Implementering av Samordnad individuell plan

En presentation över ämnet: "Implementering av Samordnad individuell plan"— Presentationens avskrift:

1 Implementering av Samordnad individuell plan
Långsiktig strukturell plan för samverkan Någon behöver driva på! Samverkan sker inte av sig själv. En kort presentation med tips på implementering av SIP. Läs även texten under bilderna! För att säkra att Samordnad individuell plan, SIP, används när det finns behov av samordning behöver ett implementeringsarbete ske. Om det redan finns en välfungerande samverkan i organisationen kan med fördel arbetet med implementeringen av SIP kopplas till dessa samverkansstrukturer. För att implementeringen ska lyckas krävs det en långsiktig planering samt att någon är ansvarig för arbetet. Då Samordnad individuell plan innefattar samverkan mellan olika huvudmän sker implementeringen bäst i samarbete emellan dessa huvudmän Viveca Axelsson

2 Om implementering ”Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet.” ”Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14% av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år.” Socialstyrelsen, Om implementering- 2012 SIP är inte en metod utan en lagstiftning som syftar till att säkerställa att samverkan sker när det finns behov av det. För att lagstiftningen ska bli känd och användas behöver ett implementeringsarbete ske, precis som vid införandet av en ny metod. Viveca Axelsson

3 Implementering 100% Detta är förmodligen inte ett ovanligt scenario. Vi har tagit sats. Gått kurs, börjat göra ,,, några slutar.. Ingen frågar efter det vi gjorde Vi gör som vi gjorde tidigare… Tid Viveca Axelsson

4 Det räcker inte med en utbildning!
Implementering tar tid. Forskare brukar tala om 2-4 år. Implementering är en process som kan beskrivas i fyra faser. Behovsinventering Installation Användning Vidmakthållande. För att implementera ett nytt arbetssätt krävs det mer än utbildning. Utbildning är en viktig ingrediens men inte den enda. Implementering är en process som behöver fortgå över tid och som har flera olika komponenter. Behovsinventering: Identifiera vilket förändringsbehov som finns. Målet med en implementering måste vara så tydligt att det inte kan missförstås. Installation: Förankra behovet av förändring och målen inom olika delar av organisationen. Säkra nödvändiga resurser, tex, lokaler, tid, aktiviteter, nytt material, rekrytering, utbildning och genomför aktiviteter Användning av metoden/arbetssättet. För att säkra att metoden används samt används på rätt sätt behövs någon form av stöd för de som ska använda metoden, tex fortlöpande handledning Vidmakthållande: Följ och följ upp arbetet. Urskilj på problem som beror på implementeringsprocessen (tex bristfällig förankring) på metoden i sig eller på kompetens (metoden används på fel sätt), organisation och ledarskap. Viveca Axelsson

5 Vad behövs? ”Drivers” för implementering
Bättre stöd och hjälp för personer Integrerade & kompensatoriska Kompetens Organisation Ledarskap Coaching Träning/ut-bildning Urval Stöd från högsta ledning Stödjande adminstration Systematisk uppföljning Tre faktorer som är centrala för att förändringsarbete ska lyckas är kompetens hos användarna, en stödjande organisation och ett effektivt ledarskap. Kompetens hos användarna: Säkra att metoden används på rätt sätt. Urval, utbildning och handledning av personal är en del av implementeringsprocessen. Urval: Identifiera rätt personer för genomförandet och skapa en tydlig målbild Utbildning: Gärna gemensam för de som ska arbeta tillsammans. När det gäller SIP är detta personal inom olika organisationer. Coaching: Handledning för att överbrygga svårigheter och underlätta korrekt användning En stödjande organisation: Långsiktigt organisatoriskt stöd. Stöd från högsta ledningen, tex samordning med andra verksamheter, finansiering, politiskt stöd. Stödjande administration som vid behov omfördelar resurser i form av tid, ekonomi och personal. Systematisk uppföljning: Som ger återkoppling om hur metoderna fungerar för dem som använder dem. Effektivt ledarskap: Ett effektivt ledarskap är avgörande för en lyckad implementering. Ansvaret kan tex handla om att; Ge mandat Tydliggöra roller och ansvar för medarbetare Tilldela uppgifter Hantera motstånd Hantera situationer där det inte finns någon självklar lösning © Fixsen & Blase, 2008 Viveca Axelsson

6 Lära och integrera Lära sig metoden 1 Kännedom om – information
2 Metodkompetens – utbildning 3 Träningstillfällen – behålla kunnandet Integrera metoden i arbetet 4 Kunna tillämpa metoden - stöd och handledning 5 Upprätthålla användningen - ledning och organisation 6 Utveckla arbetssättet - tillåtande klimat (Holton m.fl. 2003) Att gå en utbildning är en del i att lära sig något nytt. På en utbildning får man information och teoretisk kunskap om hur arbetet är tänkt att fungera. För att kunna behålla kunnandet och tillämpa arbetssättet behövs dessutom tillfällen för att prova och träna. Det är i detta skede som utmaningarna kommer och för att kunna integrera arbetssättet till att bli en del av ordinarie arbete behövs stöd och handledning kring utmaningarna. Stöd från ledningen behövs för att utveckla det som är svårt att få att fungera. Det behövs även stöd och tolerans från omgivningen tex arbetskamrater och angränsande verksamheter under implementeringsfasen då arbetet kanske inte alltid fungerar optimalt. Viveca Axelsson

7 Tre förhållande av central betydelse för samverkan
Regelverk De regelverk som styr de inblandade aktörerna Organisation Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat Hur samverkan mellan aktörerna är organiserad Synsätt Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen ROS-modellen, Danermark och Kullberg 1999 När det gäller implementering av SIP så är kunskap om SIP naturligtvis viktig men även kunskap om samverkan har betydelse för hur väl man lyckas. De regelverk som styr de olika aktörerna kan skapa hinder för samverkan och kan behöva tydliggöras eller harmoniseras för att det ska fungera. Att de samverkande enheterna skapar gemensamma rutiner och regler för samverkan kan innebära en bättre fungerande samverkan. Olika organisationsformer och styrsystem ska mötas och anpassa sig till varandra vid samverkan Att det finns en överenskommen tydlighet genom riktlinjer och rutiner hur samverkan ska ske är också främjande för samverkan Synsätt som kan vara hinder för samverkan är tex revirtänkande där verksamheterna bevakar sina gränser. Kommunikation och förtroende för varandra kan främja samverkan. Inställningen till och viljan att samverka är också viktiga faktorer för att lyckas. Viveca Axelsson

8 Systematisk uppföljning
Vad ska följas upp? Några exempel. Systematisk uppföljning är en komponent i implementering för att se hur väl man lyckas och hur arbetet fungerar. Det finns många olika infallsvinklar på uppföljning och det är viktigt att bestämma sig för vad det är man vill veta och anpassa uppföljningen till det. Här kommer några exempel på vad och hur man kan följa upp. Viveca Axelsson

9 Utdrag ur en webutbildning om SIP, Leda styra och utvärdera
Detta är ett kapitel i en webbutbildning om SIP, kapitlet heter Leda, styra och utvärdera. Klicka på länken för att se kapitlet. Viveca Axelsson

10 SIP kollen – webenkät En webenkät för att följa upp brukarens upplevelse av SIP. SIP kollen följer upp hur patienten/klienten/brukaren upplevde det att få en SIP. Klicka på länken för att läsa mer om SIP kollen. Viveca Axelsson

11 Spindeldiagram – följa upp samverkan
Forskare på området Danermark och Germundson har tagit fram ett verktyg för att mäta samverkan. De har utgått ifrån ROS som redan fanns inom samverkansforskningen, vilket står för regelverk, organisation och synsätt. Tre viktiga dimensioner för samverkan. Utifrån dessa tre områden har de sedan utvecklat ett instrument som kallas spindeln med sju olika identifierade mekanismer som är viktiga i en samverkansprocess oavsett vad samverkan handlar om. Förutom dessa sju kan man lägga till två egna för kontextuella förhållanden. Utifrån detta instrument kan man se vilka aspekter av samverkan som fungerar bra och vilka som skulle behöva förbättras. Alltså kan man se vilka frågor som behöver prioriteras för att förbättra samverkan. Man ser också hur samverkan utvecklas över tid. Spindeln mäter själva samverkansprocessen. Visar resultatet i ett spindeldiagram. Ser tydligt vilka områden som behöver förbättras och vid varje mätning kan man tydligt se utvecklingen. Ju närmre ytterkanten desto bättre resultat. Blå streckad linje visar första mätningen. Röd heldragen linje visar andra mätningen. Viveca Axelsson

12 Läsa mer Om implementering, Socialstyrelsen 2012.
Förändring förbättring lärande! FoU i Väst, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2015 Om samverkan, Axelsson/Bihari, Runo och Susanna,m Studentlitteratur, 2013 Viveca Axelsson