskerar att påverka luftvägarna Hängnings-/strypningsförsök Högenergivåld Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Kraftig eller ökande svullnad hals/nacke Penetrerande skada Pulserande blödning Sväljningssvårigheter Berusad/intoxikerad patient Medvetslöshet > 5 min i samband med skada Misstanke om misshandel hos barn < 2 år Misstänkt fraktur i skallbas eller skalle Nedsatt känsel i extremitet Påverkat mentalt status Stor sårskada Svår huvudvärk Svår nacksmärta Amnesi Lätt till måttlig nacksmärta Medvetslöshet < 5 min i samband med skada Minst 1 kräkning hos barn >2år Misstanke om misshandel barn > 2år Övriga sårskador som behöver sutureras Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :03:16 RETTS© – Predicare AB

131. RETTS-p Version: 2015 Skada Thorax/Rygg S29.9
Skada Buk/Bäcken S29.9 Version: 2015 Faktaruta Blödningar och pneumothorax skall alltid uteslutas. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Misstanke om misshandel, se ESS 199 ESS-Vägledning Misstänkt instabilt bäcken innebär smärta vid kompression av bäckenet från sidorna. Högenergivåld: se traumalarmkriterier. Misshandel (se ESS 199). Penetrerande skada Misstänkt instabilt bäcken Instabil bröstkorg Ryggskada med neurologisk påverkan Halsvenstas Högenergivåld Misstanke om fraktur (ej nyckelben) Nedsatt känsel i extremitet Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Stark andningskorrelerad thorakal smärta Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång Urinstämma och/eller kraftig hematuri Misstanke om misshandel Sårskada som behöver sutureras Trauma mot buk Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :41:31 RETTS© – Predicare AB

133. RETTS-p Version: 2015 Skada Hand/Arm S69.9
Skada Axel/Nyckelben S43.0 Version: 2015 Faktaruta Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Yngre barn kan vid drag i armen få subluxation/lux av radius i armbågen, pigluxation, och vill då inte använda den drabbade armen. Fingeramputationer hos barn har bättre prognos vid reimplantation än vuxna. Bevara fingret väl! Överväg misshandel (se ESS 199). Misstanke om misshandel, se ESS 199 ESS-Vägledning Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Nedsatt distalstatus föreligger om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår). Överväg misshandel (se ESS 199). Amputation ovan hand Pulserande blödning Fingeramputation Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Kompartmenttecken Misstanke om fraktur långa rörben Nedsatt distalstatus Misstanke om fraktur i armbåge Misstanke om ledluxation Misstanke om misshandel Sårskada som kan behöva sutureras Misstanke om fraktur nedom armbågen Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :42:56 RETTS© – Predicare AB

134. RETTS-p Version: 2015 Skada Höft/Lår S79.9
Skada Knä/Underben S89.9 Skada Fot S99.9 Version: 2015 Faktaruta Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Vid Hälta utan trauma, se ESS 113 Vid Hälta utan trauma, se ESS 115 Misstanke om misshandel, se ESS 199 ESS-Vägledning Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Nedsatt distalstatus föreligger om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas femur (lår). Misshandel (se ESS 199). Amputation ovan fotled Minst 2 frakturer på långa rörben Pulserande blödning Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Kompartmenttecken Kraftigt svullnad och konsistensökning Misstanke om fraktur långa rörben Nedsatt distalstatus Misstanke om fraktur i knä Misstanke om ledluxation Misstanke om misshandel Sårskada som kan behöva sutureras Misstanke om fraktur nedom knä Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :44:29 RETTS© – Predicare AB

135. RETTS-p Köldskada/Nedkylning Brännskada/frätskada T30
Kemskada T69 Inhalationsskada T59 Elolycka/blixt T75.4 Version: 2015 Faktaruta Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHb. O2-saturation hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har syrebrist. Bör kontrolleras om det varit en brand inomhus där patienten har vistas. Brännskador från öppen eld behöver en snabbare handläggning. Ger djupare skador. Det är risk för cirkulationspåverkan. Barn är mer känsliga för vätskeförluster än vuxna och prioriteras högre. Vid tveksamhet välj högre prio. Överväg misshandel (se ESS 199). Misstanke om misshandel, se ESS 199 ESS-Vägledning Bränn-, frät- el. skållskada ansikte/hals - Röd prio vid brännskada från öppen eld eller vid stor risk för inhalationsskada (som t.ex. brand inomhus eller sot i mun-näsa). Röd prio om Skållskada > 1%. 1 % av barnets kroppsyta motsvarar ytan av barnets ena handflata+fingrar. Högspänning innebär allt över vanlig hushållsel 230V. Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller eller giftinfo, Lösenord: intox). Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär Bränn-, frät- el. skållskada ansikte/hals Bränn-, frät- el. skållskada > 5% barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada > 10% barn > 1 år Elolycka högspänning Inhalationsskador av rök inomhus eller kem Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne Stridor Svullnad i ansikte/tunga, svedda ansiktshår, sot i näsa/mun Bränn-, frät- el. skållskada 1-5%, barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada 1-10% barn > 1 år Symptomgivande inhalationsskada utomhus Elolycka hushållsel Mycket begränsad bränn-, frät- el. skållskada Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :28:22 RETTS© – Predicare AB

137. RETTS-p Version: 2015 Skada på öga S05 Infektion öga H05.9
Ögonproblem Version: 2015 Faktaruta Skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt, om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se Appendix). Ethmoidit är en allvarlig infektion i bihålorna kring näsroten som ofta ger ensidig svullnad i mediala ögonvrån. Misstanke om misshandel, se ESS 199 Penetrerande skada Frätskador, eller misstanke därom Plötslig synnedsättning/förändring Svullnad+rodnad runt ögat och feber Skada som måste sutureras Svullnad vid mediala ögonvinkeln Tårsekretion och smärta Isolerad skelning Ögoninflammation Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :46:14 RETTS© – Predicare AB

139. RETTS-p Version: 2015 Traumalarmaktiverings-algoritm
AF i rött åldersintervall Amputation ovan hand eller fot Kläm/krosskada över thorax/buk/bäcken Minst 2 frakturer på långa rörben (Misstänkt) bäckenskada (Misstänkta) revbensfrakturer Neurologiskt bortfall Penetrerande våld huvud, hals eller bål Puls i rött åldersintervall RLS >2 eller GCS <12 Signifikant ansiktstrauma SpO2<93% med 02 eller ofri luftväg Trauma med drunkning eller nedkylning Trauma m rökskada eller bränn-, frät- el. skållskada >9% >1 år eller >5% <1 år. Annat högenergetiskt våld Bilolycka, avkörning >60 km/h Dödsfall i samma fordon Fall från höjd > 3 meter eller tre gånger egen höjd Fordonet voltat, personen fastklämd Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon MC/Mopedolycka >30km/h Utkastad ur fordonet Algoritmen utgår från den information ambulansen ger till mottagande akutmottagning. Larmssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst görs en reevaluering Lokala processåtgärder Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm Senast ändrad :51:01 RETTS© – Predicare AB

140. RETTS-p Förgiftning (Intoxikation) Alkohol T51.9
Förgiftning Andra substanser UNS T50.9 Förgiftning Svamp T62.0 Version: 2015 Faktaruta somatik Förgiftningsolycksfall är vanliga bland småbarn. I regel är substansen känd medan dosen ofta är osäker. Feldosering av läkemedel förekommer. I tonåren är förgiftningar ofta relaterade till självdestruktivt beteende. Var uppmärksam för risken för blandintoxikation. ESS-Vägledning Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller (internt 50169) eller (Login: giftinfo, Lösenord: intox). Se Överdosering i FASS. Försök att få föräldrar att ange typ och tidpunkt samt fråga efter förpackningar. Uppenbart ofarlig substans/mängd innebär att triagessk känner sig otvetydigt säker på det inte föreligger intoxikation. Vid minsta osäkerhet konsultera doktor. Intag av misstänkt giftsvamp Misstanke om allvarlig intoxikation Intag av okänd substans/mängd Intag av substans i suicidsyfte Intag av uppenbart ofarlig substans/mängd Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Ring Giftinfo Senast ändrad :52:24 RETTS© – Predicare AB

141. RETTS-p Lokal infektion hud (inkl böld/lymfadenit) L08.9 Resistens/knöl på halsen Bett och stick av djur T14.1 Toxiska effekter av djur UNS T63.9 Version: 2015 Faktaruta Huggormsbett är farligare för barn än för vuxna pga. den relativt sett högre dosen. Ormbett kan orsaka progredierande lokal svullnad men även allmänna symtom med kräkningar, buksmärtor, blodtrycksfall och andningssvårigheter. Nekrotiserande fasciit/myosit och SSSS är livshotande hudinfektioner som ofta ger svåra smärtor och ibland sepsis med cirkulatorisk påverkan. Svullnad och rodnad runt ögat med feber kan tyda på ethmoidit. ESS-Vägledning Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Barnet bör vara under noggrann tillsyn och status skall omvärderas ofta. Allergiska reaktioners olika faser Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Anafylaktisk reaktion Bett av djur med potentiellt gift Feber> 38.5°C Snabbt progredierande infektion med kraftig lokal smärta. Stick/bett i svalg eller munhåla Svullnad + rodnad kring öga och feber Tidigare allvarlig reaktion vid bett eller sting Kraftig lokal infektion Kraftig lokal reaktion av bettet Bett eller misstanke om bett av djur som är ogiftigt Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :53:23 RETTS© – Predicare AB

142. RETTS-p Version: 2015 Misstänkt fysisk mishandel T74.9
Misstänkt sexuellt övergrepp Z04.4 Version: 2015 Faktaruta All sjukvårdspersonal har lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om barnmisshandel/sexuella övergrepp. Överväg en polisanmälan i dialog med kollegor. Kommunicera tydligt med dina kollegor om din misstanke. Dokumentera berättelsen ordagrant. Kläder som tas av får ej läggas i plastpåsar då DNA kan förstöras. För utförlig instruktioner se ”spårsäkringskit” från polis och åklagare. Tänk på att inte tvätta bort eventuella spår då det kan omöjliggöra spårsäkringen och försvårar brottsutredningen. Spara även eventuell urin, avföring och kräkning. Se ESS 199 Appendix Barnmisshandel ang. varningstecken, typiska skador och riskbarn. En traumatisk händelse upplevs överväldigande och försätter patienten i ett tämligen hjälplöst tillstånd med rädsla, skräck, ångest, oro, nedstämdhet och beteendestörningar. Personen kan reagera med intensiv rädsla, hjälplöshet och skräck särskilt vid händelse som innebär död och allvarlig skada mot egen fysiska/psykiska integritet. En ”normal akut stressreaktion” brukar avta inom 48 timmar. Ibland kan dock symtomen kan kvarstå längre än så. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Vid vaginal blödning, se ESS 121 Vid rektalblödning, se ESS 107 Vid trauma, se ESS 139 ESS-Vägledning Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Mindre än 2 dygn sedan misstänkt övergrepp Måttlig till svår smärta Pågående vaginal och/eller rektal blödning Svår ångest Emotionell labilitet Lindrig smärta Psykomotoriskoro/agitation Ångest/oro Inga gröna i detta ESS-kort Lokala processåtgärder Senast ändrad :03:21 RETTS© – Predicare AB

143. RETTS-p Version: 2015 Allergi T78.4 Läkemedelsreaktion UNS T88.7
Hudutslag (Exantem, Blåmärke) R21 Version: 2015 Faktaruta Överväg misshandel! Petekier kan i sb med infektion vara ett mycket allvarligt tecken på snabbt progredierande sjukdom! Andra orsaker till petekier kan vara för kräkningar, virusbetingade, låga trombocytnivåer vid ITP och leukemi. Misstanke om misshandel, se ESS 199 Vid blodsjukdom, se ESS 148 ESS-Vägledning Urtikaria är stora sammanflytande kliande utslag som flyttar sig runt på kroppen – ofarligt om inga andra tecken på allergi/anfylaxi föreligger. Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck och som kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende av ålder. Kan i sb med infektion vara ett mycket allvarligt tecken på snabbt progredierande sjukdom! Andra orsaker till petekier kan vara för låga trombocytnivåer vid ITP och leukemi. Anafylaktisk reaktion Petekier och påverkat AT Svullnad i huvud/halsregion med debut senaste 2 tim Svullnadskänsla i svalget Tidigare allvarlig reaktion pga. samma ämne Urtikaria med svår/måttlig klåda Urtikaria med lindrig klåda Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :53:58 RETTS© – Predicare AB

144. RETTS-p Halsont, hosta, förkylning, blåsor i munnen J06.9 Version: 2015 Faktaruta Vid pseudokrupp har man symtom såsom skällande hosta eller inspiratorisk stridor. Vanligen är övre luftvägsbesvär orsakade av virus, vilket inte kräver annat än symtomlindrade behandling. Vid Andningsbesvär/dyspné, se ESS 104 Vid Blodig hosta/näsblödning, se ESS 103 ESS-Vägledning Andningsarbete (se ESS-kort 104). Epiglottit ger ett medtaget, febrigt barn med andningssvårigheter och svårigheter att svälja. Låt barnet sitta upp och peta ej i svalget. Meningit/sepsismisstanke Stridor, feber och svårighet att svälja. Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp Immunosupprimerad patient Halsont och grötigt tal Muntorsk Skällande hosta utan ökat andningsarbete Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :54:46 RETTS© – Predicare AB

145. RETTS-p Version: 2015 Öronvärk/ Andra öronproblem
Främmande kropp öra T16 Version: 2015 Faktaruta Vid mellanöreinflammation förekommer värk och feber. Ibland är denna bakteriellt orsakad. Mastoidit är en potentiellt allvarlig spridning av infektion i mellanörat till skelettet. Ytterörat står ofta ut och det är ofta rött och svullet bakom örat. Inflammation i den yttre hörselgången ger klåda och värk. Ofta är besvären dock beroende på trumhinnekatarr eller förändrade tryckförhållanden i samband med förkylning. Knappcellsbatteri i öra kan orsaka skador om de lämnas kvar för länge. Ett allmänpåverkat barn med smärta från öron- och halsregion skall undersökas med tanke på meningit, mastoidit och sepsis. Detta gäller särskilt barn under 2år! ESS-Vägledning Meningit/sepsismisstanke Ensidigt utstående öra Immunosupprimerad patient Rodnad och svullen bakom örat Samtidig yrsel eller facialispares Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :55:29 RETTS© – Predicare AB

146. RETTS-p Version: 2015 Främmande kropp i näsa T17.1
Främmande kropp i luftväg T17.9 Främmande kropp i mag- och tarmkanal T18.1 Näsproblem Version: 2015 Faktaruta Överväg öron-näsa-hals-konsult! Överväg ”föräldrakyssen” vid främmande kropp i näsan: förälder blåser genom barnets mun och täpper samtidigt till den fria näsborren. De flesta föremål som sväljs passerar obehindrat genom mag-tarmkanalen. Föremål längre än 5 cm har större risk att fastna. Öppna säkerhetsnålar och trätandpetare behöver ofta extraheras, likaså föremål som suttit i matstrupen längre än 24h. Platta knappcellsbatterier bör tas bort snarast möjligt (inom 2 h) om de fastnat i matstrupen. De kan annars orsaka frätskador. Batterier som passerat matstrupen är oftast ofarliga. Flera nedsvalda magneter kan häfta i varandra och orsaka tarmperforation. Allvarligt hot om ofri luftväg Stridor, feber och svårighet att svälja Främmande kropp och hosta eller andningsbesvär Främmande kropp som misstänks hamnat i nedre luftvägarna Nedsvalt knappcellsbatteri eller magneter Svårigheter att svälja saliv Främmande kropp som sitter kvar i näsan Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :56:22 RETTS© – Predicare AB

148. RETTS-p Version: 2015 Anemi D64.9 Blodsjukdomar
Faktaruta Anemi kan uppkomma vid en lång rad olika tillstånd. Om den uppkommit snabbt till följd av inre eller yttre blödning bör det handläggas akut. Men ofta har anemin funnits en längre tid, cirkulationen har då hunnit anpassa sig och handläggningen blir inte lika akut. Om inte vitalparametrar säger annat kan patienten handläggas i lugn och ro. De flesta patienter som söker på akutmottagningen med anemi som kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Anemi kan förorsakas av leukemi som också kan ge nedsatt immunförsvar. Vid näsblödning/blodig hosta, se ESS 103 Vid blodiga kräkningar/ blodig avföring, se ESS 107 ESS-Vägledning Feber >38.5°C senaste dygnet Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Sickelcellanemi Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :56:44 RETTS© – Predicare AB

149. RETTS-p Version: 2015 Hyperglykemi/Högt blodsocker R73.9
Faktaruta Vid nydebuterad diabetes, eller hyperglykemi vid redan känd diabetes, är det mer bråttom att ta hand om en patient som hunnit utveckla ketoacidos, än den som inte är acidotisk. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta vilket ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. ESS-Vägledning Kussmaulandning innebär ett djupt och ganska långsamt andningsmönster och kan ses hos patienter med metabol acidos. Kussmaulandning och p-glukos >12 Acetondoft Anamnes på medvetandepåverkan Buksmärta och p-glukos >12 Kräkningar P-glukos > 15 Diarré P-glukos 7-15 Inget av ovanstående Inga gröna i detta ESS-kort Lokala processåtgärder P-Glukos. Senast ändrad :57:38 RETTS© – Predicare AB

150. RETTS-p Version: 2015 Hypoglykemi/Lågt blodsocker E16.2
Faktaruta Vid hypoglykemi ses initialt symtom såsom hunger, skakighet, kallsvett, blekhet och kräkningar. Centralnervös påverkan medför humörförändringar, dubbelseende, kramper och medvetslöshet. Hos patienter med diabetes beror hypoglykemi ofta på överdosering av insulin i förhållande till matintag. Nyfödda, som är känsliga för hypoglykemi, drabbas ff.a. efter för tidig födsel, intrauterin tillväxthämning eller ”svält vid bröstet”=matbrist. Hypoglykemi hos små barn kan bero på nydebuterad metabol sjukdom som utreds med urin- och blodprov, vilka helst skall tas i akutskedet för att kunna påvisa sjukdom. P-glukos < 2,5 Glukagon givet i hemmet Insulinöverdosering; säker eller misstänkt P-glukos < 3,5 Svårigheter att hålla P-glukos normalt, trots tillförsel av extra energi/socker (gäller även om barnet vid ankomst har normalt glukos) Inget av ovanstående Inga gula i detta ESS-kort Inga gröna i detta ESS-kort Lokala processåtgärder P-Glukos Senast ändrad :58:19 RETTS© – Predicare AB

152. RETTS-p Version: 2015 Psykisk ohälsa F09
Faktaruta Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Många intoxikationer kan uppträda under denna kontaktorsak. ESS-Vägledning Det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker. Katatoni innebär förändrad muskelspänning och störd motorik. Hallucinos innebär sinnesvilla där personen t.ex. hör eller ser saker som inte är reella. Allvarlig fara för sig själv eller andra Feber Hallucinos Katatoni Uttalat aggressivt beteende Uttalade självmordstankar/planer Akut insättande psykisk sjukdom Avvikande beteende Psykotiskt beteende Svår ångest Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :59:22 RETTS© – Predicare AB

153. RETTS-p Version: 2015 Dålig viktutveckling
Otillräckligt vätskeintag R63.8 Otillräckligt näringsintag R63.8 Oklar sjukdom Z03.9 Barn med dålig viktutveckling R63.4 Ospecifika symtom Z03.9 Gråtande barn R68.1 Oroliga föräldrar Hälsoundersökning Z13.9 Version: 2015 Faktaruta Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Dålig viktutveckling har många olika orsaker. Utan andra samtidiga symptom hos spädbarn är för lågt energiintag ”svält vi bröstet” en vanlig orsak. Andra viktiga diff.diagnoser är hjärtproblematik och långdragna infektioner t.ex. UVI. Prioriteringsgrad beror i första hand på vitalparametrar. Misstanke om misshandel, se ESS 199 ESS-Vägledning Denna kontaktorsak skall inte användas slentrianmässigt. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatriska, misshandel (se ESS-kort 142), sociala förhållande, infektion, skador UNS, accidentella eller avsiktliga intoxikationer etc. Meningit/sepsismisstanke Avvikande beteende hos barnet Kap Å ≥ 3 sekunder Otröstligt barn Slappt barn (Floppy child) Akut insättande sjukdom <12 timmar Avvikande beteende hos föräldrar Gråtande men tröstbart Ålder <6 månader Barn med dålig viktutveckling Önskan om hälsoundersökning Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Kap Å Senast ändrad :00:20 RETTS© – Predicare AB

154. RETTS-p Version: 2015 Feber med oklart fokus R50.9
Faktaruta Sepsis (blodförgiftning) är ett mycket allvarligt tillstånd. Hos små barn kan symtombilden vara mycket diffus med t.ex. enbart minskad matlust och trötthet. Andningsbesvär, se ESS 104 Urinvägar, se ESS 116 ÖLI, se ESS 144 Öronproblem, se ESS 145 ESS-Vägledning Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient Kap Å ≥ 3 sekunder Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Kap Å Senast ändrad :00:45 RETTS© – Predicare AB

155. RETTS-p Version: 2015 Diabetes Mellitus - TILLÄGGS-ALGORITM!
DM-patienter skall också triageras utifrån sökorsak! Version: 2015 Faktaruta Oavsett vad en patient med diabetes söker för finns risk för störning i kroppens glukoshanteringen. T.ex genom magsjuka med dåligt energiintag, genom påfrestning pga feber/infektion, genom väntetider eller kir åkommor som innebär fasta, m.m. Det är därför viktig med initial och regelbunden metabol kontroll på akutmottagningen för att upptäcka hypo- eller hyperglykemi. Vid Hyperglykemi/Högt blodsocker, se ESS 149 Vid Hypoglykemi/Lågt blodsocker, se ESS 150 B-Ketoner >2,5 P-glukos < 4,0 B-Ketoner 1,0-2,5 B-Ketoner <1,0 Lokala processåtgärder P-Glukos, B-ketoner Senast ändrad :04:19 RETTS© – Predicare AB

171. RETTS-p Version: 2015 Gipsproblem T98.3
Faktaruta Gips som sitter fel kan både orsaka obehag och skador. Om patienten klagar på smärta eller obehag skall det alltid tas på allvar. Tilltagande smärtor får inte nonchaleras. Komplikationer kan utvecklas på kort tid. Ibland finns det anledning att avlägsna gipset men då skall läkare kontaktas först. Komplikationer är i första hand tryckskador och sårbildning. Extra vaksamhet kan behövas på barn med funktionsinder. Om tecken på cirkulationsstörning finns, se orange kriterier, skall gipset avlägsnas omedelbart. Om patienten endast har svullnad eller hematom kan det ibland vara normaltillstånd efter skadan. Dessutom kan instabila frakturer komma ur läge om gipset avlägsnas varför patienter med reponerade frakturer som princip bör läkarbedömas före avgipsning. Kompartsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada. ESS-vägledning Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Lokal infektion kan ses som rodnad, svullnad, smärta och ibland med var. Kompartmenttecken Svår smärta Lokal infektion Måtllig smärta Trasigt gips Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :12:14 RETTS© – Predicare AB

172. RETTS-p Version: 2015 Operationskomplikation T98.3
Faktaruta Operationskomplikationer kan vara lokala komplikationer som tex. sårruptur, infektion eller blödning. Det kan även röra sig om mer generella komplikationer som DVT, UVI, pneumoni, sepsis men de handläggs bäst med annan algoritm. Om det finns förband eller gips som täcker ett operationsområde bör det alltid avlägsnas vid misstanke om komplikation. Kompartsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada Patienter som är nyopererade på halsen kan vid blödning snabbt få kompression av luftstrupen med åtföljande ofri luftväg. ESS-vägledning Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Lokal infektion kan ses som rodnad, svullnad, smärta och ibland med var. Meningit/sepsismisstanke Pulserande blödning Immunosupprimerad patient Inopererat material Kompartmenttecken Måttlig smärta och infektionstecken Svår smärta Sårruptur på bålen Feber >38,5o Måttlig smärta och oppåverkat AT Inget av ovanstående Lokala processåtgärder Senast ändrad :02:24 RETTS© – Predicare AB

199. RETTS-p Barnmisshandel vägledning
Triagering enligt symptombaserad ESS Version: 2015 Handläggning All sjukvårdspersonal har lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke på att ett barn far illa! Kommunicera tydligt med dina arbetskamrater. Jämför intryck och anamnes. Vid frakturer –prata med radiolog. Vid frågor kan barnbakjour kontaktas. Socialjouren finns att kontakt dygnet runt via 112 (dagtid via kommunens växel).Vid sexuellt våld, se ESS 142 Utifrån skadelokal t.ex., se ESS 130 Varningstecken Aggressiva föräldrar Avvikande samspel barn/förälder Diskrepans mellan anamnes och status Frånvarande/deprimerat/distanslöst barn Förälderfokus på sig själv/vill gå/vägrar undersökning Minskad skuld eller oro hos förälder Oklar anamnes Skada orimlig för åldern (ex spädbarn kryper inte) Söker sent i förhållande till skadetillfället Upprepade skadetillfällen Typiska skador Brännskador, t.ex. cigaretter Extremitetsfrakturer Förgiftning Mönstrade hudskador Revbensfrakturer (kotpelarnära) Skador med olika ålder Skallfrakturer Skador på bukorganen 3000 barn/år blir allvarligt misshandlade I Sverige. Förövaren är oftast (82%) en förälder/styvförälder. Anamnes: Låt barnet själv prata, ev. utan föräldrar i rummet. Status: Klä av alla barn! (Undersök hudkostym när nakenvikt tas) Dokumentera! Dokumentera berättelsen ordagrant och status inkl hud noggrant, ev. med hjälp av kamera. Riskbarn Arbetslöshet, missbruk Ensamkommande flyktingbarn “Failure to thrive” Funktionshinder/kroniker Oönskat barn Prematur/tvilling Små barn/spädbarn Lokala processåtgärder Senast ändrad :20:45 RETTS© – Predicare AB

1. RETTS Version: 2015 Onormal hjärtrytm R00

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "1. RETTS Version: 2015 Onormal hjärtrytm R00"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

1. RETTS Version: 2015 Onormal hjärtrytm R00

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "1. RETTS Version: 2015 Onormal hjärtrytm R00"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss