Projektinformation/Hankeinfo Botnia-Atlantica

En presentation över ämnet: "Projektinformation/Hankeinfo Botnia-Atlantica"— Presentationens avskrift:

1 Projektinformation/Hankeinfo Botnia-Atlantica 19. 01
Projektinformation/Hankeinfo Botnia-Atlantica Ulf Grindgärds/Stefan Rannanpää Tropiclandia

2 BA-personalen Programsekretariat Förvaltande Myndighet
Gunhild Aasmoe (BodØ) Jon Fransson Ulf Grindgärds (Vasa) Sara Sundbaum Gabriel H Bölske, Huvudsekreterare Förvaltande Myndighet Jenny Bergkvist, Programdirektör Åsa Ericsson, Programcontroller

3 Botnia-Atlantica - programstatus

4 Våra insatsområden INNOVATION MILJÖ NÄRINGSLIV TRANSPORT
Utvecklade långsiktigt hållbara kompetenscentra - Samverkan mellan t ex forskningsinstitutioner, näringsliv och/eller offentlig sektor för tillskapande av långsiktigt hållbara gränsöverskridande nätverk och/eller kluster. - Skapa arenor och verktyg som stöttar innovationsprocesser och ömsesidigt lärande. - Utveckling av fysiska och virtuella mötesplatser som ger förutsättningar för utveckling av innovativa lösningar i produkt-, tjänste- och metodutveckling. Ökad tillämpning av innovativa lösningar - Främja efterfrågan och tillhandahållande av nya lösningar för privat och offentlig service, t ex genom att stimulera den offentliga sektorns arbete med innovativa processer. - Samverkan för att utveckla nya produkter och tjänster. - Aktiviteter som bidrar till ett ökat nyttiggörande av forskningens resultat, idéer och kunskap i företag/organisationer. ökad kapacitet för gränsöverskridande affärssamarbeten - Aktiviteter för rådgivning och kunskapsuppbyggnad för SMF om internationalisering. - Aktiviteter för att sammanföra företag med kompletterande kompetenser för att stimulera innovationsförmåga i företagen. - Aktiviteter för att utveckla metoder och affärsmodeller för gränsöverskridande samverkan. - Aktiviteter för att utveckla handeln mellan länderna i programområdet och på externa marknader samt överbrygga svårigheter i gränsöverskridande affärssamarbeten. - Gemensamma marknadsaktiviteter såsom t ex kartläggning. Ett ökat hållbart nyttjande av natur- och kulturarv - Gemensamt utvecklande av världsarven i Botnia-Atlanticaområdet samt potentiella världsarvsobjekt. (Vega, Höga Kusten, Kvarkens skärgård) - Framtagning av metoder för vidareutveckling, tillgängliggörande och bevarande av natur- och kulturarv. - Insatser som främjar samarbeten för att utveckla natur- och kulturarv till attraktiva besöksmål, exempelvis genom innovativa digitala lösningar. - Projekt som utvecklar geografiska naturområden och kulturarv för ett hållbart friluftsliv och som hållbara destinationer. - Utveckling av ett hållbart kommersiellt utbyte baserat på natur- och kulturarvet. En ökad beredskap att hantera miljöutmaningar - Samarbete kring nya metoder för bevarande och utvecklande av naturmiljöer. - Samarbete för kunskapsuppbyggnad, inventering och metodutveckling. - Samarbete för att förebygga olyckor och för att minska miljöpåverkan efter olyckor. Samarbete för att minska effekter av t ex ras, översvämningar och andra katastrofer. 2 inom Innovation: Kompetenscentra, Innovativa lösningar 2 inom Miljö 1 inom Näringsliv 1 inom transport Dessa är kärnan i programmet och projekten! Fastna inte på insatsområdesnivå, projekt kan väga mellan olika specifika mål. E.g. innovativa lösningar o ökad beredskap eller affärssamarbeten turism: näringsliv o. hållbart nyttjande

5 De specifika målen - Utvecklade långsiktigt hållbara kompetenscentra - Ökad tillämpning av innovativa lösningar - Ett ökat hållbart nyttjande av natur- och kulturarv - En ökad beredskap att hantera miljöutmaningar i havs-, kust- och fjällområden samt till havet rinnande vattendrag - Ökad kapacitet för gräns-överskridande affärssamarbeten - Ökat antal strategier kring öst-västliga transportlänkar Utvecklade långsiktigt hållbara kompetenscentra - Samverkan mellan t ex forskningsinstitutioner, näringsliv och/eller offentlig sektor för tillskapande av långsiktigt hållbara gränsöverskridande nätverk och/eller kluster. - Skapa arenor och verktyg som stöttar innovationsprocesser och ömsesidigt lärande. - Utveckling av fysiska och virtuella mötesplatser som ger förutsättningar för utveckling av innovativa lösningar i produkt-, tjänste- och metodutveckling. Ökad tillämpning av innovativa lösningar - Främja efterfrågan och tillhandahållande av nya lösningar för privat och offentlig service, t ex genom att stimulera den offentliga sektorns arbete med innovativa processer. - Samverkan för att utveckla nya produkter och tjänster. - Aktiviteter som bidrar till ett ökat nyttiggörande av forskningens resultat, idéer och kunskap i företag/organisationer. ökad kapacitet för gränsöverskridande affärssamarbeten - Aktiviteter för rådgivning och kunskapsuppbyggnad för SMF om internationalisering. - Aktiviteter för att sammanföra företag med kompletterande kompetenser för att stimulera innovationsförmåga i företagen. - Aktiviteter för att utveckla metoder och affärsmodeller för gränsöverskridande samverkan. - Aktiviteter för att utveckla handeln mellan länderna i programområdet och på externa marknader samt överbrygga svårigheter i gränsöverskridande affärssamarbeten. - Gemensamma marknadsaktiviteter såsom t ex kartläggning. Ett ökat hållbart nyttjande av natur- och kulturarv - Gemensamt utvecklande av världsarven i Botnia-Atlanticaområdet samt potentiella världsarvsobjekt. (Vega, Höga Kusten, Kvarkens skärgård) - Framtagning av metoder för vidareutveckling, tillgängliggörande och bevarande av natur- och kulturarv. - Insatser som främjar samarbeten för att utveckla natur- och kulturarv till attraktiva besöksmål, exempelvis genom innovativa digitala lösningar. - Projekt som utvecklar geografiska naturområden och kulturarv för ett hållbart friluftsliv och som hållbara destinationer. - Utveckling av ett hållbart kommersiellt utbyte baserat på natur- och kulturarvet. En ökad beredskap att hantera miljöutmaningar - Samarbete kring nya metoder för bevarande och utvecklande av naturmiljöer. - Samarbete för kunskapsuppbyggnad, inventering och metodutveckling. - Samarbete för att förebygga olyckor och för att minska miljöpåverkan efter olyckor. Samarbete för att minska effekter av t ex ras, översvämningar och andra katastrofer. 2 inom Innovation: Kompetenscentra, Innovativa lösningar 2 inom Miljö 1 inom Näringsliv 1 inom transport Dessa är kärnan i programmet och projekten! Fastna inte på insatsområdesnivå, projekt kan väga mellan olika specifika mål. E.g. innovativa lösningar o ökad beredskap eller affärssamarbeten turism: näringsliv o. hållbart nyttjande

6 Prioriterade områden hållbar energi och miljöteknik digitala tjänster
skog och trä havsmiljö livsmedel servicebranschen turism kulturella och kreativa näringar säkerhet och räddning Baserade på regionernas konkurrensfördelar och utvecklingspotential. Prioritering av tillväxtarbete. (innefattar såväl offentlig service som annan service, som t ex hur service i glest befolkade områden kan bibehållas), Speciellt viktiga inom Innovation! Logiskt: innovationsverksamhet inom för programområdet viktiga branscher.

7 Beviljade medel (€) Efter styrkommitténs möte 29 november.

8 Beviljade projekt 32 pågående projekt- 1 avslutat: Innovation: 15 st
Näringsliv: 6 st Miljö: 8 st Transport: 4 st Efter styrkommitténs möte 29 november.

9 Varför vill vi samarbeta över landsgränser?
Strukturer för samverkan Ömsesidig kunskapsöverföring Gemensam problemlösning - Nätverk - Nya kontakter - Lära av varandra - Lokalt mervärde - Lära tillsammans - Gemensamt mervärde

10 Hur bedöms projekt- ansökningar?

11 Insatsområde eller specifikt mål?
Viktigt att pricka tavlan Insatsområdet = banan Måltavlan = specifika målet Man får inga poäng för att välja bana, bara genom att pricka tavlan. Ju högre poäng desto större chans att komma med i finalen!

12 Principer för projekturval
Formell Check Inkommen i tid – plan för medfinansiering - gränsöverskridande Projektets kvalitet bedöms utifrån: Hur projektet bidrar till att uppfylla det specifika målet Projektets förväntade resultat Partnerskapets sammansättning Formell check: kan projektet godkännas? Projektets kvalitet bedöms först på en skala från 1 till 5 basis av de tre punkterna. För att förordas behöver ett projekt ha minst 3 poäng på vardera av dem: Specifikt mål – är ni på väg i programmets riktning? OBS! Måltavlan inte banan! Förväntade resultat – vad kommer ut från projektet, OUTPUT? Ambitionsnivå, konkret förändring Partnerskapet – rätt input för planerat output?

13 Principer för projekturval, forts
Därtill bedöms Gränsöverskridande mervärden Gemensamt ansvar för projekt Resultatorientering Bestående resultat Horisontella kriterier som verktyg för tillväxt Resultat som kan spridas i en vidare kontext Näringslivets medverkan Gränsöverskridande mervärde innebär att projektets resultat ska vara till nytta för alla deltagare i projektet. De deltagande länderna ska få lika mycket ut av resultatet som kommer av de gränsöverskridande samarbetet. Gemensamt ansvar för projektet innebär att alla deltagande stödmottagare och andra projektpartners ska känna lika ansvar för projektet och dess genomförande. Idén till projektet ska inte komma enbart från en intressent i projektet utan ska ha tagits fram gemensamt. Resultatorientering är ett fokus för EU-Kommissionen och innebär i korthet att de projekt som bedrivs inom Botnia-Atlanticaprogrammet ska på ett tydligt sätt kunna visa hur de bidrar till att uppfylla programmets mål. Intressant är vad projektet bidrar till, vilken förändring som har skett efter att projektet är klart. Vilka aktiviteter som har genomförts är av mindre betydelse – det är vad aktiviteterna lett till som ska lyftas fram! Horisontella kriterier i programmet är miljö, jämställdhet och antidiskriminering/integration. Alla projekt ska förklara hur de tänker arbeta med dessa kriterier under projektets gång. Vi ser gärna att man avsätter tid och medel för särskilda aktiviteter inom de horisontella kriterierna. Inom jämställdhet har programmet anlitat en jämställdhetsexpert som kommer att arbeta med respektive projekt under projektens uppstartsfas. Projekten ska därför avsätta € i budgeten för dessa insatser. Mer om jämställdhetsintegrering i projekt kan man läsa i projekthandboken på programmets webbplats. Resultaten ska kunna spridas i en vidare kontext. Med detta menas att de projekt som beviljas ska ha en nytta inte bara för det partnerskap som bedriver projektet utan resultaten ska även kunna appliceras hos andra inom programområdet eller i övriga EU. Ett resultat kan här både vara en produkt, en tjänst eller en metod som kan användas av fler – alla resultat som kommer fram i projekten är offentliga. Näringslivet kan medverka i projekt som upphandlad part, deltagare i styrgrupp, mottagare av resultat, finansiär, stödmottagare. Viktigt att tänka på när man planerar projekt med företag som stödmottagare är att statsstödsregler ska följas och att projektresultaten är offentliga.

14 Fallgropar VARFÖR behövs projektet? VEM behöver projektet?
Missar det specifika målet Motivering till varje organisations deltagande Aktiviteter hänger inte ihop med önskat resultat Gränsöverskridande partnerskap för svagt Horisontella kriterier

15 Kontaktuppgifter och mer information på webbplatsen www
Kontaktuppgifter och mer information på webbplatsen

16 Suomen valtion vastinraha B-A ohjelma/Hallinnointi, päätöksenteko ja yleiset havainnot
Stefan Rannanpää Pohjanmaan liitto

17 Suomi osallistuu kaudella 2014–2020 seuraaviin Euroopan alueellinen yhteistyö (EAY) -tavoitteen rajat ylittävän yhteistyön ohjelmiin: Keskisen Itämeren ohjelma 9,0 milj euroa: Suomen ohjelma-alue: Satakunta, Varsinais-Suomi, Uusimaa, Kymenlaakso, Pirkanmaa, Kanta-Häme, Päijät-Häme, Etelä-Karjala; lisäksi Ahvenanmaa Pohjoisen ohjelma 7,1 milj euroa: Suomen ohjelma-alue: Lappi, Pohjois-Pohjanmaa, Keski-Pohjanmaa Botnia-Atlantica –ohjelma 6,2 milj euroa: Suomen ohjelma-alue Keski-Pohjanmaa, Pohjanmaa, Etelä-Pohjanmaa EU, TEM : Ohjelmien tuloksellisuus Hankkeiden tuloksellisuus, Seuraava ohjelmakausi: ? Finländska staten med och finansierar statlig finansiering i 3 program.

18 Suomen valtion vastinraha/ B-A ohjelmaan
Pohjanmaan liitto hallinnoi; valmistelu, päätöksenteko, maksatus ja raportointi Hankkeen päätoteuttajan toimii hakijana (voi olla Ruotsista) Hankevalmistelu: Yhteinen koordinaatioryhmä; E-P, K-P, Pohjanmaan maakunta ja ELY: t käsittelee puoltaa/ei puolla Pohjanmaan liiton maakuntajohtaja: Rahoituspäätös Kansallinen vastinrahoitus on edellytys että B-A voi myöntää EU-rahoitusta Hakemuksia saapunut liittoon : 66 kpl (josta 10 elinkeinoelämä) Hakemuksia puollettu koordinaatioryhmä: 50 kpl (josta 8 elinkeinoelämä) Lopullisia hyväksyttyjä B-A: kpl (josta 6 elinkeinoelämä) Asianomaiset maakuntien liitot ovat sopineet, että Pohjoisen ohjelmassa valtion rahoitusosuutta myöntää Lapin liitto, Botnia-Atlantica -ohjelmassa Pohjanmaan liitto ja Keskisen Itämeren ohjelmassa Varsinais-Suomen liitto. Mainitut maakuntien liitot valmistelevat rahoituspäätökset yhteistyössä ohjelma-alueensa muiden maakuntien liittojen sekä alueella toimivien ELY -keskusten kanssa. Valtion rahoitusosuuden jako rahoitusosuutta myöntäville maakuntien liitoille vuonna 2015

19 Rahoitusesimerkki hanke
60 % EU-rahoitus; B-A (Länsstyrelsen Västerbotten) 20 % Kansallinen rahoitus; Suomi (maks 11 % valtion vastinraha Pohjanmaan liitto) 9 % muut: kunnat, elinkeinoyhtiöt, korkeakoulut, yliopistot, yksityinen, oma 20 % Kansallinen rahoitus; Ruotsi esim. Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Landstinget, Kunnat (esim. Umeå, Skellefteå, Örnsköldsvik, muut kunnat) yliopistot, yksityinen, oma_________________________________________ 100 % Yhteensä

20 Hakemusten arviointi mm seuraavien kriteereiden pohjalta:
A) Hakemuksen tulee sisällöltään edistää toimintalinjan erityistavoitteita B) Odotettavissa olevien tulosten laatu C) Kumppanuuden laadun arviointi Hankeidean sparraus Ok. Täydennetty rahoitushakemukset: Ei Hankkeen tulee saada vähintään 3 pistettä (5 max) jokaisesta kriteeristä tullakseen hyväksytyksi.   + Muut kriteerit: Rajat ylittävä lisäarvo, Yhteinen vastuu hankkeesta, Tulossuuntautuneisuus, Pysyvät tulokset, Horisontaaliset kriteerit kasvun työkaluna, Laajemmassa asiayhteydessä levitettävät tulokset, Elinkeinoelämän osallisuus

21 Gemensamma reflektioner om ansökningarnas/projektens kvalitet
Vågar man tillräckligt prova på nya innovativa saker och och ta med nya partners ? Förväntat slutresultat samt projektlogiken svag ? LFA eller övriga modeller Problemnivån allmän nivå ? Avgränsa, specifiera, kolla, dokumentera, Letter of support Budgeten stor samt genomförandetiden lång ? Löner största kostnaden; (behovet av utomstående expertis liten) ? Projektchefen och styrgruppens roll ? Fungerande styrgrupp och arbetsgrupper Projekten svårt att visa upp slutresultatet ? Informationsproblem eller oklart vad projekten skall uppnå ? B-A: FOODBAIT  

22 www.obotnia.fi facebook.com/obotnia
Observationer med utgångspunkt i projektutvärderingen / Hanketoiminnan arviointiin perustuvia havaintoja Kännetecknande för de mest lyckade projekten Redan då projektet förbereds står det klart vad projektet ska arbeta med och vilka roller de olika parterna har Utvecklingspartnerskapet är äkta och baserar sig på målgruppens behov  baserat på efterfrågan Företagen är genuint intresserade av att genomföra projektaktiviteterna Målen är realistiska och tydliga och verksamhetslogiken klar Projektet utgör en tydlig fas i ett större projekt Utvecklingsparterna är redo att satsa på att verksamheten fortsätter även efter projektets slut. Parhaiden hankkeiden ominaispiirteitä Hankkeen valmisteluvaiheessa jo tiedettiin, mitä tullaan tekemään ja mikä on kunkin kumppanin rooli Kohderyhmän tarpeisiin perustuvat aidot kehittämiskumppanuudet  kysyntälähtöisyys Yritykset ovat aidosti sitoutuneet hankkeiden toimenpiteiden toteuttamiseen Realistinen ja selkeä tavoiteasetanta sekä hankkeen vaikutuslogiikan ymmärtäminen Hankkeella selkeä rooli suuremman hankekokonaisuuden yhden vaiheen toteuttamisessa Kehittämiskumppanit ovat valmiita panostamaan toiminnan jatkuvuuteen hankkeen päätyttyä POHJANMAAN LIITTO facebook.com/obotnia

23 Observationer med utgångspunkt i projektutvärderingen Hanketoiminnan arviointiin perustuvia havaintoja Kännetecknande för de mindre lyckade projekten Målsättningarna är överambitiösa och omöjliga att uppnå med projektets resurser Projektet lyckas inte på bästa möjliga sätt omformulera idén till konkreta, mätbara mål och åtgärder Projektplanen kräver ändringar relativt snart efter projektets början Projektet baserar sig på bristfälliga uppgifter eller antaganden om t.ex. extern finansiering eller målgruppens behov och förväntningar En del av projektets målsättningar är sådana att de är nära den ordinära verksamheten Det är oklart vad parterna ska göra för att projektets mål ska kunna nås. Huonommin menestyneiden hankkeiden ominaispiirteitä Tavoitellaan kuuta ja tähtiä taivaalta, eivätkä hankkeet resurssit anna siihen mahdollisuuksia Hankeidean ”purkaminen” konkreettisiksi mitattavissa oleviksi tavoitteiksi ja toimenpiteiksi ei onnistu parhaalla mahdollisella tavalla Hankesuunnitelmaan täytyy tehdä muutoksia varsin pian hankkeen käynnistymisen jälkeen Hanke perustuu puutteellisiin tietoihin tai oletuksiin liittyen esim. ulkopuoliseen rahoitukseen tai kohderyhmän tarpeisiin ja odotuksiin Osa hankkeen toimenpiteistä on sellaisia, jotka ovat lähellä toteuttajan normaalia toimintaa Kehittämiskumppaneiden roolit hankkeen tavoitteiden saavuttamisessa ovat epäselviä POHJANMAAN LIITTO facebook.com/obotnia

24 ANSÖKNINGSOMGÅNGAR B-A
Nr 9: (Innovation, Näringsliv, Miljö) Nr 10: (Näringsliv, Miljö) samt Arriba nyhetsbrev Övriga önskemål ? Börja nätverka redan idag !