BRRD – nya krishanteringsregler

En presentation över ämnet: "BRRD – nya krishanteringsregler"— Presentationens avskrift:

1 BRRD – nya krishanteringsregler
Pär Holmbäck Sparbankernas Riksförbund Stockholm 25 november 2015 Tack för inbjudan. Jag är här för att berätta lite om den nya ordning för bankkrishantering som kommer bli Riksgäldens ansvar. Jag kommer berätta om hur det är tänkt att gå till, varför förslagen är som de är och vägen hit. Viktigt att förstå att grunden är att: Värna finansiella systemet Värna skattebetalarna Skydda insättare INTE värna ägare och fordringsägare Ytterst att skydda samhällsekonomin Låt mig dock inleda lite kort om Riksgäldens olika roller och lite bredare om finansiell stabilitet.

2 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering
Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån Insättningsgarantin Bankkrishantering (resolution) Finansiella stabilitetsrådet Riksgäldens uppdrag faller inom två huvudområden – statens finansförvaltning och finansiell stabilitet. Statens finansförvaltning och internbank Riksgälden ser till att statskassan och de statliga myndigheternas betalningar fullgörs, hanteras effektivt och säkert. Vi förvaltar statsskulden (1 350 mdr) och ser till att staten lånar på billigast möjliga sätt (utan att risken blir för hög). Vi ställer ut garantier och lån (infrastrukturprojekt, lån till andra länder). Vi har också ett samordningsansvar som innebär att vi arbetar för att hela statens garanti- och utlåningsverksamhet ska vara effektiv och transparent. Finansiell stabilitet Riksgälden tillsammans med Finansinspektionen, Riksbanken och regeringen ser till att hålla det finansiella systemet stabilt. Det innebär att systemets grundläggande funktioner – som betalningar, lån och placeringar – alltid ska fungera och att systemet ska ha motståndskraft mot störningar. Riksgälden ansvarar för insättningsgarantin. Vi kommer att utses till resolutionsmyndighet. Det innebär att vi ska hantera krisande institut på ett sätt som förhindrar spridningseffekter och håller skattebetalarna skadeslösa. Mot denna bakgrund är Riksgälden en av deltagarna i Finansiella stabilitetsrådet, som diskutera frågor som rör finansiell stabilitet och hur man kan motverka finansiella obalanser. I ett krisläge diskuterar vi möjliga åtgärder för att hantera krisen. Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden.

3 Ansvarsfördelningen för finansiell stabilitet
Riksdagen Lagstiftning Finansdepartementet Finansiella stabilitetsrådet Riksgälden Resolution Insättningsgaranti Finansinspektionen Mikrotillsyn Makrotillsyn Riksbanken Penningpolitik Likviditetsstöd Vi har tydligt definierade ansvarsområden, det är bra för ansvarutkrävande och arbetsfördelning: Riksbanken svarar för penningpolitiken, likviditetsstöd och ett fungerande betalningssystem. Finansinspektionen för den institutsspecifika tillsynen och för makrotillsynen. Finansdepartementet svarar för lagstiftningsarbetet och samordning. Riksgälden ansvarar för insättningsgarantin och hantering av banker i kris. Generellt kan man säga att Finansinspektionens och Riksbankens roll är att försöka förhindra att kriser uppstår medan vår roll är att hantera dem om de likväl uppstår. Vad är och vad driver en kris?

4 Vad skapar en finansiell kris?
Många exempel i historien De berömda tulpanlökarna i Amsterdam på 1600-talet Storslagna järnvägsinvesteringar 80-talets fastighetshysteri Under den senaste krisen såg vi två typer av feed-back-loops i Europa som lite förenklat utgjorde kärnan: Förluster i banksektorn som drog med sig staterna i fallet – Irland Eller stater med alltför stor skuldsättning som drog med sig bankerna – Grekland Oavsett i vilken riktning blev de realekonomiska konsekvenserna omfattande. I Sverige har vi alltsedan 90-talskrisen förmått hålla båda delar i relativt god ordning. Kapitalnivåerna i bankerna är goda – här ser ni de fyra storbankerna, det svarta sträcker ligger på 12 procent och visar genomsnittet för jämförbara europeiska banker. Statsskulden är nere på låga nivåer samtidigt som euroländerna och stora delar av världen i övrigt gått åt motsatt håll under senare år. Källa: FI Källa: Eurostat

5 Finanskrisens lärdomar
Finanskrisen visade rent generellt att de dåvarande reglerna om kapitaltäckning inte var tillräckliga. Lehman visade därtill att stora finansiella koncerner inte kan försättas i konkurs. De måste kunna hållas öppna för att kunder och motparter inte ska dras med i fallet. Exempelet med Lehman gjorde därför att inga flera stora bankkoncerner tilläts gå i konkurs, de blev i stället räddade genom s.k. bail-outs (som dock tog olika form). Också bail-outs har varit förknippade med betydande problem (incitament, olikheter länder, enorma kostnader för stater) Vi behöver ett alternativt ramverk vid sidan av konkurs och renodlad bail-out som kan ta hänsyn till banksektorns speciella karaktär. Kravspecifikationen på denna nya ordning kan sammanfattas som: Det måste redan på förhand finnas regler på plats. Eftersom bankerna är gränsöverskridande måste regler och samarbete mellan stater också vara det  Mervyn King: ”Banks are global in life, but national in death”. Aktie- och fordringsägare måste ta sin del av ansvaret också när det går dåligt. Denna nya ordning har fått namnet resolution. Robert Scoble | Flickr | CC

6 Vägen till svensk lag Principförslag från FSB oktober 2011
EU-direktiv antogs maj 2014 Finanskriskommitténs slutbetänkande juli 2014 Skulle ha varit genomfört i nationell rätt den 1 januari 2015 Remiss till lagrådet den 28 maj 2015 Proposition lagd till riksdagen i kraft 1 februari 2016 Hur har resan för de nya reglerna sett ut och vem är det som satt dem? Arbetet med resolution inleddes på global nivå åren efter finanskrisen. I slutet av 2011 presenterade Financial Stability Board – G20:s organ för finansmarknadsfrågor – ett principförslag till resolutionsramverk. PÅVERKBAR Med utgångspunkt i detta formulerade EU-kommissionen ett förslag till EU-direktiv som antogs efter intensiva förhandlingar våren PÅVERKBAR Svenska Finanskriskommittén lade sedan ett förslag till svensk lag förra sommaren. SNÄVT Lagrådet behandlade regeringens förslag till lagstiftning nu i augusti/september och propositionen lämnades till riksdagen den 3 november  1 feb FÖR SENT Alltså, regleringar vandrar lång väg och bestäms i betydande utsträckning långt innan de når riksdagen för avgörande (men om Sverige finns representerat i alla fora ovan).

7 Krisens faser Konkursförvaltare Riksgälden Institutets ledning
Business as usual Återhämtning Tidiga ingripanden Resolution Fyra faser: Dels när allt är frid och fröjd, business as usual. Institutets ledning har kontroll över verksamheten och tillsyns- och resolutionsförberedande arbete löper på. Om problem tillstöter, exempelvis i form av onormala förluster, tilltagande likviditetsproblem eller liknande, ska institutet aktivera sin återhämtningsplan – under FI:s tillsyn Om problemen inte upphör kan FI vidta ”tidiga ingripanden”, exempelvis kräva att vissa åtgärder i återhämtningsplanen genomförs, kräva att en bolagsstämma sammankallas eller begära att ledande befattningshavare byts ut. Om inte heller detta hjälper utan stora förluster och likviditetsproblem består kommer vi förr eller senare till punkten där institutet blir konkursmässigt. Då ställs Riksgälden inför en bedömningssituation: efter att FI konstaterat att institutet fallerar måste vi bedöma om 1) det finns några ännu inte uttömda åtgärder att vidta och 2) har institutet en så pass hög grad av systemviktighet att det av de skäl jag redogjorde för ovan inte kan försättas i konkurs? Om ja på dessa två frågor  resolution. Återkommer till detta. Institutets ledning Finansinspektionen Riksgälden

8 Konkurs & insättningsgaranti
Utgångspunkten för problemdrabbat institut: konkurs Insättningsgarantin träder in Tre utbetalningsfall sedan 1996 Riksgälden är garantimyndighet sedan 2008 Ny lag Kortare utbetalningstid (20  7 dagar) Avgiften riskbaseras Föreslås träda i kraft den 1 maj 2016 Utgångspunkten framöver kommer precis som idag vara att banker, liksom alla andra företag som går omkull, försätts i konkurs. Insättningsgarantin träder då in för att insättarna snabbt ska få ut sina pengar (konkursförfarandet tar i regel lång tid). Efter beslut från Finansinspektionen kan garantin träda in också innan institutet försatts i konkurs. Nytt EU-direktiv som kommer att förändra dagens insättningsgaranti i flera delar: Utbetalningstiden kortas från 20 till 7 arbetsdagar. Avgiften kommer att bli riskdifferentierad. Ju högre risk desto större avgift. Dessa nya regler ska enligt regeringens förslag träda i kraft nästa år. MEN om institutet systemviktigt blir det försatt i resolution!

9 Resolution – övergripande
Syfte & mål Upprätthålla kritiska funktioner (tillgång till konton, betalningar etc.) Undvika smittoeffekter Värna offentliga finanser & minimera statligt stöd Skydda garanterade insättningar & klientmedel Grundläggande principer Aktie- och fordringsägare ska bära förluster fullt ut Strikta regler för när och hur skattemedel får användas Aktie- och fordringsägare ej komma värre ut än i konkurs (”No Creditor Worse Off”) I sammandrag: simulera en konkurs för ägare och långivare samtidigt som den kritiska verksamheten hålls igång Syftet med resolution är att upprätthålla den finansiell stabiliteten genom att värna bankens samhällskritiska funktioner, samtidigt som man undviker smittoeffekter från en bank till en annan. Därutöver också att skydda skattebetalarnas pengar liksom garanterade insättningar. Aktie- och fordringsägare ska bära förlusterna fullt ut. Det sker genom det nya förfarande som kallas för bail-in eller skuldnedskrivning. Skulderna skrivs ned/konverteras till eget kapital tills balansräkningen går ihop! Bankens långivare framöver kommer löpa en större risk än vad de gjort historiskt. Som skydd för ägare och borgenärer gäller dock att ingen ska få ett sämre utfall i resolution jämfört med vad de hade fått i en konkurs. I sammandrag: simulera en konkurs för ägare och långivare samtidigt som den kritiska verksamheten hålls igång.

10 Resolutionsramverkets beståndsdelar
Genomförande Beslut om resolution Kontrolltagande Värdering Val av resolutionsåtgärd(er) Förberedelser Proportionalitetsbedömning Planering Resolutionsbarhetsbedömning Minimikrav på eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL) Samordning med utländska myndigheter i resolutionskollegier Finansiering av resolution Resolutionsreserven Resolutionsavgifter Resolutionsramverket bygger på fyra beståndsdelar: Genomförandet: Beslutet om att inleda resolution, ta kontroll, värdering av tillgångarna och slutligen vad man ska göra. Förberedelser: Hur omfattande planering vi ska ha för respektive institut, bedöma om det finns några hinder mot resolution i institutets affärsmodell eller bolagsstruktur samt se till att institutet är finansierat på ett sätt så att resolution kan genomföras. För de institut som bedriver verksamhet i andra länder än Sverige ska förberedelser och genomförande av resolution ske i samråd med utländska myndigheter. Slutligen handlar det också om hur ett resolutionsförfarande ska finansieras för det fall institutets egna medel inte skulle vara nog. Det låter ju enkelt… men låt mig beskriva dessa delar i lite större detalj.

11 Resolution – beslut Tre kriterier för resolution: Beslutsfattande
Institutet ”fallerar eller kommer sannolikt att fallera” Inga alternativa åtgärder I det allmännas intresse Beslutsfattande Finansinspektionen bedömer fallissemang Riksgälden bedömer om alternativa åtgärder uttömts och om allmänintresse föreligger Vad avgör då om det blir resolution? Utgångspunkten är som sagt att institutet försätts i konkurs. Men om institutets verksamhet bedöms vara av en sådan art att det finansiella systemet skulle hotas av ett konkursförfarande ska vi som resolutionsmyndighet dock pröva om resolution vore ett bättre alternativ. Det förutsätter att tre kriterier är uppfyllda: Att institutet bedöms fallera eller att det sannolikt kommer att fallera. FI avgör detta Att alla andra privata eller tillsynsmässiga alternativ är uttömda. RGK avgör detta Det ligger i det allmännas intresse att institutet inte försätts i konkurs, d.v.s. den finansiella stabiliteten hotas om så sker. RGK avgör ”Fallera eller sannolikt kommer att fallera” innebär något av följande: Regelöverträdelser som motiverar tillståndsåterkallelse. Skuldernas värde överstiger tillgångarnas (insufficiens). Institutet inte förmår betala skulder i tid (insolvens). Institutet ges extraordinärt statligt stöd (exempelvis kapitaltillskott).

12 Resolution – genomförande
Kontrolltagande Värdering Oberoende värderare eller Riksgälden Skydd för ägare och borgenärer Val av resolutionsåtgärder Skuldnedskrivning (”bail-in”) Broinstitut Försäljning Avskiljandeverktyget Statliga stabiliseringsverktyget Hur gör inleder man och genomför resolution i praktiken? Först tar vi kontrollen över institutet. Ägandet ligger kvar hos aktieägarna, men vi får alla de befogenheter som ledning och ägare normalt sett har. Tvångsförvaltning. Därefter görs en grundlig värdering med strikta antaganden om tillångsvärden och förluster. Ger bla svar på det återkapitaliseringsbehov som finns. Värderingen ska också ligga till grund för den bedömning som görs efter att resolutionsförfarandet avslutats. Då jämförs utfallet för ägare och borgenärer med de värden som fanns i institutet då det försattes i resolution. Om ägare och borgenärer bedöms ha fått ett sämre utfall i resolution än vad som hade blivit fallet enligt en kontrafaktisk konkursvärdering, har de rätt till kompensation. Värderingen ska genomföras av en oberoende tredje part men kan, om tiden inte tillåter det, göras på provisorisk basis av Riksgälden. Den värdering som sedan görs när resolutionsförfarandet fullbordats ska alltid göras av en oberoende värderare. När den finansiella ställningen fastställts ska Riksgälden fatta beslut om vilka resolutionsåtgärder som ska vidtas, Verktygen är fem till antalet: Skuldnedskrivning eller bail-in som är den engelska termen. Viktigast!! Broinstitut Försäljningsverktyget Avskiljandeverktyget De statliga stabiliseringsverktygen Låt mig säga några ord om dessa olika verktyg.

13 Skuldnedskrivning (”bail-in”)
Hantera förluster och återkapitalisering Aktiekapital skrivs ned Fordringar på institutet skrivs ned och/eller konverteras till aktiekapital Lagstadgade undantag Garanterade insättningar (IG-fonden träder in) Säkerställda fordringar Klientmedel o dyl. Skulder med löptid under 7 dagar Skuld till anställd, motpart inom affärs- eller handelssektorn (IT, lokaler etc.) och skattemyndigheten Ordinarie förmånsrätt i övrigt Diskretionära undantag Stabilitetsskäl Strikt avgränsade sammanhang Skuldnedskrivning eller bail-in är den del av det nya resolutionsramverket som fått mest uppmärksamhet. Handlar i korthet om att förluster ska kunna hanteras inom befintlig balansräkning, precis som i vilket företag som helst. Ägarna får ta förlusterna i första hand och om det inte räcker påförs de fordringsägarna i prioritetsordning. Om förlusterna är så stora att det föreligger ett återkapitaliseringsbehov kommer långivarna med stor sannolikhet att få sina fordringar konverterade till aktiekapital. På så vis stärks institutets kapitalrelation. Utgångspunkten är att alla fordringsägare kan bli utsatta för detta men det finns undantag, viktigast är garanterade insättningar upp till EUR IG-fonden. I övrigt gäller ordinarie nationell förmånsrätt. Men om vi bedömer att den finansiella stabiliteten skulle hotas om en viss fordringsägare eller grupp av fordringsägare skrivs ned (spridningsrisk), kan vi göra undantag från prioritetsordningen och antingen påföra förlusten på en annan fordringsägare eller, i mycket snävt definierade sammanhang, på den s.k. resolutionsreserven. Sparbanker: befogenhet att i ett resolutionsförfarande tvångsombilda sparbanken till ett bankaktiebolag (överlåtelse av verksamheten till ett bankaktiebolag).

14 Övriga verktyg Broinstitut Försäljningsverktyget Avskiljandeverktyget
Uppdelning av institutet Försäljningsverktyget Försäljning av institutet Avskiljandeverktyget Avskilja tillgångar till särskilt tillgångsförvaltningsbolag Statliga stabiliseringsverktyget Vid systemkris Kort om övriga verktyg: Broinstitutet: om bara vissa delar av institutet har samhällskritiska funktioner kan vi överföra dessa till ett nytt skal: Ett broinstitut. Detta kan drivas vidare av Riksgälden tills det säljs. Resten försätts i konkurs och hanteras på vanligt sätt. Försäljningsverktyget: Vi kan sälja institutet till privat aktör. Avskiljandeverktyget: Om marknaden för vissa tillgångar bedöms vara tillfälligt nedpressade och att en försäljning senare kan vara till fördel, då kan dessa tillgångar avskiljas och läggas i ett separat tillgångsförvaltningsbolag för att på så sätt få en renare uppdelning mellan institutets olika delar. Statliga stabiliseringsverktyg: Staten kan ge institutet ett kapitaltillskott eller helt ta över institutet. Får bara tillgripas vid systemkriser och först efter att en betydande del av balansräkningen skrivits ned genom bail-in. Därtill måste det vara förenligt med EU:s statsstödsregler. Detta verktyg ligger närmast den modell som vi använt oss av i Sverige historiskt.

15 Förberedelser för resolution
Proportionalitetsbedömning Regler och krav tillämpas proportionerligt mot institutets storlek, riskprofil m.m. FI gör denna bedömning för återhämtning Riksgälden för resolution Planering: återhämtning & resolution Alla institut ska ha en återhämtningsplan och en resolutionsplan Institutet självt tar fram den förra, Riksgälden den senare Resolutionsplanens syfte Säkerställa att resolution kan genomföras utan extraordinärt statligt stöd Kartlägga institutet och dess kritiska funktioner Lära känna institut Besluta om resolutionsstrategi Så långt om hur ett resolutionsförfarande i sig kommer att genomföras. Oavsett om en kris inträffar eller ej kommer vi på Riksgälden att bedriva ett omfattande planeringsarbete. Vi måste börja i en proportionalitetsbedömning, d.v.s. för vilka institut behöver vi ha fulla planeringsbestämmelser och för vilka kan vi tänka oss förenklade bestämmelser. Det avgörs av institutets storlek, riskprofil mm. Grad av systemviktighet (Carnegie). Alla institut ska ha återhämtnings- respektive resolutionsplan. Institutet självt tar fram återhämtningsplan och vi svarar för resolutionsplanen. Med resolutionsplanen ska vi se till att resolution kan genomföras utan att staten går in eller att vi får allvarliga störningar för det finansiella systemet. Ska utgå ifrån den huvudsakliga resolutionsstrategin och varianter på denna.

16 Resolutionsbarhetsbedömning
Som del av planeringen ingår att bedöma resolutionsbarhet Kan institutet hanteras om kris uppstår? Vilka hinder finns finansiellt, operationellt och strukturellt? Långtgående befogenheter: Exponeringsbegränsningar Kräva att viss verksamhet avskiljs eller begränsas Kräva legala förändringar av bolagsstrukturen Ställa krav på finansieringsstrukturen, exempelvis nedskrivningsbara skulder Den andra delen av beredskapsarbetet är resolutionsbarhetsbedömningen. När vi kartlagt institutet och bedömt dess olika verksamheter ska vi ställa oss frågan: Kan vi hantera institutet i resolution, eller finns det några hinder vad gäller exempelvis institutets finansiella, operationella och strukturella uppbyggnad? Ligger IT-servern i ett separat bolag som vi måste ta hänsyn till? Hur flödar finansieringen mellan olika koncernbolag? Kan enskilda delar enkelt säljas? Finns det tillräckligt med kapital och nedskrivningsbara skulder för att kunna hantera de förluster som kan uppstå? För att undvika att det finns några hinder ges vi långtgående befogenheter att rikta krav mot institutet också på ett förebyggande plan, exempelvis i hur den legala strukturen ser ut men också kring hur det finansierar sig.

17 Minimikrav på eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL)
Individuellt krav för alla institut – men proportionellt Beräknas som andel av totala skulder och eget kapital Ska vara uppfyllt vid varje tidpunkt Bestäms av Riksgälden, Finansinspektionen svarar för tillsyn Täcka förluster och återkapitaliseringsbehov Vad får ingå? Eget kapital ”Nedskrivningsbara skulder” Skulden garanteras eller finansieras ej av institutet självt Återstående löptid om minst ett år Ej derivat Ej en garanterad insättning Utgångspunkt i kapitalkravet (1-2 ggr som huvudregel) Den tredje och sista delen i vårt förberedelsearbete handlar om att fastställa ett minimikrav på eget kapital och nedskrivningsbara skulder, eller Minimum Requirement for Own Funds and Eligible Liabilites (MREL). MREL-kravet kommer att fastställas individuellt för varje institut. MREL kommer att kunna tillgodoses med eget kapital eller sådana skulder som enkelt kan skrivas ned; ni ser några av kriterierna listade här. Hur MREL-kravets nivå ska beräknas är inte helt fastslagna ännu, men snart. Ligger hos EU-kommissionen för antagande. Förslagets huvudregel är att nivån på MREL ska vara 1-2 ggr kapitalkravet. För institut som vi bedömer kan hanteras utanför resolution, d.v.s. de mindre instituten, kommer MREL att vara detsamma som kapitalkravet. Dessa institut kommer i praktiken alltså inte få något nytt krav på sig enligt nu liggande förslag.

18 Finansieringsarrangemang
Utgångspunkt att aktie- och fordringsägare står förluster och återkapitalisering Visst behov av extern finansiering: Garantera ett i resolution försatt instituts skulder eller bistå med finansiering Köpa tillgångar eller finansiera broinstitut Täcka förluster och återkapitaliseringsbehov vid undantag från skuldnedskrivning Betala ut ersättning enligt ”No Creditor Worse Off” Resolutionsreserven Konto i Riksgälden Kontinuerligt avgiftsuttag Totalt avgiftsuttag föreslås vara ca SEK 7 miljarder per år Resolutionsavgiften Riskdifferentierad Schablon: Totala skulder (exkl. eget kapital) - garanterade insättningar < EUR 300 miljoner och totala tillgångar < EUR 1 miljard Schablonavgift mellan EUR och Utgångspunkten för det nya ramverket att det är institutets aktie- och fordringsägare som ska stå alla förluster och återkapitaliseringsbehov. Men det kan uppstå ett behov av extern finansiering. Det kan handla om att vi från myndighetens sida utfärdar en garanti för ett i resolution försatt institut så att det kan fortsätta att finansiera sig på marknaden. Om det inte går av olika skäl kan vi också låna ut direkt till institutet. Därtill finns det som jag nämnde en möjlighet att av systemstabilitetsskäl göra undantag från bail-in för att istället påföra förlusten eller återkapitaliseringsbehovet på resolutionsreserven. Det kräver dock att aktie- och fordringsägare först har tagit betydande förluster. Men vid en viss nivå så kan reserven alltså komma in. Därutöver också för att betala eventuell kompensation enligt ”No Creditor Worse Off”-principen. För allt detta ska det finnas en resolutionsreserv. Reserven byggs av avgifter och regeringens förslag är att avgiften ska vara 0,09 procent av bankernas samlade avgiftsbas, vilket med svenska instituts nuvarande storlek blir cirka 7 miljarder kronor per år. Avgiften ska vara riskdifferentierad. Men för de mindre instituten gäller dock att avgiften kommer att tas ut som en schablon. Som mindre räknas de institut vars avgiftsbas, d.v.s. skulder med avdrag garanterade insättningar, understiger 300 miljoner euro SAMT vars totala tillgångar är mindre än 1 miljard euro. De kommer att få betala avgift enligt en trappa som sträcker sig mellan och euro per år beroende på hur stort institutet är.

19 Samordning i resolutionskollegier
För institut med verksamhet i flera länder Sammansättning Resolutionsmyndigheter, tillsynsmyndigheter, centralbanker, finansdepartement och insättningsgarantimyndigheter är medlemmar Resolutionsmyndigheterna för moder- och dotterbolag fattar besluten I förberedelsefasen gemensamt beslut om: Resolutionsplaner Resolutionsbarhetsbedömningen MREL I kris: Obligatoriskt samråd Möjlighet för enskild resolutionsmyndighet att frångå plan Banker är gränsöverskridande! Det gör inte saker enklare! För institut som bedriver verksamhet i fler EES-länder ska så kallade resolutionskollegier etableras. Allt i syfte att alla medlemsstateras intressen ska kunna värnas. Ni fattar! Kollegierna kommer beståend av resolutionsmyndigheter, tillsynsmyndigheter, centralbanker, finansdepartement och insättningsgarantimyndigheter. Besluten fattas dock enbart i kretsen av resolutionsmyndigheter för moder- och dotterbolag. Alla de tre delarna i förberedelsefasen blir föremål för diskussion och beslut i kollegiet. Om en kris inträffar ska obligatoriskt samråd ske i kollegiet med målsättning till koordinerat agerande från alla parter: vad ska göras och av vem? Ytterst kan man frångå den gemensamma planen om så krävs, bla om man inte hinner annat!

20 Status för Riksgäldens arbete
Informationsinhämtning Påbörjan av resolutionsplanering Remittering av tillämpnings-PM för avgiftsuttag Informellt resolutions- kollegium Proposition till riksdagen 1 dec 1 jan 1 feb 1 mar 1 apr Vad händer då nu framöver? Propositionen med förslag till genomförande av krishanteringsdirektivet lades på riksdagens bord den 3 november med förslag att den ska träda i kraft 1 feb 2016. I mars i år meddelade regeringen dock att Riksgälden kommer att utses till resolutionsmyndighet den dag lagen träder i kraft. Vi håller nu på med: Föreskrifter har remitterats, att träda i kraft samtidigt med lagen Informellt resolutionskollegium PM om förenklade skyldigheter och MREL Ej tidsbestämt men framåt Q1 Informationsinhämtning, samordnas med FI sedan en tid tillbaka för att bli så smidig som möjligt Vi tittar på mallar för resolutionsplanerna, för att kunna påbörja institutsspecifik planering. Utveckla en modell för den nya avgiftsmodellen. Därtill lämnar vi information till berörda parter, exempelvis i detta format men också haft bilaterala kontakter. Generellt gäller dock att allt kommuniceras i samlad och ordnad form, all info finns på vår webbplats. Remiss föreskrifter Tillämpnings-PM: Förenklade skyldigheter MREL Lagen + föreskrifter träder i kraft

21 I sammandrag Ett nytt ramverk med stora skillnader mot tidigare svensk ordning Bärande principer: Finansiella stabiliteten värnas Marknadsdisciplin: aktie- och fordringsägare tar förlusterna, skattebetalarna hålls utanför Hushåll och företag har tillgång till konton, betalningar och övriga tjänster Insättningsgarantin gäller – både i konkurs och resolution Riksgälden får ansvar för dessa nya regler För att avsluta. De nya reglerna om resolution innebär att vi får en ny ordning för att hantera banker i kris. Allt handlar om att värna den finansiella stabiliteten och skydda skattebetalarna. Aktieägare och professionella långivare får ta förlusterna. Därutöver ska hushåll och företag ha tillgång till sina konton och andra tjänster precis som vanligt. Får en bank problem ska kunderna i en ideal värld inte märka något. Inga ändringar vad gäller insättningsgarantin, den gäller både i konkurs och i resolution. Tack.