Utbildning i SIP Samordnad Individuell Plan

En presentation över ämnet: "Utbildning i SIP Samordnad Individuell Plan"— Presentationens avskrift:

1 Utbildning i SIP Samordnad Individuell Plan
Grundutbildning rörande barn och unga En förmiddag om Samordnad individuell plan. Planen heter också ” individuell plan enligt SoL eller HSL” och enligt Socialstyrelsens termbank kan begreppet samordnad individuell plan användas synonymt, vilket vi här förkortar SIP. SIP gäller för personer i alla åldrar oavsett vilka behov av vård och stöd man har från flera utförare som behöver samordnas. Idag har vi fokus på barn och unga ,

2 Innehåll Varför behövs SIP? Vad är SIP? Lagstiftning om SIP
Vilka barn och unga behöver SIP? Vilka ska göra SIP? Delaktighet Kort om arbetsprocessen Workshop SIP-supporten ”Fråga Viveca”

3 Varför behövs SIP? Varför tror Ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ? Prata med varandra i 2 minuter Fånga upp diskussionerna i helgrupp SoL 2 kap § 7 och HSL 16 kap. § 4

4 https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/sip/ Film: SIP på 3 minuter

5 Bilden visar föräldrarna och barnet i mitten
Bilden visar föräldrarna och barnet i mitten. De lite större rektangulära rutorna visar olika verksamheter som de kan ha kontakt med. Tex skola, socialtjänst, BUP, barnklinik, habilitering, försäkringskassa mm. Det är många verksamheter att hålla reda på och inom varje verksamhet finns olika personer som de behöver ha kontakt med. Dessutom byts en del av dessa personer ut p g a föräldraledighet, sjukskrivning, ledighet, de slutar , omorganisationer m m Föräldrarna och barnet får berätta ”sin historia” om och om igen och dessutom förmedla vad andra verksamhetsföreträde säger och tycker om den hjälp som familjen/barnet behöver. Alternativ: Lisa är 14 år deppig av och till, BUP har kontakt med Lisa och föräldrarna kontakt med BUP Hon skolkar en del från skolan Elevhälsan och lärare har kontakt med föräldrarna Lisa har anmälts till polisen för snatteri, Socialtjänsten blev inkopplade, Polisen har kört henne till akuten en gång då man hittade henne nästan medvetslös ute i en park, alkohol och ev något annat? intox Har utretts för en Asperger-diagnos Föräldrarna får råd och stöd från habiliteringen Barnkliniken har hand om hennes diabetes Verksamheterna pratar inte med varandra utan uppmanar föräldrarna att vidarebefordra information om vilka bedömningar de gör.

6 Bilden är inspirerad av en illustration som Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog tog fram som de kallade Sugrör inom stuprör. ( Varför SIP Verksamheter inom kommun, landsting och statliga myndigheter utvecklar sig mot att bli alltmer specialiserade, duktiga experter på just sitt sakområde, vilket är positivt MEN …. Det medför också att olika verksamhetskulturer växer fram med egna begrepp och rutiner som underlättar arbetet inom den egna verksamheten men inte när man ska arbeta tillsammans mellan verksamheter emellan. Vi organiserar oss i struprör med vattentäta skott mellan olika huvudmän. Inom respektive stuprör organiserar vi oss i sugrör, (enheter) och inom stuprören i hårstrån (grupper). Om individens behov inte överensstämmer med någon verksamhets uppdrag så är risken stor att hen skickas runt mellan hårstråna, sugrören och stuprören, utan att hen får det stöd som hen behöver och har rätt till. Patienten/brukaren upplever att man ”bollas runt”

7 Vad är SIP ? SIP är en lagreglering OCH en plan som ska fyllas i men framförallt ett verktyg som ska användas för att barnet ska få det stöd och den hjälp hen behöver och har rätt till, utifrån sina behov. Ett verktyg för att samordna det stöd verksamheterna ger. Insatserna behöver samordnas så att de skapar en helhet för barnet/föräldrarna. Pusslet behöver bli helt!

8 Samordnad individuell plan
och Pågående stöd från flera verksamheter eller Behov av stöd från flera verksamheter Behov av samordning En samordnad individuell plan ska göras/upprättas när: Någon behöver stöd/hjälp från kommunens socialtjänst och landstinget hälso- och sjukvård och det finns ett behov av samordning för att individen ska få den hjälp hen behöver. Lagstiftaren tycker inte att det spelar någon roll om den enskilde har pågående stöd/insatser från verksamheterna sedan tidigare eller inte. Planen ska upprättas när den enskilde har behov av samordning.

9 2 kap § 7 Socialtjänstlagen och 16 kap.4 § Hälso- och sjukvårdslagen
Insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården Bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/ närstående Lagtexten finns i 16 kap. 4 § HSL och i 2 kap §7 SoL 2. Det är samma lagtext i båda lagarna. Du som verksamhetsföreträdare ska bedöma om planen behövs för att hen ska få sina behov tillgodosedda. Förutom behov av insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård behövs : Personens samtycke för att planen ska upprättas. Vi bryter sekretessen när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Så innan vi startar arbetet måste ett samtycke finnas. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka det gäller och för vad det gäller. Samtycket ger inte möjlighet för involverade att prata om allt som rör den enskilde, utan det som rör arbetet med planen. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket betyder inom ett par dagar. Att samla aktörer kan vara svårt därför är det viktigt att prioritera arbetet med SIP. Den enskildes delaktighet är central i arbetet med SIP men för att vara delaktig behöver man veta vad man ska vara delaktig i, dvs vad SIP är och hur SIP kan hjälpa. Det är viktigt att informera brukare/patienter om vad SIP är. Planen ska upprättas tillsammans med den det gäller. Delaktigheten kan se olika ut beroende på vad som passar just den här brukaren/patienten. Fråga hur hen vill ha det! I förarbetet till lagstiftningen poängterar man att SIP ska planeras tillsammans med brukaren och även med dennes närstående om hen vill det.

10 Innehåll i planen Av planen ska framgå
1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Vissa saker måste vara med i planen Det ska framgå kort vilka insatser som behövs och vem som ansvarar för respektive insats. Det behöver inte bara vara formellt beslutade insatser från kommun och landsting utan även stöd som ska utföras av någon annan aktör eller någon i nätverket. Det ska framgå av planen vem från landstinget eller socialtjänsten som har ansvar för planen. Har brukaren/patienten ett eget önskemål om vem det skulle kunna vara eller ska det vara den som hen har mest kontakt med? Ansvaret handlar enbart om samordningsarbetet då varje verksamhet fortfarande har ansvar för sina egna bedömningar och insatser. Regionalt har det tagits fram en blankett som ni ska använda när ni upprättar en SIP.

11 Vem gör vad och när? SIP SKA VARA EN ENKEL, SAMLANDE OCH TYDLIG PLAN SOM BESKRIVER BARNETS SAMTLIGA INSATSER/STÖD OCH VEM SOM GÖR VAD OCH NÄR? Den ska inte innehålla bedömningar, långa underlag eller beskrivningar.

12 Pojke och pappa https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/sip/sip-for-barn/
Scrolla ner på sidan så hittar du filmen. Film: Pojke och pappa. 8,22 minuter Pojke och pappa

13 Vilka barn och unga tänker du skulle behöva SIP?
Prata med varandra två och två eller i mindre grupper, en stund, 5 – 10 minuter. Lyssna av med grupper och skriv upp de målgrupper som föreslås. Håller alla med?

14 Exempel för vilka SIP kan behövas
Barn och unga med psykosociala behov Barn och unga med funktionsnedsättning Placerade barn, familjehem, HVB, SiS Beroende/eller missbruksproblematik Barn och unga med somatiska, psykiska och social problem För alla barn och unga som är i behov av samordning av insatser Behovet av att kalla till SIP är alltså en bedömningsfråga. En bedömning som ni som verksamhetsföreträdare ska göra. Men SIP är inte enbart för komplexa situationer utan är också tänkt att användas i tidigt skede för att förhindra att det blir komplext. Ibland handlar det bara om att få syn på vem som gör vad. Det kan handla Om föräldrar/barn frågar efter, vill ha samordning ska, om det inte är uppenbart obehövligt, en plan upprättas. När individer/familjer skickas fram och tillbaka för att det är oklart vem som ska hjälpa till. Erbjud då SIP! Om att flera insatser inte ska ges samtidigt då det kan göra det orimligt för familjen,. Upprätta en SIP så det blir tydligt i vilken turordning insatserna ska ges! När ett stöd förutsätter ett annat tex stöd att komma iväg till skolan för att kunna ta del av de insatser man får där, ska göra eb BUP för utredning men tar dig inte dit Att familjen/barnet behöver få samma budskap från verksamheterna Kompetens inte finns i den egna verksamheten Likartade insatser ges från flera verksamheter. Upprätta en SIP och red ut vem som ska göra vad!

15 Alla i behov av samordning
Alla - som ni bedömer har behov av samordning för att få sina behov tillgodosedda Gäller: Personer i alla åldrar Personer med all typ av problematik Enkel och komplex problematik Alla oavsett ålder, problemets art eller allvarlighetsgrad kan få en SIP upprättad. Det är personal inom socialtjänsten eller hälso-och sjukvården som ska ha bedömt att det finns ett samordningsbehov och att en SIP skulle underlätta samordningen. Patienten/brukaren själv kan begära en SIP och endast i undantagsfall skriver lagstiftaren att en SIP kan nekas. Detta kan exempelvis handla om att det redan finns en god samordning eller en SIP. Kommunen och landstinget har skyldighet att bevaka att de brukare/patienter som har behov av SIP får det, oavsett vem som utför vården.

16 Vilka ska göra SIP? Gäller alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i landstingen Gäller alla verksamheter inom socialtjänsten Myndighet, utförare, LSS, råd och stöd Även Vård utförd av privata aktörer Skyldigheten att göra SIP gäller ALLA som arbetar enligt hälso-och sjukvårdslagen inom landstinget, såväl psykiatri som den somatiska vården, rehabilitering, habilitering samt MVC Till socialtjänsten räknas myndighetsdel, utförardel och även s.k råd och stödverksamheter. Även insatser enligt LSS, LVU och LVM räknas in. Skyldigheten omfattar även de som får behoven tillgodosedda av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer, tex ideella organisationer, som landsting och kommuner har slutit avtal med. Det är landstingens och kommunernas skyldighet att försäkra sig om att SIP upprättas även för de patienter och klienter som erhåller vård och behandling från dessa aktörer. I de regionala /lokala rutinerna som kommunerna och landstingen antagit brukar det finnas beskrivet hur ni ska göra när ni upptäcker att en SIP behövs.

17 Förskola och skola Skolan har juridisk skyldighet att samverka när socialnämnden begär det om barn riskerar att fara illa (Skollagen, 29 kap 13 §) Förskola/skola har inte skyldighet enl lagstiftning att delta i SIP-arbetet MEN inget hindrar att de deltar Regionala/lokala överenskommelser beskriver deras delaktighet Skolledning och elevhälsa behöver ha kunskap om SIP Förskola och skola har inte enligt lag skyldighet att kalla till SIP. Däremot har de samverkansskyldighet utifrån annan lagstiftning. Elevhälsan som arbetar enligt HSL har inte heller skyldighet att kalla till SIP då lagregleringen gäller de som arbetar enligt HSL inom landstinget. Det betyder inte att de inte kan delta i SIP arbetet, inget hinder finns för förskola och skolan att vara delaktiga. Förskolans och skolans delaktighet är viktigt eftersom personalen ser barnen ofta och kan då också upptäcka olika behov. Hur förskolans och skolans delaktighet i SIP ska se ut regleras ofta i de regionala/lokala överenskommelserna om samverkan. Förskolan och skolan kommer med all säkerhet att delta i möten där SIP upprättas så det är bra att de har kunskap om SIP.

18 Delaktighet Familjens delaktighet är centralt i hela arbetet
Föräldrar, släktingar andra för familjen viktiga personer Barns delaktighet Berätta om sin åsikt för någon Skriva ett brev Ha en stödperson med sig Delta under del av möte Delta via teknisk lösning tex. högtalartelefon/webb I arbetet med SIP förutsätts att barnet/vårdnadshavare är delaktiga. Delaktighet ger också bättre resultat av insatserna. Delaktigheten kan se olika men ska starta vid planeringen av SIP. Vårdnadshavare, och även unga när det är möjligt, ska vara med och bestämma vilka som ska bjudas in till mötet, inte bara professionella utan även andra viktiga personer, och vilka frågor som ska tas upp. Delaktighet från den som ska få en insats/ett stöd ger också bättre utfall/resultat. Att vara delaktig behöver inte betyda att man är med från början till slut på ett möte och detta är antagligen speciellt viktigt att fundera över när det gäller barn. Även om barnet väljer att inte delta går det att säkerställa att barnets röst blir hörd på något sätt. Här är några exempel på hur barns delaktighet kan se ut: Någon träffar barnet innan och förmedlar barnets röst på mötet. Barnet/den unge skriver ner vad tycker och vad vill. Barnet/den unge är med på mötet men har en stödperson med sig som förklara vad som sägs och som stöder barnet att framföra sin vilja, sina önskemål. Barnet/ den unge är med delvis på mötet. Medverkan via teknik, tex via högtalartelefon eller ett webverktyg. Hur delaktigheten ska ske beror på ålder, mognad och motivation hos barnet den unge. Anstränga sig för att få med barnets röst. Alla vinner på detta.

19 Så här kan stegen se ut SIP-arbetet är en arbetsprocess med flera steg. Den kan vara lång och sträcka sig över flera år eller över en kortare tid. I era regionala/lokala rutiner finns mer detaljer om hur er process med SIP ska se ut. Detta är en kort beskrivning av processens olika steg Sip:en startar när ett behov av samordning upptäcks och ni bedömer att en SIP behövs. Samtycke inhämtas från patienten/brukaren- utan samtycke ingen SIP. Planering tillsammans med patient/brukare om vilka huvudmän/verksamheter som behövs på mötet. Kallelse till möte skickas ut med aktuell frågeställning. Möte hålls där de olika aktörerna tillsammans med patient/brukare pratar om frågeställningen samt vilka insatser som behöver ges från de olika aktörerna. Planen upprättas. Därefter arbetar alla i enlighet med planen. Uppföljning görs för att bedöma om en ny SIP behöver upprättas eller om man kan avsluta den då behovet av samordning inte längre föreligger.

20 Workshop Gör så här: Utse en i gruppen som håller tiden
Utse en som dokumenterar Läs vinjetterna en i taget Resonera utifrån frågorna på vinjetterna

21 Support: Fråga Viveca om SIP
Vill du ha råd om din verksamhets arbete med SIP? Då kan du kontakta Uppdrag Psykisk Hälsas telefonsupport om SIP och ställa dina frågor till Viveca Axelsson, processledare. E-post: Telefontid: torsdagar 8.30–11.30 tfn 08 – Support varje torsdag.